Skrivprocessen. Skrivprocessen och retoriken. Skrivprocessen Retoriken Förklaringar

Transkript

1 Skrivprocessen Att skriva är ett hantverk något som du kan lära dig. För att bli en bra hantverkare krävs övning. Följande arbetsgång rekommenderas när du ska skriva en text men det är inte meningen att du ska arbeta dig igenom alla punkterna vid varje skrivtillfälle. Sättet att arbeta med skrivprocessen liknar det sätt som vi arbetar på i andra sammanhang, t.ex. när det gäller undersökande arbeten, större skriftliga uppgifter eller gymnasiearbetet som du kommer att arbeta med i årskurs 3. Sättet att jobba med skriven text kommer du att känna igen när du arbetar med förberedda tal. Skrivprocessen och retoriken Skrivprocessen Retoriken Förklaringar Förberedelser Utkast Ämne Mottagare Syfte Materialinsamling Disposition Respons på innehåll Bearbetning Respons på språk Bearbetning (redigering) Publicering Intellectio Inventio Dispositio Elocutio Emendatio Pronuntatio och actio Har med intellect att göra Jämför engelskans invent: hitta på, uppfinna. Jämför med svenskans disposition Jämför engelskans eloquent: vältalig Jämför engelskans emendation: rättelse, förbättring. Jämför engelskans pronounce: uttala och act: handling.

2 1. Förbered dig Vad ska du skriva om? (ämnet) Varför ska du skriva? (syftet). Ska du roa, väcka engagemang, undervisa etc.? Hur är uppgiften formulerad? Till vem ska du skriva? (mottagaren) Vad för slags text ska du skriva? (brev, dikt, rapport, krönika, analys ) Samla stoff Vad kan du redan? Sök efter i minnet! Vad mer behöver du ta reda på? Var hämtar du den information du behöver? Strukturera och disponera Vad hör till ämnet? Vad kan sovras bort? Behövs mer material? Hur ska materialet ordnas? Har man gått igenom de första punkterna vet man mer om vilken typ av text man ska skriva. Då kan man också anpassa dispositionen efter den aktuella situationen och texttypen. 2. Skriv första utkastet, kladden 3. Be en eller flera klasskamrater ge respons på innehållet De första gångerna ni arbetar med kamratrespons bör ni följa den här arbetsgången för att lära er tekniken. Läs upp din text en eller två gånger. Be någon i klassen att ge minst en positiv, konkret kommentar Ställa frågor på sådant som de inte fått svar på i texten. Hur? Var? Varför? Vem? Kontrollera att du hållit dig till ämnet, hållit den röda tråden. Kan något strykas? Svara inte på frågorna som dyker upp! Skriv istället ner kommentarerna och frågorna. Är det någon fråga som du inte förstår ska du givetvis ta reda på vad den betyder. I fortsättningen är det viktigt att ni varierar arbetet i responsgrupperna så att ni till exempel en gång tittar lite speciellt på dispositionen, en annan gång på argumentationen och en tredje gång på variationen i språket.

3 4. Bearbeta din text Fungerar inledningen som aptitretare? Vill läsaren fortsätta att läsa resten av det som du har skrivit? Informerar den om vad som kommer senare i texten? Är personerna och miljöerna så detaljerat och konkret beskrivna att läsaren lätt kan se dem framför sig? (Detta gäller berättande texter, t.ex. en novell). Finns det en tydlig avslutning? Finns det något som hjälper läsaren att komma ihåg just denna text? Täcker innehållet i texten vad rubriken utlovar? Kommer styckena i rätt, logisk ordning? Har du satt punkt, utropstecken och frågetecken på rätt ställen? Är orden rättstavade? Är meningslängden varierad, d.v.s. att du försöker variera kortare och längre meningar? 5. Bearbeta och skriv rent 6. Publicera, läs upp. Texttriangeln Texttriangeln på nästa sida visar hur du kan se på texter. I triangelns översta nivå börjar arbetet med en text. Vad du ska skriva och vem som ska läsa eller lyssna påverkar ditt val av genre. När du väl har ett ämne eller innehåll börjar formen eller strukturen att bli intressant. Det är ofta ett samspel mellan innehåll och struktur. Rörelsen i triangeln fortsätter ner till nästa nivå meningsnivån. Då börjar formuleringen av texten. Ganska ofta blir det också en fråga om val av ord och då är du ännu mer på detaljnivå. Slutligen når du de minsta detaljerna som styr ditt arbete av texten: rättstavning, skiljetecken och referenser.

4 Kamratrespons Kamratrespons innebär att du tar hjälp av dina kamrater för att skapa bra texter och för att utveckla ditt skrivande. Det innebär också att du på motsvarande sätt ger dina kamrater skrivstöd. Här följer några allmänna råd: Utgångspunkter för kamratrespons Tänk positivt och var konstruktiv. Försök att vara så konkret som möjligt, motivera och ge exempel. Arbeta så här när du får respons Kom ihåg att den text som du skrivit inte är den färdiga produkten, utan bara ett utkast som ska bearbetas. Poängen med kamratrespons är att du ska få hjälp med att bearbeta texten.

5 Fråga om sådant du inte förstår av responsen. Ta till dig allt som sägs, även om du får synpunkter som du inte håller med om. I slutändan är det du som bestämmer hur din text ska bearbetas. Se mall på nästa sida

6 Mall för kamratrespons Använd den här mallen som utgångspunkt när du ska ge respons på en kamrats text. Försök att vara så tydlig och konkret som möjligt i din respons. Var positiv och ge konstruktiv kritik! 1. Helheten: Mitt allmänna omdöme om texten. Fyller uppgiften sitt syfte? Kontrollera mot uppgiftsbeskrivning och texttypen/genren. 2. Lyft fram textens starka sidor: berätta vilka partier, uttryck eller meningar du särskilt uppskattar. 3. Formulera ett par frågor om sådant du inte förstår eller som du tycker bör utvecklas eller kanske strykas. Ge konkreta förslag. 4. Disposition: Hur är inledning och avslutning? Fångar inledningen läsaren. Finns det en koppling mellan inledning och avslutning? 5. Styckeindelning: Är texten tydligt och korrekt styckeindelad? Är det naturliga övergångar mellan styckena? 5. Detaljerna: * Stavfel * Skrivfel (slarvfel) * Särskrivningar. * Upprepningar. Gäller responsen en argumenterande text ska du även ställa följande frågor: Kan du tydligt urskilja författarens tes? Vilka argument tycker du är allra bäst och varför? Har förargumenten en tydlig koppling till tesen? Behandlas och bemöts motargument? Saknar du något argument? Vilket? Hur är urvalet av fakta? Finns det tillräckligt med fakta eller behöver texten kompletteras med fler faktauppgifter?