Om privilegier, korrosion och betydelsen av son på bosniska Svenskans roll i det flerspråkiga klassrummet
|
|
- Arne Karlsson
- för 6 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Om privilegier, korrosion och betydelsen av son på bosniska Svenskans roll i det flerspråkiga klassrummet Anna Slotte, docent Helsingfors universitet Symposium: Svenskan och språkundervisning i flerspråkiga klassrum,
2 Elevers språkbakgrund i de svenska skolorna i Finland Hyvönen & Westerholm (2017) Anna Slotte
3 Vad säger läroplansgrunderna? Elevernas skolspra k och spra kmedvetenhet ska kontinuerligt sto djas, parallellt med att flerspra kighet ska anva ndas som en resurs. Elevernas varierande spra kbakgrund ska uppma rksammas och beaktas i undervisningen i modersma l och litteratur och a ven i alla o vriga la roa mnen. Svenska och litteratur / Lärokursens särskilda uppdrag La roa mnet modersma l och litteratur ansvarar, i samarbete med de o vriga la roa mnena och medhemmen, fo r elevernas spra kliga utveckling. Svenska och litteratur / Läroämnets uppdrag Eleverna ska utveckla ma ngsidig la skunnighet inom alla la roa mnen via vardagsspra ket fo r att kunna beha rska begrepp och kommunikationsformer inom olika fackomra den. Multlitteracitet, ett av de sju centrala kompetensområdena Anna Slotte
4 Anna Slotte 2018
5 Vardagsspråk och skolspråk Diskussion i expertgrupper och hemgrupper, åk 7 Anna Slotte
6 Varför kunde klosterlivet anses vara ett privilegium? 1 Lärare: va ha ni kommi fram till då? 2 Kalle: nå - (.) att som där (.) att de e enkelt 3 å noggrant liv där (.) i klostre 4 Lärare: (1.0) men har ni svara på frågan då? 5 Ville: jå: 6 Lärare: va betyder ordet privilegium? Anna Slotte 2018
7 6 Lärare: va betyder ordet privilegium? 7 Kalle: (viskande) aj man skulle svara på de 8 Cia: etuoikeus (.) på finska 9 Lärare: på finska men va e de på svenska då då? 10 Cia: rättighet 11 Lärare: nä 12 Kalle: etuoikeus vänta va e de (.) eh- 13 Lärare: ja just det de är ett privilegium 14 Kalle: för? 15 Lärare: men va betyder de på-? kan man förklara de där 16 Kalle: försprång? Anna Slotte 2018
8 Anna Slotte 2018 Axelsson & Slotte 2017
9 Anna Slotte 2018 Axelsson & Slotte 2017
10 üutsätts för üförebyggande (korrosionsförebyggande) übenägen (korrosionsbenägen) üförfarandet üutgångsämnet üstålstomme üstålskrov üporös üflagande Anna Slotte 2018
11 Det här läste jag om Det här förstod jag inte STRÖM- ALSTRANDE Sammanfa?a i en mening det du läste om Betydelsen av de knepiga orden Det här vill jag minnas Slo?e-Lü?ge & Forsman 2013, 237 Anna Slo?e 2018
12 betyd- he betyder son på bosnisk Slo$e-Lü$ge & Forsman 2013, Anna Slotte 2018
13 Vilken kompis som helst? L: sen så står de så här ditt rymdskepp har plats för fyra rymdfarare vilka tre personer väljer du att ta me dej E: alltså kompisar L: Stefan ett ögonblick så får du vänta B: ja tar Tomppi å Micko å Fran- L: rita bilder av dej o dina kompisar i rutorna här nedanför B: får man ta helt så vilken kompis som helst L: de va just de ja sku säga att de be- (.) Sia att de behöv de behöver int alltså vara nån i klassen de kan vara en syster eller bror E: eller mamma eller pappa L: mamma eller pappa kan de va: också vi säger de B: kan man sätta nå: kompis som e finsk eller som man har nära om manlä: ja de kan man (.) man väljer själv B: jess då sätter ja Tuomas, Mikael, Frans å Niko Slotte & Forsman, 2016 Anna Slotte 2018
14 Å de e rätt ord på finska 1. lärare: där e en liten stuga ett litet hus (1,1) ett skjul e ett- (2,5) Elli 2. Elli: en sån där varasto 3. Benny: förråd 4. lärare: å de e rätt ord på finska du hitta å de- de där- 5. Benny: (för sig själv) förråd. 6. lärare: kommer ni här nån ihåg va man sku kunna använda (.) Cami 7.Cami: 8.lärare: förråd bra. förråd. (x) å de e just de ett skjul är. man kan ha ett förråd också på vinden i ett hus eller i källaren. Anna Slotte
15 Att stärka skolspråket svenska i en ökande språklig mångfald vara medveten om skillnaden mellan ett vardagsspråk och ett skolrelaterat, akademiskt språk och stödja eleverna i utvecklingen av det skolrelaterade språket ge eleverna utrymme och stöd för att vara språkligt aktiva på varierande sätt ställa krav på språkanvändning men också ge stöd läraren ger språklig stöttning så att eleverna kan utveckla sitt mer vardagliga språk till att även omfatta ett mer ämnesmässigt språk bekräfta alla elevers språkliga identitet Anna Slotte
16 Referenser Axelsson, M. & Slotte, A. (2017). Bridging academic and everyday language: Multilingual students meaning-making in a lesson about Buddhism. Journal of Immersion and Content-Based Language Education, 5 (2)., pp Cummins, J. (2000). Language, Power and Pedagogy: Bilingual Children in the Crossfire.Clevedon: Multilingual Matters. Cummins, J. (2016). Intercultural education and academic achievement: a framework for school-based policies in multilingual schools. Intercultural Education 26 (6): doi: Gibbons, P. (2006 / 2010). Lyft språket, lyft tänkandet. Stockholm: Hallgren & Fallgren. Hajer, M. & Meestringa, T. (2014, 2 uppl). Språkinriktad undervisning: en handbok. Stockholm: Hallgren & Fallgren. Hyvönen, S- & Westerholm, A. (2017). Elevernas språkbak rund i årskurs 1 6 i de svenskspråkia skolorna. I: Westerholm, & Oker-Blom (2016) : Språk i rörelse - skolspråk, flerspråkighet och lärande (s. 4 81). Helsingfors: Utbildningsstyrelsen. Guider och handböcker 2016:4. Sahlström, F., Forsman, L. Hummelstedt-Djedou, I. Pörn, M., Rusk, F. & Slotte-Lüttge, A. (2013). Språk och identitet i undervisningen Inga konstigheter. Stockholm: Liber. Slotte, A & Forsman, L. (2016). Språkinriktat arbete och bekräftande mångfald stöder alla elevers lärande. I G. Oker-Blom, A. Westerholm (red.). Språk i rörelse - skolspråk, flerspråkighet och lärande (s ). Helsingfors: Utbildningsstyrelsen. Slotte-Lüttge, Anna & Forsman, Liselott (2013). Skolspråk och lärande. Helsingfors: Utbildningsstyrelsen. Anna Slotte
Språkinriktat arbete och bekräftande mångfald stöder alla elevers lärande
https://helda.helsinki.fi Språkinriktat arbete och bekräftande mångfald stöder alla elevers lärande Slotte, Anna Utbildningsstyrelsen 2016-01-20 Slotte, A & Forsman, L 2016, Språkinriktat arbete och bekräftande
Svenskan och språkundervisningen i flerspråkiga klassrum Gun Oker-Blom
Svenskan och språkundervisningen i flerspråkiga klassrum 8 9.2.2018 Gun Oker-Blom En språkmedveten skola Grunderna för läroplanen för den grundläggande utbildningen 2014 Kulturell mångfald och språkmedvetenhet
Språk, kunskap och hälsa i mötet med en heterogen och flerspråkig skola
Språk, kunskap och hälsa i mötet med en heterogen och flerspråkig skola Rektor mot vetande 20140919 Maria Rubin Doktorand, Malmö högskola - Språkinriktad undervisning en strävan efter en inkluderande praktik
Undervisning som öppnar dörrar och bygger broar
Undervisning som öppnar dörrar och bygger broar Lotta Forsman professor i de främmande språkens didaktik inklusive flerspråkighet Åbo Akademi liforsma@abo.fi 1 2 Slotte-Lüttge & Forsman (2013). Skolspråk
Nyanlända elever & Skola-Arbetsliv Språk- och kunskapsutveckling i alla ämnen
Nyanlända elever & Skola-Arbetsliv Språk- och kunskapsutveckling i alla ämnen elisabeth.linden@skolverket.se Skillnaderna mellan infödda elever och elever med utländsk bakgrund, födda i Sverige, som gått
Starkare skolspråk bättre lärande Den 13. Nordiske Læreruddannelseskongres Sprog og didaktik i alle fag
2 Starkare skolspråk bättre lärande Den 13. Nordiske Læreruddannelseskongres Sprog og didaktik i alle fag Anna Slotte-Lüttge Universitetslektor, docent Helsingfors universitet anna.slotte-luttge@helsinki.fi
Språkpärla , Mari Bergroth, Siv Björklund, Katri Hansell och Ann-Katrin Svensson. Centret för livslångt lärande, Fakulteten för Pedagogik
Sma barnspedagogers uppfattningar om av spra kundervisningen FD Mari Bergroth mari.bergroth@abo.fi Fortbildningshelhet Språkpärla Specialunderstöd för utbildning - jämställdhet, likabehandling och språkmedvetenhet
Är alla lärare språklärare?
Är alla lärare språklärare? Helena Andersson 1 Språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt Pauline Gibbons Maaike Hajer Theun Meestringa Tua Abrahamsson Pirkko Bergman Anniqa Sandell Ring Britt Johanson
Kurs: Forskning om undervisning, lärande och bedömning i det flerspråkiga klassrummet, 7,5 hp Kurskod: SSA203
Akademin för utbildning, kultur och kommunikation 1 (5) Kurs: Forskning om undervisning, lärande och bedömning i det flerspråkiga klassrummet, 7,5 hp Kurskod: SSA203 Litteraturlista August, Diane & Hakuta,
Svenskan och språkundervisningen i flerspråkiga klassrum. FNF Symposium Yvonne Nummela
Svenskan och språkundervisningen i flerspråkiga klassrum FNF Symposium 8-9.2.2018 Yvonne Nummela Andra inhemska finska utmaningar och utveckling Bakgrund och fakta Nationella utvärderingar av inlärningsresultat
Språk- och kunskapsutvecklande arbete med inkludering och motivation. Ellinor Stenis & Masoumeh Hemati Utbildningsförvaltningen 29 oktober 2018
Språk- och kunskapsutvecklande arbete med inkludering och motivation Ellinor Stenis & Masoumeh Hemati Utbildningsförvaltningen 29 oktober 2018 Vad tänker du på när du hör begreppet Språk - och kunskapsutvecklande
Digitala resurser och flerspråkighet
Digitala resurser och flerspråkighet Teori möter praktik DOKUMENTATION Symposium 2018 Ivana Eklund och Annika Norlund Shaswar ivaekl@gmail.com annika.norlund.shaswar@umu.se I denna presentation vill vi
INSTITUTIONEN FÖR SVENSKA SPRÅKET
INSTITUTIONEN FÖR SVENSKA SPRÅKET SSA125 Svenska som andraspråk, fortsättningskurs 2, 15 högskolepoäng Swedish as a Second language, Intermediate Course 2, 15 higher education credits Grundnivå / First
Kurslitteratur Att undervisa nyanlända elever
Kurslitteratur Att undervisa nyanlända elever Axelsson, M. (2013). Flerspråkighet och lärande. I: Hyltenstam, K. & Lindberg, I (red.). Svenska som andraspråk: i forskning, undervisning och samhälle. (2.
Fritidshemmens rikskonferens Språket på fritids Petra Magnusson
Fritidshemmens rikskonferens 2017 Språket på fritids Petra Magnusson Rektor med ambitioner, fritidspersonal med lust och nyfikenhet Kommunens lektor: kunskaper om/i språkutv och kollegialt lärande Skolenhet
GENREPEDAGOGIK ARBETA MED SPRÅKET PARALLELLT MED DIN VANLIGA UNDERVISNING
GENREPEDAGOGIK ARBETA MED SPRÅKET PARALLELLT MED DIN VANLIGA UNDERVISNING Kontaktpersoner: Åsa Sebelius asa.sebelius@stockholm.se Målgrupp: Alla undervisande lärare i år 1 9 oavsett ämne. Alla lärare måste
Studiehandledning SLU000 Skolframgång i det flerspråkiga klassrummet, 7,5hp Uppdragsutbildning Bollnäs folkhögskola Vecka 44 h18 vecka 10 v19
HÖGSKOLAN I GÄVLE Akademin för utbildning och ekonomi Avdelningen för humaniora, ämnesgruppen för svenska språket Studiehandledning SLU000 Skolframgång i det flerspråkiga klassrummet, 7,5hp Uppdragsutbildning
Nyanlända elevers språkliga tillgångar i relation till det svenska språket.
Nyanlända elevers språkliga tillgångar i relation till det svenska språket. 1 Hassan Sharif, fil.dr. Lektor i barn- och ungdomsvetenskap, Uppsala universitet. hassan.sharif@edu.uu.se 2 Vad säger en del
Språkbad som ett språkstrategiskt verktyg Bildningsdirektörsdagar Helsingfors
Siv Björklund Språkbad som ett språkstrategiskt verktyg Bildningsdirektörsdagar 2015 5-6.3. 2015 Helsingfors Kort om språkbad - Sedan år 1987 har det varit möjligt att gå i språkbad i grundskolan i Finland
Språkmedvetet arbete i alla ämnen fokus lässtrategier årskurs 1 4 Borgå,
Språkmedvetet arbete i alla ämnen fokus lässtrategier årskurs 1 4 Borgå, 25.11 2015 Docent Anna Slotte Universitetslektor i pedagogik Helsingfors universitet anna.slotte@helsinki.fi 1 Cummins 2000; Gibbons
Att använda gester som en medierande resurs i mångspråkiga nv-klasser. Zeynep Ünsal
Att använda gester som en medierande resurs i mångspråkiga nv-klasser Zeynep Ünsal zeynep.unsal@mnd.su.se Vilka är tvåspråkiga? Tvåspråkiga elever: De elever som använder två (eller fler) språk i sitt
Workshop. 2013-02-07 Integrera och interagera- språkutvecklande metoder med eleven i centrum
Workshop 2013-02-07 Integrera och interagera- språkutvecklande metoder med eleven i centrum Presentation Yvonne Amundstad vårdlärare Kristina Hallberg vårdlärare Zerena Toroczkay lärare i svenska och svenska
Skolutveckling på mångfaldens grund
Välkommen Regionalt utvecklingscentrum (RUC) Skolutveckling på mångfaldens grund Seminarieträff 4: Om bedömning av språkutveckling och Språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt Solveig Gustavsson Eva Westergren
Nyanländas lärande mottagande, inkludering och skolframgång. Utbildningens upplägg, ht 2014. Högskolan Dalarna 2014-08-21
Nyanländas lärande mottagande, inkludering och skolframgång Utbildningens upplägg, ht 2014. Högskolan Dalarna 2014-08-21 v.42 Kursstart. Ni börjar med att titta på den inspelade kursintroduktionen på Fronter.
Språkstöttning i gymnastikundervisningen
Språkstöttning i gymnastikundervisningen Kaj Sjöholm & Jimmy Svartström Avhandling för magisterexamen Fakulteten för pedagogik och välfärdsstudier Åbo Akademi Vasa, 2019 Abstrakt Författare Årtal Kaj Sjöholm
Introduktion Få syn på språket
Introduktion Få syn på språket Ann-Marie Wahlström Språk- och kunskapsutvecklande undervisning 1/9 2014 L9S220/LGS220, HT14 Få syn på språket Alla skolformer, verksamheter och ämnen från förskola till
Finskan i fokus. Yvonne Nummela Träff för bildningsdirektörerna Utbildningsstyrelsen
Finskan i fokus Yvonne Nummela Träff för bildningsdirektörerna Utbildningsstyrelsen 13.2.2019 Frågan om finska i enkäten till bildningsdirektörena Hur kan vi utveckla och stödja kompetensen i finska i
Bygga svenska Ett bedömningsstöd för nyanlända elevers språkutveckling. Språklärargalan nov. 2018
Bygga svenska Ett bedömningsstöd för nyanlända elevers språkutveckling. Språklärargalan nov. 2018 Nyanlända och andra flerspråkiga elever med svenska som andraspråk Var fjärde elev har utländsk bakgrund,
Translanguaging hur flerspråkighet kan den användas i undervisningen Gudrun Svensson
Translanguaging hur flerspråkighet kan den användas i undervisningen Gudrun Svensson Elevers förstaspråk kan vara en resurs för lärande. Istället för att se bristande kunskaper i skolspråket svenska som
Att planera för elevers språkanvändning
Modul: Språk- och kunskapsutvecklande arbete Del 8: Att planera för elevers språkanvändning Att planera för elevers språkanvändning Eva Bringéus, Malmö Stad och Maria Kouns, Malmö högskola Vad behöver
Hanteringen av två- och flerspråkighet i de svenskspråkiga skolorna. Utvärderingsplan, , Chris Silverström
Hanteringen av två- och flerspråkighet i de svenskspråkiga skolorna 2017 2018 Utvärderingsplan, 30.1.2017, Chris Silverström Inledning Tyngdpunkten i den planerade utvärderingen ligger på de svenskspråkiga
Lässtrategier och textsamtal så kan du stöda eleverna i att förstå skolans texter Läsdax,
Lässtrategier och textsamtal så kan du stöda eleverna i att förstå skolans texter Läsdax, 10.9. 2016 Docent Anna Slotte Universitetslektor i pedagogik Helsingfors universitet anna.slotte@helsinki.fi 1
Institutionen för individ och samhälle Kurskod SVA201
KURSPLAN Institutionen för individ och samhälle Kurskod SVA201 Svenska som andraspråk: Grammatik, fonetik och didaktiska val, 15 hp, Grundkurs (nivå 1-30), 15 högskolepoäng Swedish as a Second Language:
Nyanländas lärande 12/ Flerspråkighet och lärande i den svenska skolan II
Nyanländas lärande 12/11 2013 Flerspråkighet och lärande i den svenska skolan II Sören Andersson Ann-Marie Wahlström Institutionen för svenska språket Göteborgs universitet soren.andersson@svenska.gu.se
Vi i Vintergatan ett språk- och kunskapsutvecklande projekt i årskurs 2-5 med stöd av Cirkelmodellen Bakgrund Syfte och mål
Vi i Vintergatan ett språk- och kunskapsutvecklande projekt i årskurs 2-5 med stöd av Cirkelmodellen Text: Annika Mindedal, språkutvecklare och lektor i Katrineholms kommun Foto: Jenny Ahlforn Westdahl
Att främja elevers lärande språkutvecklande NO-undervisning Maaike Hajer, Malmö Högskola
Modul: Att främja elevers lärande i NO, I Del 8: Att främja elevers lärande språkutvecklande NO-undervisning Att främja elevers lärande språkutvecklande NO-undervisning Maaike Hajer, Malmö Högskola I föregående
Kursplan. Ladokkod: 11SA5U Version: 1.3 Fastställd av: Utbildningsutskottet 2015-03-02 Gäller från: VT 2015
Kursplan Svenska som andraspråk, åk 7-9, 16-45 hp - ingår i Lärarlyftet (Uppdragsutbildning) Swedish as a Second Language, Grades 7 to 9, 16-45 Credits (Commissioned Education) 30 högskolepoäng 30 credits
Språk- och kunskapsutvecklande arbete
Språk- och kunskapsutvecklande arbete Den här modulen tar upp vad ett språk- och kunskapsutvecklande arbete kan innebära i olika ämnen. Modulens fokus är riktat mot elevers aktiva språkanvändning som ett
Att främja elevers lärande språkutvecklande SOundervisning
Modul: Främja elevers lärande i SO Del 8: Att främja elevers lärande språkutvecklande SO-undervisning Att främja elevers lärande språkutvecklande SOundervisning Maaike Hajer, Malmö Högskola I föregående
Den finlandssvenska skolan en mötesplats för flerspråkiga
Den finlandssvenska skolan en mötesplats för flerspråkiga Chris Silverström De finlandssvenska eleverna deltog i utvärderingen av A-engelska, B-franska, B-tyska och B-ryska i årskurs 9. Utvärderingen visar
ATT SPRÅKINRIKTA EN UNDERVISNINGSMILJÖ SITS-KONGRESS
ATT SPRÅKINRIKTA EN UNDERVISNINGSMILJÖ SITS-KONGRESS 181013 MARIA RUBIN UNIVERSITETSADJUNKT I SPECIALPEDAGOGIK VID HÖGSKOLAN KRISTIANSTAD, DOKTORAND MALMÖ UNIVERSITET SPRÅKET SOM RÖD TRÅD I ÄMNES- OCH
Institutionen för individ och samhälle Kurskod SAF200
KURSPLAN Institutionen för individ och samhälle Kurskod SAF200 Svenska som andraspråk, Fortsättningskurs (nivå 31-60): Analys och textbedömning, 15 högskolepoäng Swedish as a Second Language, Continuation
Jag kan mycket, men inte på svenska : Nyanlända elevers språkliga tillgångar i relation till det svenska språket.
Jag kan mycket, men inte på svenska : Nyanlända elevers språkliga tillgångar i relation till det svenska språket. 1 Hassan Sharif, fil.dr. Lektor i barn- och ungdomsvetenskap, Uppsala universitet och lektor
Anna Slotte-Lüttge. Katarina Rejman,
Anna Slotte-Lüttge akademilektor i modersmålets didaktik, Åbo Akademi Katarina Rejman, undervisningsråd, Utbildningsstyrelsen www.skolsprak.fi Anna Slotte-Lüttge & Katarina Rejman www.skolsprak.fi 1 Skolspråk
Främjande av flerspråkighet i den finländska skolan
Främjande av flerspråkighet i den finländska skolan Leena Nissilä De nya läroplansgrunderna för den grundläggande utbildningen i de finländska skolorna betonar betydelsen av språk och kommunikation i inlärningen
Språkutvecklande undervisning
Språk-, läs- och skrivutveckling Grundskola Modul: Läsa och skriva i alla ämnen Del 3: Språkutvecklande arbetssätt Språkutvecklande undervisning Catarina Schmidt, Göteborgs universitet, och Åsa Wedin,
Välkommen till Högskolan i Gävle och Akademin för Utbildning och ekonomi
Välkommen till och Akademin för Utbildning och ekonomi KURSNAMN Skolframgång i det flerspråkiga klassrummet KURSKOD SLU000 ANMÄLNINGSKOD 22223 KURSVECKOR V 10 (-16) V 43 (16). Uppstart: Kursplan KURSANSVARIG.
Institutionen för individ och samhälle Kurskod SAG400. Svenska som andraspråk (1-30) Grundskolan årskurs 1-3 ingår i Lärarlyftet, 30 högskolepoäng
KURSPLAN Institutionen för individ och samhälle Kurskod SAG400 Svenska som andraspråk (1-30) Grundskolan årskurs 1-3 ingår i Lärarlyftet, 30 högskolepoäng Swedish as a second language (1-30hp), Primary
Välkommen till Högskolan i Gävle och Akademin för Utbildning och ekonomi
Välkommen till i Gävle och Akademin för Utbildning och ekonomi KURSNAMN Skolframgång i det flerspråkiga klassrummet KURSKOD SLU000 ANMÄLNINGSKOD 12215 KURSVECKOR V 36 (-15) V 03 (16). Uppstart 2015-09-03
Flerspråkighet och de samlade språkliga resurserna (ämnesspecifik text: slöjd)
Nyanländas lärande Grundskola åk 7 9 och Gymnasieskola Modul: Språk- och kunskapsutvecklande ämnesundervisning för nyanlända elever den första tiden Del 1: Flerspråkighet och de samlade språkliga resurserna
Språkutvecklande förhållningssätt - ett varv till J 9/
Språkutvecklande förhållningssätt - ett varv till J 9/10 2018 Vad innebär egentligen språkutvecklande undervisning? När samt varför kan sådan undervisning sägas vara framgångsrik? E" första svar Möjlighet
Samhället och skolan förändras och matematikundervisningen som den
Saman Abdoka Elevens bakgrund en resurs De senaste tjugo åren har inneburit stora förändringar för såväl samhälle som skolmatematik. Ur en lång erfarenhet av att undervisa i mångkulturella klassrum ger
Språkutvecklande plan FAGERSJÖ-MAGELUNGSSKOLAN
Språkutvecklande plan FAGERSJÖ-MAGELUNGSSKOLAN Ht 2016 Språkutvecklande plan Fagersjö-Magelungsskolan Bakgrund: Skolan skall sträva efter att varje elev: Utvecklar ett rikt och nyanserat språk samt förstår
Språket människans främsta verktyg
Språket människans främsta verktyg Språkutvecklingsplan För förskolor, grundskolor och gymnasieskolor inom BoU Eskilstuna kommun. Vad ska denna plan bidra till? All verksamhet inom BoU 2016 har en policy
Språkutvecklande undervisning i gymnasieskolans yrkesutbildning
Språkutvecklande undervisning i gymnasieskolans yrkesutbildning Presentation vid Kollegiet för yrkeskunnande 14/9 2016. Ingrid Henning Loeb (Ann-Sofie Holm, Per Holmberg, Charlotta Olvegård) En studie
Språket- människans främsta verktyg. Språkutvecklingsplan För förskolor, grundskolor och gymnasieskolor inom BoU Eskilstuna kommun.
Barn och utbildningsnämnden 2012-10-12 1 (5) Barn och utbildningsförvaltningen Utveckling Anne-lie Andersson Leweby, 016-710 24 54 Språket- människans främsta verktyg Språkutvecklingsplan För förskolor,
Manual studiehandledning
1 (10) Manual studiehandledning Fastställd av BUF ledningsgrupp 170816 2 (10) Effektiv studiehandledning faktorer och riktlinjer som främjar en god studiehandledning Vad är studiehandledning? Studiehandledning
Vad betyder vi för andra och varandra?
Vad betyder vi för andra och varandra? Ett exempel på samarbete mellan Centrumskolan och Linnéuniversitetet och dess vidare utveckling Maria Lindgren och Gudrun Svensson Interaktion för språk- och identitetsutveckling
DET ANDRA INHEMSKA SPRÅKET FINSKA, A-LÄROKURS. Annika Lassus Vasa övningsskola
DET ANDRA INHEMSKA SPRÅKET FINSKA, A-LÄROKURS Annika Lassus Vasa övningsskola alassus@abo.fi Läroämnets uppdrag Språk är en förutsättning för lärande och tänkande. Språkstudierna ger underlag för att forma
Handledarutbildning Matematiklyftet. Ett språkutvecklande förhållningssätt
Handledarutbildning Matematiklyftet Ett språkutvecklande förhållningssätt generella förmågor powerful knowledge? 2 Petra Magnusson Ett språkutvecklande förhållningssätt Språkinriktad undervisning Språkutvecklande
Textsamtal utifrån skönlitteratur
Modul: Samtal om text Del 5: Samtal före, under och efter läsning av text Textsamtal utifrån skönlitteratur Anna Kaya och Monica Lindvall, Nationellt Centrum för svenska som andraspråk Läsning av skönlitteratur
Kvalitetssystem - förklaringar
150603 Arbetsplan Avdelning Regnbågen Stockslycke förskola Ängabo enheten Läsåret 2015/2016, Barn- och ungdomsförvaltningen, Utvecklingsenheten Telefon: 0322-61 60 00 Fax: 0322-61 63 40 E-post: barn.ungdom@alingsas.se
Språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt
Språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt Varför språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt? Att bygga upp ett skolspråk för nyanlända tar 6-8 år. Alla lärare är språklärare! Firels resa från noll till
DET ANDRA INHEMSKA SPRÅKET FINSKA, A-LÄROKURS. Annika Lassus, alassus@abo.fi Vasa övningsskola
DET ANDRA INHEMSKA SPRÅKET FINSKA, A-LÄROKURS Annika Lassus, alassus@abo.fi Vasa övningsskola Läroämnets uppdrag Språk är en förutsättning för lärande och tänkande. Språket är närvarande i all verksamhet
Språkutvecklande arbetssätt och skolspråk
AKADEMIN FÖR UTBILDNING OCH EKONOMI Avdelningen för humaniora Språkutvecklande arbetssätt och skolspråk Arbetar lärarna i detta arbete på ett språkutvecklande sätt för att ge eleverna skolspråket? Elina
Lärarens guide till cirkelmodellen
Lärarens guide till cirkelmodellen ERICA EKLÖF 1 Erica Eklöf är språk-, läs- och skrivutvecklare på enheten för lärande i Halmstad kommun. Där arbetar hon bl.a. med förskole-/skolutvecklingsprocesser,
Institutionen för individ och samhälle Kurskod SAS401. Svenska som andraspråk (1-30) för lärare årskurs 4-6 ingår i Lärarlyftet, 30 högskolepoäng
KURSPLAN Institutionen för individ och samhälle Kurskod SAS401 Svenska som andraspråk (1-30) för lärare årskurs 4-6 ingår i Lärarlyftet, 30 högskolepoäng Swedish as a Second Language for Primary School
1 (12) Manual studiehandledning+
1 (12) Sp Manual studiehandledning+ 2 (12) Innehållsförteckning 1. Innehållsförteckning s. 2 2. Effektiv studiehandledning s. 3 3. Vad är studiehandledning? s. 4 4. Vem ska få studiehandledning? s. 4 5.
INTERNATIONALISERING PÅ HEMMAPLAN. Internationella färdigheter för alla
INTERNATIONALISERING PÅ HEMMAPLAN Internationella färdigheter för alla Innehåll Varför internationalisering på hemmaplan?...3 Internationalisering på hemmaplan utmanar att reflektera över värden och attityder...
Svenska språket GR (A), Svenska språket för grundlärare åk 4-6, 7,5 hp
1 (6) Kursplan för: Svenska språket GR (A), Svenska språket för grundlärare åk 4-6, 7,5 hp Swedish Language BA (A), Swedish Language for Primary School Teacher Education Programme, 4-6, 7,5 Credits Allmänna
Textskapande i NO-ämnen på lågstadiet
Symposium 2018 Litteraciteter och flerspråkighet Stockholms universitet 11 oktober 2018 Textskapande i NO-ämnen på lågstadiet Ewa Bergh Nestlog Presentationens disposition Ett 3-årigt forskningsprojekt
Lärare kan totta kai!
Lärare kan totta kai! Vasa 25.10.2014 Ingelisa Wikholm, Utbildningsstyrelsen Arbetet med läroplansgrunder för förskoleundervisningen, den grundläggande utbildningen och påbyggnadsundervisningen 2012 2013
Tid och plats Torsdagen den 26 januari kl Fredagen den 27 januari kl Örebro universitet
Örebro kommun arrangerar tillsammans med Örebro universitet två dagar med föreläsningar kring språk och lärande i skolan. Syftet är att ge pedagoger och skolledare kunskap, inspiration och handfasta tips
Läromedelsförteckning
1 Institutionen för humaniora Läromedelsförteckning Kurskod SSA120 Dnr 03:47 Beslutsdatum 2003-05-07 Kursens benämning Svenska som andraspråk Poängtal 20 Författare/red. Titel, förlag och utgivningsår
This is the published version of a paper presented at ASLA symposium, Uppsala University April 2016.
http://www.diva-portal.org This is the published version of a paper presented at ASLA symposium, Uppsala University 21 22 April 2016. Citation for the original published paper: Zetterholm, E., Bergh Nestlog,
Lässtrategier för att förstå och tolka texter samt för att anpassa läsningen efter textens form och innehåll. (SV åk 1 3)
SIDAN 1 Lärarmaterial VAD HANDLAR BOKEN OM? Boken handlar Moa och Lina som ska ta hästarna i stallet till hagen över sommaren. Lina ska ta hand om Gullan, som ligger ner i sin box och är trött. Lina pratar
Språk i rörelse 17 mars 2017
Språk i rörelse 17 mars 2017 Gun Oker-Blom Direktör Avdelningen för svenskspråkig utbildning och småbarnspedagogik Aktuella skolutvecklingsfrågor - regeringsprogrammet Projektipäällikkö Sanna Vahtivuori-Hänninen
Centrala faktorer för flerspråkiga förskolebarns språk- och kunskapsutveckling
Centrala faktorer för flerspråkiga förskolebarns språk- och kunskapsutveckling Förskolans organisation Kontakt med föräldrarna - bjuda in föräldrarna i verksamheten Sociopolitiska sammanhanget Förhållningssätt
Hur hänger teknik och språk ihop i årskurs F-6? Bötrius & Lukic Danielsson
Hur hänger teknik och språk ihop i årskurs F-6? SoL i tre steg Steg 3 Uppföljning och implementering: SoL-inspiratörer på förskolor och skolor driver arbetet vidare i samarbete med förskolechefer/ rektorer
Främja elevers lärande i NO
Grundskola Främja elevers lärande i NO Kursplaner för NO-ämnena visar i sina formuleringar tydligt på lärandets språkliga dimensioner. Av den anledningen finns ett behov av en ämnesdidaktik som kan ge
Pedagogik GR (A), Läs- och skrivinlärning, 15 hp
1 (5) Kursplan för: Pedagogik GR (A), Läs- och skrivinlärning, 15 hp Education Ba (A), Learning reading and writing Allmänna data om kursen Kurskod Ämne/huvudområde Nivå Progression Inriktning (namn) Högskolepoäng
Samlokalisering, tvåspråkighet, språkbad nya möjligheter för svenskan i Finland Fritjof Sahlström
Samlokalisering, tvåspråkighet, språkbad nya möjligheter för svenskan i Finland Fritjof Sahlström Ökande flerspråkighet - 11,4% + 9,2% - 1,3% + 3,6% För kunskap och bildning 3 4 Stort samhällsintresse
TVÅSPRÅKIG UNDERVISNING
KAPITEL 10 TVÅSPRÅKIG UNDERVISNING Skolans undervisningsspråk är antingen svenska eller finska och i vissa fall samiska, romani eller teckenspråk. I undervisningen kan enligt lagen om grundläggande utbildning
LADDA NER LÄSA. Beskrivning. Lyft språket, lyft tänkandet : språk och lärande PDF ladda ner
Lyft språket, lyft tänkandet : språk och lärande PDF ladda ner LADDA NER LÄSA Beskrivning Författare: Pauline Gibbons. Andra upplagan av Pauline Gibbons bok är uppdaterad til Lgy/Lgr 11 av Lena Sjöqvist
IDÉER FÖR KONTAKT MELLAN SKOLA OCH HEM I MÅNGKULTURELLA MILJÖER
IDÉER FÖR KONTAKT MELLAN SKOLA OCH HEM I MÅNGKULTURELLA MILJÖER Lotta Forsman & Fredrik Rusk Forskningsprojektet FLIS Flerspråkiga barns lärande och identitet i och utanför skola Pedagogiska Fakulteten,
Läsa och skriva i alla ämnen
Läsa och skriva i alla ämnen Denna modul belyser hur viktigt det är att elever görs delaktiga i undervisningen och får använda språk i alla situationer för att lära. I varje artikel presenteras förhållningssätt
NCU:s utvärderingsverksamhet på svenska. Lärresultaten i de svenskspråkiga skolorna hur ser det ut?
Program NCU:s utvärderingsverksamhet på svenska Lärresultaten i de svenskspråkiga skolorna hur ser det ut? Diskussion om behoven ifråga utvärdering och utveckling av utbildning - En sak som vi vill bevara
UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN www.stockholm.se
Cirkelledarutbildning Utvecklingsstöd Översikt över Språkforskningsinstitutets kompetensutvecklingsprogram. Insatser för att höja elevernas språk- och kunskapsutveckling i Stockholms skolor Kartläggning
Elevers olika språk i den skönlitterära undervisningen En studie med fokus på flerspråkighet
Självständigt arbete II, 15 hp Elevers olika språk i den skönlitterära undervisningen En studie med fokus på flerspråkighet Författare: Johanna Ek Handledare: Martin Hellström Examinator: Jimmie Svensson
KURSPLAN Svenska som andraspråk, 31-45hp (ingår i Lärarfortbildningen), 15 högskolepoäng
1(5) KURSPLAN Svenska som andraspråk, 31-45hp (ingår i Lärarfortbildningen), 15 högskolepoäng Swedish as a Second Language, 31-45 Credits, 15 credits Kurskod: USAN11 Fastställd av: VD 2010-05-31 Gäller
Flerspråkig kartläggning av avkodning och läsning
Flerspråkig kartläggning av avkodning och läsning Örebro 3-4 feb 2014 Lindén 2014 1 Bakgrund När flerspråkiga elever får uttalade problem med läsoch skrivutvecklingen kan frågan uppstå om svårigheterna
Från enspråkighet till flerspråkighet. Kjell Herberts
Från enspråkighet till flerspråkighet Kjell Herberts SPRÅK I RÖRELSE i den svenska skolan i Finland Utbildningsstyrelsen 17.3.2017 En global trend hos individer, företag, samhällen...)... och även Svenskfinland
Anna Slotte-Lüttge & Liselott Forsman. Skolspråk och lärande
Anna Slotte-Lüttge & Liselott Forsman Skolspråk och lärande Guider och handböcker 2013:5 Anna Slotte-Lüttge & Liselott Forsman Skolspråk och lärande Utbildningsstyrelsen och författarna Guider och handböcker
ATT STÖTTA AKADEMISKT SKRIVANDE INOM HÖGRE UTBILDNING MED FOKUS PÅ BREDDAT DELTAGANDE
ATT STÖTTA AKADEMISKT SKRIVANDE INOM HÖGRE UTBILDNING MED FOKUS PÅ BREDDAT DELTAGANDE LINA LARSSON (ASK) GÖTEBORGS UNIVERSITET Enheten för akademiskt språk (ASK) (Göteborgs universitet) Att stötta studenter
EN OBEROENDE KRAFT. Malin Fransson
EN OBEROENDE KRAFT Malin Fransson Malin Fransson Just nu Svenska och svenska som andraspråk i årskurs 7-9 SO för nyanlända i årskurs 7-9 Adjungerande adjunkt vid Institutionen för språkdidaktik vid Stockholms
A-Finska åk 7-9 Läroämnets uppdrag
A-Finska åk 7-9 Läroämnets uppdrag Språk är en förutsättning för lärande och tänkande. Språket är närvarande i all verksamhet i skolan och alla lärare är språklärare. Språkstudierna främjar utvecklingen
Att arbeta med kompetensutveckling i språkoch kunskapsutvecklande arbetssätt. Maria Wiksten (fd Bjerregaard) NCS konferens Stockholm
Att arbeta med kompetensutveckling i språkoch kunskapsutvecklande arbetssätt Maria Wiksten (fd Bjerregaard) NCS konferens 161116 Stockholm Vilka är vi? Maria Wiksten (fd Bjerregaard) Projektledare på NC
Moderna språk som modersmål
Education Tatjana Bansemer Moderna språk som modersmål Essay Modersmålsutbildning Moderna språk som modersmål Tatjana Bansemer Hösten 2010 Moderna språk som modersmål Tatjana Bansemer Inledning För många
Skolan som språkligt och kulturellt landskap. Se (på) mig! konferens Mikaela Björklund
Skolan som språkligt och kulturellt landskap Se (på) mig! konferens 24.11.2017 Mikaela Björklund Några rektorers tankar om kulturell mångfald i skolan (jfr. Björklund & Björkgren, 2016) Medvetenhet om