Metod och material. Etnografisk ansats. Fältarbete: 3 klasser, 2 skolor, 42 lektioner

Transkript

1

2

3 Metod och material Etnografisk ansats Fältarbete: 3 klasser, 2 skolor, 42 lektioner Videoinspelningar med två kameror (62 h x 2), deltagande observationer, fältanteckningar, semistrukturerade intervjuer (24 elever och 3 lärare)

4 Teoretisk referensram Sociokulturell syn på lärande Vygotsky, Lev Semyonivich (1978): Mind in Society. The Development of Higher Psychological Processes. Cambridge: harvard University press; Säljö, Roger (2000): Lärande i praktiken. Ett sociokulturellt perspektiv. Stockholm: Prisma, Säljö, Roger 2005: Lärande & kulturella redskap. Om lärprocesser och det kollektiva minnet. Stockholm: Norstedts Akademiska förlag; Dysthe, Olga (2003): Sociokulturella teoriperspektiv på kunskap och lärande. I Olga Dysthe, red: Dialog, samspel och lärande, s Lund: Studentlitteratur. Ekologiskt literacyperspektiv Barton, David (1994/2010): Literacy. An Introduction to the Ecology of Written Language. Malden: Blackwell Publishing. Undervisningsdiskurser kopplade till klassrumssituationer Skrivroller Kress, Gunther, Jewitt Carey, Bourne Jill, Franks Anton, Hardcastle, John, Jones Ken och Reid Euan (2005): English in Urban Classrooms. A multimodal perspective on teaching and learning. London & New York: RoutledgeFalmer. Smidt, Jon (2002): Double Histories in Multivacal Classrooms: Notes Toward an Ecological Account of Writing. Written Communication, 19(3), s

5 Resultat Användning av datorer utmanar undervisningen Skifte från penna och papper till tangentbord och skärm innebär mer för elevernas skrivande än ett byte av skrivverktyg

6 Sociala mediers ständiga närvaro och inverkan på skrivprocessen Stör elevernas koncentration Några elever föredrar penna och papper Några elever använder sociala medier för att få tillgång till specialistkunskaper eller skapa motivation

7 Sociala medier och specialistanvändning

8 Motivation Marie: Men hur gör du då? Richard: Man kollar allt man ska. Man har ju 15 flikar öppet på internet och så kollar man alla. Sen när man har kollat att inget är uppdaterat på 10 minuter ja då har man 10 minuter på sig att jobba, och sen så kollar man igen. Marie: Okej, så du får liksom en startsträcka, en jobbsträcka på 10 minuter. Och så vet du att om 10 minuter så går jag in och då får du lite paus. Richard: Ja ungefär, lite i intervall. Marie: Intervallträning. ((skratt)) Richard: ((skratt))

9 Digitalt skrivande Siv Strömquist (1989) Den digitala skrivprocessen (Nordmark 2014) Skriver-sparar-skickar Skriver samtidigt som de planerar och bearbetar text Detaljnivå Använder ingen särskild disposition/planering

10 En början

11 Användning av grammatik- och rättstavningskontroll

12 Stavning som ett testande av alternativ på skärmen Exempel Professionell

13 Lärarens rättningar och stavning

14 Pennans användning i klassrumskulturen

15 Sammanfattning skrivprocessen Den digitala skrivprocessen: skriver-sparar-skickar. Eleverna börjar skriva sin text direkt på datorn. Texten skrivs samtidigt som den planeras och bearbetas. Eleverna uttrycker inte att de skriver utkast, de skriver fram. Bearbetningar av text sker kontinuerligt med hjälp av datorns grammatikoch rättstavningsfunktion - ett sätt att snabbt klicka bort ett problem men inte ett sätt att lära sig stava på. Eleverna skriver utan en särskild disposition med helhetsperspektiv på innehåll och struktur i text.

16 Skrivroller i spänningsfält mellan individuellt och kollektivt skrivande

17

18 Skrivroll: mentor

19 Skrivroll: social estradör

20 Skrivroll: hjälpsökande textförfattare

21 Sammanfattning skrivroller i spänningsfält Eleverna har ofta svårt att veta vad de ska skriva om och detta upptar en stor del av deras skrivprocess. Text bara kommer. Eleverna jämför längd med varandra men inte innehåll. Den mindre erfarne skribenten stöttas av den mer erfarne skribenten till nästa utvecklingszon. För att få hjälp måste en elev vara aktiv deltagare i det sociala samspelet i klassrummet och på nätet. Erfarna skribenter anger att de hellre vill skriva hemma och när de känner för det. Mindre erfarna skribenter är osjälvständiga, blir ofta blockerade i skrivandet och har svårt att formulera text. Hur elever utvecklas som skribenter uppmärksammas inte i klassrumsmiljön. Skrivande blir en leverans av text för bedömning.

22 Jobba eller utvecklas i skrivandet? Den digitala tekniken öppnar upp för att eleverna kan jobba med skoluppgifter på andra tider och andra platser. Jobbmetaforen leder som Wahlström (2009) påpekar att fokus flyttas till undervisningens resultat medan undervisningens innehåll och processer blir sekundära. Leveranstänkande flyttar även fokus från skolan som specialiserad miljö till vilken plats som helst i samhället.