Undervisning som öppnar dörrar och bygger broar

Transkript

1 Undervisning som öppnar dörrar och bygger broar Lotta Forsman professor i de främmande språkens didaktik inklusive flerspråkighet Åbo Akademi liforsma@abo.fi 1

2 2 Slotte-Lüttge & Forsman (2013). Skolspråk och lärande. Helsingfors: Utbildningsstyrelsen /skolsprak_och_larande Sahlström, Forsman, Hummelstedt- Djedou, Pörn, Rusk & Slotte-Lüttge (2013). Språk och identitet i undervisningen Inga konstigheter. Stockholm: Liber.

3 3

4 Utgångspunkt 1 Språkmedveten och språkinriktad undervisning som grund - för likvärdig utbildning - för tillhörighet 4

5 Utgångspunkt 2 - flerspråkighet innebär fördelar (kognitiva; sociala; ekonomiska;..) 5

6 Potentiella riskfaktorer vad gäller skolframgång - annat hemspråk än skolspråket (?) - låg socioekonomisk status (föräldrars inkomst och/eller utbildningsnivå) - marginalisering (gruppen diskriminerad; rasism i omgivande samhälle) 6

7 t.ex. Ganuza, N. & Hedman, C. (2017). The Impact of Mother Tongue Instruction on the Development of Biliteracy: Evidence from Somali-Swedish Bilinguals. Hill (1995) Skolverket (2008) 7

8 Ganuza & Hedman (2017) Fokus: läsförståelse och ordkunskap på två språk 120 informanter; åldersgrupper 6 9 och 10 12; antingen pågående modersmålsundervisning i minst ett år vs ingen undervisning/mindre än ett år MTI contributed positively, in particular to reading comprehension in the mother tongue, despite the restricted time allocated for it (<1 h/week) indirectly benefits proficiencies in the language of schooling 8

9 Utgångspunkt 3 - inget kausalt samband mellan användning av L1 hemma och svårigheter i skolan - däremot mellan tillgång till litteratur (i vid bemärkelse)/ literacy engagement och skolframgång -> skola och dagvård kan motverka att riskfaktorer realiseras 9

10 Läs- och skrivengagemang mäts genom - hur mycket tid man använder för läsande och skrivande (olika typer av texter) - att man tycker om att läsa och skriva - att man behärskar strategier för läsande och skrivande Obs! Effekter över tid på låg- och normalpresterande läsares läsförståelse. 10

11 att notera: (fortsatt) användning av L1 i hemmet utgör grunden för flerspråkigheten (utveckla stark begreppslig bas) (fortsatt) medvetet stöd för utveckling av båda språken behövs (vardagsspråk -> skolrelaterat språk) translanguaging = medveten språkväxling 11

12 att notera: varje sommarlov skapar årlig resultatklyfta på ca tre månader mellan ekonomiskt gynnade respektive missgynnade elever åk 1 >6 innebär 1,5 års eftersläpning goda resultat genom sommarläsningsprogram allra bäst med undervisning i läsförståelsestrategier inför sommarlovet + återberätta för någon hemma fri läsning inte lika goda resultat utan strategier 12

13 Ex på dagsprogram (sex veckors program): 25 min på bibliotek 80 min nöjesläsning 45 min litteraturbaserad undervisning 45 min projektaktivitet (ex. göra en tidning) 25 min lärarens högläsning/gruppdiskussioner Cummins (2017) 13

14 Nyanlända och lärande: För att stiga in i samhället via skolans värld behövs 1) Språkligt lärande 2) Social integration 3) Kunskapsbyggande i olika skolämnen Kan inte lösas enbart genom förberedelseklass eller s.k. direktintegration. Bättre resultat förberedande undervisning + inom skola. Axelsson & Bunar (2015). Nyanlända och lärande. Natur & Kultur. 14

15 forts. Axelsson & Bunar (2015) Ej möjligt leverera färdigt språkutvecklade elever till ordinarie undervisning: svenskan måste få utvecklas via skolämnena. Ämnesinnehållet behövs alltså redan i förberedelseklassen samtidigt som S2 och modersmål behövs efter förberedelseklass & språkinriktad undervisning i ämnena -> dags att på allvar ompröva undervisningen [Cummins 2017]! t.ex. explicit undervisning i t.ex. matematiskt eller naturvetenskapligt språkbruk (bra för alla!) Utnyttja de språk som finns! [flerspråkigt där möjligt] 15

16 Sociala integrationen forts. Axelsson & Bunar (2015) relationer (mentorer/faddrar) ej uppdelning i vi och dem -> ingrip! tryggt klimat i klassen: låt ej tystna mötesplatser och integration också mellan olika kategorier av lärare: dra åt samma håll -> behövlig skjuts i lärandet 16

17 Språk- & kunskapsutveckling i skolan en helhet? förberedande undervisning stegvis integrering (individuellt; praktisktestetiska ämnen först) med fortsatt språkoch ämnesstöd: svenska som andraspråk språkinriktad ämnesundervisning (strategier) stöd för modersmålsutvecklingen sommarläsningsprogram; eget lärande (läx-) 17

18 Utrymme för utveckling -> kartläggningen (ämneslärare) av elevers kunskap: för rimliga förväntningar och stöd. Obs! verkligen använda resultat vid övergång -> flexibilitet vid övergång från förberedelseklass -> språkutvecklare (stöda i arbetslag) -> studiehandledning på olika modersmål -> reurspedagoger (utanför klass; välkomna; förebygga; se; bryggan till hemmen) -> samverkan/samarbete nätverk mellan sektorer 18

19 Obs! -> tvåvägsintegreringen i Finland (?) -> kulturkrockar ofrånkomliga, låt dem ta tid -> hög omsorgsgrad gentemot den som är emotionellt låg (PTSD, oro, kulturchock, etc) -> möjligheten för var och en lärare att se eleven och arbeta inkluderande oberoende av övriga miljön, även om mer utmanande -> humor! -> mer medveten lek med språk också före skolålder 19

20 Språkinriktat arbete på olika nivåer övergripande strategier för hela skolan ämnesövergripande samarbete inom ämnen eller i egen undervisning / eget område Ju fler nivåer vi arbetar på desto bättre förankring & effekt 20

21 skolspråket är ingens modersmål (Kaya, 2013) Språkutveckling innebär att gå framåt, från vardagsspråk till skolrelaterat språk. Och ingen är fullärd utmana och stöd också de längre hunna! 21

22 Ämnesinnehåll vardagligt specialiserat jord; socker morän; kolhydrater konkret mat; fabrik abstrakt svält; produktion specifikt generellt mamma; kastrull mödrar; husgeråd/redskap Obs! murbruket, t.ex. emellertid; däremot; 22 således; varken eller;...

23 23

24 2. 3. UTVECKLINGSZON FRUSTRATIONSZON - utveckling av kunskap och förmågor (stöttade formuleringar i tal och skrift) Svårt - höga krav utan stöd (specifik användning av ämnesspråk, t.ex. i rapporter) Stöttning Ingen stöttning 1. TRYGGHETSZON - lätt; för lite lärande (namnge, sortera, berätta med egna ord) UTTRÅKNINGSZON - lätt, låg motivation: ingen utveckling (härma, kopiera, utantill) Lätt 24

25 Samarbete mellan ämnen - språkutvecklande Samma område/tema berörs i olika ämnen begrepp och terminologi används aktivt i olika muntliga och skriftliga sammanhang i olika genrer på olika språk ur fler synvinklar främjar helhetsförståelsen förståelsen fördjupas 25

26 Tre övergripande arbetssätt inom språkutvecklande undervisning: Stöttade interaktionsmöjligheter Genrestöd Lässtrategier (t.ex. Läsfixarna; textsamtal) (Att stötta förståelse av ord & begrepp ingår alltid) 26

27 Slotte-Lüttge & Forsman 2013, 21 27

28 Identitetstexter personliga texter skrivna av eleverna på modersmålet, på svenska eller med en blandning av de två. I praktiken kan arbete med identitetstexter t.ex. ske genom att låta eleverna berätta om ämnen hämtade från vardag och skola på både sitt modersmål och på andraspråket. kan vara i skriven form, muntliga, visuella, involvera musik, drama, osv. i multimodala kombinationer. 28

29 hjälper till att bekräfta eleverna som kunniga, kompetenta individer vars bakgrund är en värdefull tillgång i pågående lärandeprocesser (tillhörighet; identitetsbekräftande; självkänsla). kognitivt utmanande men frihet att välja innehåll. Google Translate användbar som första steg till svenskan -> längre hunna /svensktalande hjälper slipa språket -> skribenten lär sig på båda språken. Se ex 29

30 Uppmuntra elever att läsa, göra efterforskningar, skriva minnesanteckningar etc på L1 Använda internetresurser till att aktivera bakgrundskunskaper eller som bas/stöd för att lära sig innehåll (t.ex. fotosyntesen). Använda L1 för att planera grupparbeten som sedan presenteras till klassen på svenska (begränsade språkkunskaper hindrar inte deltagande utan L1 fungerar som brygga). Berättelser/litteratur på L1 för att utveckla både språk och världsbild (tillgång till litteratur på L1 och tvåspråkig litteratur). 30

31 Ur Cummins, Hu, Markus & Montero (2015) Welcome to Canada: A How-to Guide In this e-text book writing project, English language learners in Grades 3 6 wrote informational procedural texts to help other newcomers learn how to do various things in Canada. Students wrote about checking out a library book, making a snowman, dressing for school in the winter, ordering a hot chocolate at a Tim Horton s restaurant. Many authors presented their contributions in duallanguage format. 31

32 Welcome to Canada: A How-to Guide the quintessentially Canadian winter activity: ordering a hot chocolate at a Tim Horton s restaurant. 32

33 Interkulturell pedagogik för flerspråkiga/flerkulturella elever eller majoritetselever? vems uppgift? Grundläggande i pedagogiken: att öppna upp från det förgivet-tagna men också viktigt ge bekräftelse på egen tillhörighet. 33

34 betonar vikten av ett interkulturellt perspektiv i skolan både på strukturell och på praktisk, pedagogisk nivå för förankring => begränsas inte till enskild lärare/vissa ämnen utgår från mångfalden och visar på olika perspektiv problematiserar dominerande gruppers tolkningsföreträde bl.a. i identitetskonstruktion; i läromedel; språkval/språkanvändning i klassrummet elevaktiverande och erfarenhetsbaserad undervisning => respekt, delaktighet och egenmakt = inkludering 34

35 Konsekvenser för identitetskonstruktion kopplad till flerspråkighet och mångkulturell bakgrund: stöda och bekräfta alla delar av identiteten också att välja att inte tala om sänder signal [oviktigt? negativt?] elevers självkänsla 35

36 Hanna -> började tänka mer på Kina. Läraren: Det är som om Hanna nu vågar liksom medge att hon har en annan bakgrund, nu talar hon ofta om det. Andrei:...hade tänkt på olika grupper förr... känner mig inte hemma i klassen. -> uppskattade att hitta en annan ryskspråkig i gruppen [Cecilia]. Cecilia -> aldrig förr berättat att hon talar ryska hemma; nu mera öppen om sin bakgrund. Läraren:...ett intresse som väcktes [om olika bakgrund och språk]... Det har varit härligt att höra dem... på rasterna... tala, om språk, om vem som kan vilka språk och varför. Ur: Språk och identitet i undervisningen 36

37 Språkinriktad undervisning Gibbons, P. (2006). Stärk språket. Stärk lärandet. Språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt för och med andraspråkselever i klassrummet. Uppsala: Hallgren & Fallgren. Hajer, M. & Meestringa, T. (2010). Språkinriktad undervisning en handbok. Stockholm: Hallgren & Fallgren. Kaya, A. (2013). Språk är nyckeln till skolframgång. I: Vestlin, L. (red.), Kunskap, språk och identitet att undervisa flerspråkiga elever i F 6. Malmö: Lärarförbundets Förlag. Stehagen, H. (2014). Språk i alla ämnen Handbok för kunskapsoch språkutvecklande undervisning. Gothia Fortbildning. 37

38 Identitetstexter Cummins, J. & Early, M. (red.) (2011). Identity Texts: The Collaborative Creation of Power in Multilingual Schools. Stoke-on-Trent, UK: Trentham Books. Cummins, J., Hu, S., Markus, P. & Montero, M. K. (2015). Identity Texts and Academic Achievement: Connecting the Dots in Multilingual School Contexts. TESOL Quarterly, 49(3),

39 Interkulturell pedagogik Banks, J. (2006). Cultural Diversity and Education: Foundations, Curriculum and Teaching. Boston: Pearson, Allyn & Bacon. Lahdenperä, P. (red.) (2004). Interkulturell pedagogik i teori och praktik. Lund: Studentlitteratur. Cummins, J. (2000). Language, Power and Pedagogy: Bilingual Children in the Crossfire. Clevedon: Multilingual Matters. 39