Berättelsen i lärandet och lärandet i berättandet

Transkript

1 Berättelsen i lärandet och lärandet i berättandet Estetiska lärprocesser och digitala verktyg i SO-undervisningen Estetiska lärprocesser och digitala verktyg i SO-undervisningen

2

3 Bakgrunden

4 Vision från sandlådan Lärandet skulle: - ta vara på elevernas egna tankar och frågor - vara estetiskt präglat - vara kommunicerbart - utnyttja möjligheterna i olika digitala verktyg

5 Medier Estetik Pedagogik - stimulera till nya arbets- och undervisningsformer - ge erfarenheter av estetiska arbetsprocesser från idé till färdigt resultat. - sätta dessa erfarenheter i relation till lär- och kunskapsprocesser. - skapa medvetenhet om mediernas påverkan och betydelse för individ/samhälle. - skapa verktyg för reflektion som en del av lärandet

6 Människan har ett narrativt begär. En önskan om att skapa sig själv, få distans till sig själv och därigenom få syn på sig själv. (Roland Barthes min tolkning) I dagens interaktiva medier, som visualiserat och demokratiserat berättandet, är detta tydligare än någonsin.

7 Om berättandet eller den narrativa förmågan ska kunna bli ett instrument för medvetandet och meningsbildning krävs hårt arbete. Vi måste läsa berättelser, skapa berättelser, analysera berättelser, förstå deras konstfärdigheter, skaffa oss en känsla för hur de används och diskutera dem. (Jerome Bruner min tolkning)

8 Varför arbeta med det narrativa? Genom berättandet skapar och ordnar människan förståelse av sig och omvärlden Berättandet skapar mening och kunskap Berättandet bygger identiteten Berättelsen är en bearbetningsmetod Att få berätta bekräftar och motiverar

9 Varför arbeta med digitala verktyg? "Digital kompetens handlar därför inte i första hand - även om det är en förutsättning, på samma sätt som att kunna skriva bokstäver - om att kunna hantera datorn eller något annat digitalt redskap utan om att kunna läsa, tolka och förstå likaväl som att uttrycka sig via olika textuella uttryck: skriven text, bild, ljud, rörlig bild. Den kompetente mediebrukaren i den andra medieåldern är en innehållsproducent i en deltagande mediekultur, som fritt kan röra sig mellan rollerna som som producent och konsument. Digital kompetens är, helt enkelt, en förutsättning i det samtida samhället." (Patrik Hernwall)

10 Narrativitet & Webb 2.0

11 Utgångspunkten var att undersöka kopplingen mellan narrativitet och digitala verktyg som ett sätt att bearbeta, befästa och förmedla kunskap och förståelse. I fokus stod den av styrdokumenten eftersökta förmågan att tolka och skapa förståelse för hur historiska skeenden kan upplevas och förklaras ur olika perspektiv.

12 Northeimdagböckerna Förståelse och förklaring via narrativitet Fiktiva karaktärer Faktion Gemensam blogg Tydlig struktur Multimodalt

13 Hur upplevde eleverna Northeimdagböckerna?

14 Eleverna: Frihet, kreativitet Lustfyllt lärande Jag kunde styra över det jag lärde mig på ett helt annat sätt, fick bestämma själv vad jag vill veta mer om, var bara att skriva om det och för att kunna det var jag tvungen att veta, att lära mig om det. (Pojke - elevutvärdering) Ibland var det svårt att få nya idéer, men att hitta på själv, inte bara prata om fakta, var ett mycket bättre lärosätt. Det var roligt och då gick det att ta in mer, roligt för att jag fick skapa något eget, fick vara kreativ. Jag fick ju skapa ett helt liv åt en annan person. (Flicka elevutvärdering)

15 Eleverna: Ändrad självbild Jag har alltid sett mig som en VG-elev. Varken mer eller mindre. Och varit nöjd med det. Men nu kände jag plötsligt att jag fick chansen att nå högre. Som om jag själv kunde sätta upp målen för vad jag skulle lära mig och sen göra det bästa jag kunde. Så har jag inte känt tidigare, men det var mycket friare nu, inte lika styrt och redan bestämt hur allt skulle bli och vara. (Flicka elevutvärdering)

16 Eleverna: Ändrad självbild Det här passade mig, att få berätta, att få bli någon annan. Det var ett helt annat sätt att lära. Intressant och med möjligheter, som jag, jag menar, det gjorde inte ens något att allt tog sån tid, jag ville lära mig mer, söka mer kunskap, få in allt, plötsligt kände jag mig intelligent, som en som vill förstå, och faktiskt förstod. Det var så härligt, du vet, jag har aldrig trott att jag kunde mer än G, du vet. (Flicka elevutvärdering)

17 Eleverna: Djup och önskvärd kunskap Det är det här det ska handla om. Historia i skolan. Att få leva sig in i historien. Det är då man förstår den. (Pojke elevutvärdering) Det viktigaste måste ju vara att förstå hur människor haft det i andra tider, inte bara fakta om krig och händelser, för annars kan vi ju inte jämföra med hur vi har det idag. Och historia handlar ju inte bara om att förstå det som hänt, utan också om att förstå det som är idag. Eller hur? (Flicka - elevutvärdering)

18 Vad blev synligt i lärandet? Personligt engagemang Tydlig utgångspunkt för lärandet Lust och vilja att ta ansvar Ökad interaktion mellan elever Fler sedda som kunskapsproducenter Påverkan av populärkulturella genrer Ämnesövergripande möjligheter Historical literacy Bloggen som digital lärresurs tillförde - istället för att ersätta något i lärproccessen.

19 Bilden som utgångspunkt för reflektion

20 Samtal kring bilder - receptionsanalys 1. En elev beskriver vad han/hon ser på bilden. 2. Övriga elever ges möjlighet att lägga till detaljer som kan vara viktiga för tolkningen av bilden. 3. Den första eleven tolkar bilden. 4. Övriga elever ges möjlighet att berätta om sina tolkningar av bilden. 5. Om den/de som tagit bilden finns närvarande får den/de förklara sin bild.

21

22

23 Vad är det som händer när vi försöker förstå en bild? Beskrivning (denotation): 1. Vad vi ser Hur vi ser det Tolkning (konnotation): 1. Med-betydelser allt en bild får oss att tänka på, allt vi förknippar med en bild, som vi delar med andra dvs gemensamma associationer. 2. Privata associationer Sådana tankar som man är ensam om.

24 Vad möjliggör det strukturerade bildsamtalet? - En alternativ examinationsform - En reflektion som ges möjlighet att nå längre och djupare än vad den hade gjort enbart som en inre process i en individs huvud - Ett öppet och gemensamt utforskande samtal - Uppmuntran att se den andres perspektiv - Synliggörande av kollektiva kulturella associationer

25 Trebildsberättelsen avslöjar strukturer

26 Varför springer kvinnan? Att visualisera ett av problemen i historieforskningen och undervisningen Övning i kausalt tänkande

27 Film som utgångspunkt för reflektion Här kommer en länk finnas till ett filmklipp på youtube. Filmklippet innehåller elever och därför kommer det endast visas vid besök på inspirationsplatsen och inte finns med i den pedagogiska dokumentationen.

28 Tryggholmen Elevfilmer på tema Trygghet Grupper efter intresse för ansvarsdel Samarbete SV och SO Vecka 1-2: Inspiration Vecka 2: Filmarbete i teori Vecka 3: Bildmanus & förberedelser Vecka 4: Film- & redigeringsdag Vecka 4: Visning/diskussion

29 Hur upplevde eleverna att arbeta med film? Lärandet blev djupt och meningsfullt Utgångspunkten fanns i deras frågor, perspektiv och funderingar Egen planering och ansvar uppskattades Lärandet fanns (också) utanför klassrummet Det som förmedlades kom från dem själva. Förståelsen gick att hänga upp i bilder

30 Vad möjliggör arbetet med film? Samtal reflektion Alternativ examinationsform Multimodalt lärande Processkriterier Beslutsfattande Skiftande roller Kommunikation

31 Lärandet i de olika faserna i arbetet med film Gemensam idé Synopsis Bildmanus Planering Filminspelning Redigering Representation Reflektion