Skriva för att lära - reflektioner kring eget skrivande och didaktiska utmaningar

Transkript

1 Skriva för att lära - reflektioner kring eget skrivande och didaktiska utmaningar Inger Björneloo 18 september 2012 inger.bjorneloo@ped.gu.se

2 Ta ansvar för det egna lärandet Alla måste kunna skriva Alla kan lära sig att skriva

3 Varför skriver vi? Vi skriver för nöjes skull Vi skriver för att tänka och förstå Vi skriver för att vi av olika skäl behöver meddela oss med andra Vi skriver för att minnas Vi skriver för att hantera vrede, sorg, oro...

4 För nöjes skull- expressiv funktion Bloggen Facebookskrivandet Dagboken Listorna Breven & vykorten Dikterna Berättelserna

5 För tankens skull kognitiv funktion Informellt, utforskande skrivande i syfte att få fram idéer och komma vidare i tänkandet Skrivandet kan fungera som ett slags koncentrerat tänkande Ingen tanke är färdig förrän den är formulerad i ord. Att skriva är att tänka färdigt. Anteckningsbokens utseende och format vilken betydelse kan denna ha?

6 Studiejournal Vad handlade det om? Vad har jag gjort? Vilka hinder/motgångar/problem och hur löste eller undvek jag dem? Vilken hjälp fick jag genom kurslitteratur, kamrater, lärare? Hur fungerade samarbetet? Vad har jag lärt? Är jag nöjd med mina ansträngningar? Vad kan jag tänka på i fortsättningen? Vilka starka sidor kan jag bygga på? Vilka svaga sidor har jag?

7 För kommunikationens skull Man vill meddela sig med andra eller sig själv Allt skrivande utgör någon typ av kommunikativ handling Vem är mottagare av din text?

8 Din egen skrivhistoria? Tyckte du om att skriva i skolan? Har du haft lätt för att skriva? Skriver du på fritiden? Vilken slags texter? Hur fungerar ditt skrivande under utbildningen? Hur kan du få hjälp? Bli medveten om dina strategier.

9 Olika skribenter vem är du? Planeraren Gör en disposition Tänker igenom noga Vill ha strukturen klar Omskrivaren Oklart hur det ska bli Tänker med pennan Skriver mycket/ofta Redigerar, skriver om, ändrar, ritar, stryker...

10 Alla era elever är olika Somliga är planerare, andra kreativa omskrivare, några tänkare, några ovilliga... Ingen pedagogik är bra om den stjälper elevens språkliga självförtroende. Det är i meningsfulla sammanhang ni har störst chans att nå alla.

11 Du är en som har något att berätta Vila i den tillit som skapar världen... Självkänsla Självförtroende Mening Lust och glädje Dokumentera utvecklingen

12 Kommunikation hur nå fram? Analysera skrivsituationen vad ska uttryckas och varför? Tänk på mottagaren när du skriver. Vem ska läsa? Undvik störningar Störningar? Ge exempel på något somm kan störa en text. som kan störa en text?

13 Exempel på störningar Oläslig handstil Svart text på mörkblå botten Konstiga ord Långa täta meningar Allt i ett enda långt stycke Inga rubriker Blandade typsnitt Obegripligt språk Fel nivå på texten För enkelt språk är lika störande som för svårt Ex platsansökan som avslutas med en kram... Stavfel, olika tempus Talspråk; dom i stället för de FETSTIL kursiv röd

14 Tre huvudsakliga delar i skrivprocessen 1 Förstadiet Analys Stoffsamling Sortering Strukturering/planering 2. Skrivstadiet Formulering - utkast 3. Efterstadiet Bearbetning Utskrift /korrekturläsning Publicering Syfte Mottagare Kanal En stor del av skrivandet går ut på att vara ihärdig. (E. George)

15 Olika faser Tankeskrivande sker i den kreativa fasen, du är fri, okritisk, oklar, osammanhängande, rättar inte... Presentationsskrivande sker i den kritiska fasen där du träder tillbaka och strukturerar, ändrar, reviderar och gör texten begriplig och kommunikativ.

16 Erfarna skribenter gör så här - de skriver hela tiden, stort som smått - de vet att mycket av det skrivna inte kommer med i slutprodukten - de har en plan men kan ändra den - de vet att de får nya insikter under skrivprocessen - de läser mycket - de ber om feedback från läsare flera gånger under skrivandets/processens gång - Kvantitet (alltså ett antal timmar/ord per dag) ger kvalitet

17 Strategier för att komma igång?

18 Startmeningar Jag lade märke till... Jag blev påmind om... Jag förstår inte... Jag tror att... Jag blev förvånad över... Jag skulle vilja veta...

19 Lista Skriv en lista på några personer eller händelser som har haft betydelse för ditt val av utbildning. Bara en lista rakt upp och ner på några minuter...

20 Tankekarta/mindmap Välj ut en person eller händelse från listan och gör en tankekarta. Fria tankar...

21 Tankekarta - mindmap Fokus i mitten Visar struktur Systematiserar Utvecklar idéer Visualiserar och ger överblick Rubriker och underrubriker Växer allteftersom Bidrar till att man gör medvetna val Flexibelt hjälpmedel Sammanfattar och ger ingångar till nya tankekartor Tusentipslänkarkollawebben

22 Respons Jämför era tankekartor och diskutera hur ni lade upp dem. Någon fråga? Vad händer när ni lyssnar på varandra?

23 Strategier för att förstå vid respons Lär känna varje elevs uttryckssätt Lyssna med alla sinnen Samla på erfarenheter och dokumentera för att bli medveten om vad du lär om eleven Ta inte över ansvaret för texten -

24 Kopiera texter för att förstå själv och kunna visa elever deras utveckling. Jag är en som kan lära mig - är viktigt för elevens motivation att komma vidare. Genom att följa elevers utveckling ser ni också vad ni som lärare behöver göra didaktisk medvetenhet.

25 Vad riktas responsen emot? Bärande idé Budskap Ämne Tema Motiv Värderingar Avsikter Vad har du mest nytta av just nu? Något positivt Sammanhang, trovärdighet, originalitet Vänta med stavning och grammatik

26 Bearbeta texten Sovra, fokusera, organisera Innehåll lägga till, stryka, ändra. Experimentera med texten. Bättre ord? Ändra styckeindelningen? Bearbeta språket. Professionellt yrkesspråk? I avgränsningen visar sig mästaren

27 Var är vi? 1 Förstadiet Analys Stoffsamling Sortering Strukturering/planering 2. Skrivstadiet Formulering - utkast 3. Efterstadiet Bearbetning Utskrift /korrekturläsning Publicering

28 Om stavning hur lärde ni er? Och vilka strategier har ni idag?

29 Anteckningar Försök att med egna ord formulera viktiga stycken i en enda mening. För dubbla anteckningar omformulera på ena sidan och skriv nyckelord, kommentarer, referenser, frågor på sidan mitt emot. Gå i dialog med texten.

30 Exempel på dubbla anteckningar Ellmins bok s Olika läroplaner ex. elevdemokrati 1969 Entreprenörskap??? 2011: tre tydliga delar. Inte inlärning utan lärande. Förr kunde det räcka att rabbla utantill, inte alltid behövde man förstå i dagens skola är elever tänkande människor som kan lära sig förstå. Måste läsa mer om entreprenörskap vad menas egentligen? Inlärning låter som passiva elever och aktiv lärare. Lärande speglar elevens aktivitet.

31 Omforma information Fallgrop 1: Du gör författarens ord till dina egna Fallgrop 2: Ditt eget synsätt kommer inte fram Skilj på att återge och att omforma Omforma ex. genom att gå i dialog med texten. Vad håller du med om vad tycker du verkar fel? Förklara för andra vad du ser som poängen i den. Vilket är syftet med din egen text? hund_referensskrivning.pdf

32 Referera Citat: Barn som ser våld på tv blir aggressiva (Johnsen, 1997 s.12). Referat: Johnsen (1997) fann i sin studie att barn som ser våld på tv blir aggressiva. I en studie fann Johnsen (1997) att barn som ser våld på tv blir aggressiva. Författaren visar att... fokuserar på... framhäver att... hävdar att... påstår att... Variera er!

33 Kritisk sammanfattning Skriv för att lära: Gör först en vanlig neutral sammanfattning Tolka ex. genom att jämföra texten med andra författares åsikter om samma sak. Vad bygger författaren sina åsikter på? Egna studier eller andras? Källor? Är det anekdoter och lösa spekulationer? Tydliga och relevanta referenser? Gamla referenser? Vilka är författarens åsikter? Instämmer du? Hur argumenterar du för dina egna ställningstaganden?

34 Plagiat = oetisk akademisk praxis Att helt eller delvis kopiera andras material utan att ange källan. Att omformulera andras idéer utan att ange källan. Att förändra ytterst litet Att plagiera är att stjäla Urkund granskar

35 Urkund Böcker E-böcker Uppslagsverk Tidskrifter Dagstidningar Hemtentor Uppsatser Labbrapporter Urkund skyddar din Upphovsrätt. Läs mera: tudent_information.asp

36 Urkund Röd markering: Ca 58.06% av det 1 sidor stora dokument består av text liknande den i 14 st källor. 2 markeringar. (Sidantalet är en uppskattning, exkl. ev. försättsblad, tabeller och bilder). Gul/orange markering: Ca 23.02% av det 1 sidor stora dokument består av text liknande den i 58 st källor. 61 markeringar. Grön markering: Inga likheter med andra källor har påträffats vid kontroll

37 Sök och ni finner... Strömquist, Siv. (2010) Skrivboken. Skrivprocess, skrivråd och skrivstrategier. Malmö; Gleerups. Dysthe, Olga., Hertzberg, Frøydis., Løkkensgard Hoel. (2011) Skriva för att lära. Lund; Studentlitteratur. Rehnberg, Bo. (2004) Bra skrivet. Väl talat. Handbok i skrivande och praktisk retorik. Lund; Studentlitteratur. Tidskriften Skriva. Ex 19 tips för att bli läst på nätet.