2013- Storumans skolor utbildningsplan

Transkript

1 2013- Storumans skolor utbildningsplan 2014

2 Inledning Storuman kommuns utbildningsplan har sin utgångspunkt i de nationella styrdokumenten. I dessa anges inriktning, mål och riktlinjer. Kommunen ansvarar för att verksamheten genomförs enligt de beslut som fattats av riksdag och regering. Inom dessa ramar har kommunen en stor frihet att organisera sin verksamhet. Verksamheterna har också en stor frihet att välja innehåll och arbetssätt för att nå de mål som finns uppsatta i styrdokumenten. Den friheten gäller också de mål som kommunen speciellt lyft fram som särskilt prioriterade. Skolverket nämner det som det lokala frirummet. Det lokala frirummet innebär att lärare och elever tillsammans tolkar målen, tar ställning till vilket stoff som ska väljas och utifrån det väljer hur man vill arbeta. Planen lyfter fram några områden som gynnar ett livslångt hållbart lärande. Ett långsiktigt hållbart perspektiv gäller för alla utvecklingsområden. Dialog ska vara ett ledord! 1

3 Hälsa och välbefinnande En skola för alla Människors olikhet ska ses som en tillgång. Ett sådant förhållningssätt har stor betydelse när det gäller att uppmuntra medarbetarskap, främja likabehandling och motverka kränkningar. En skola för alla innebär att alla elever ingår i verksamheten. De statliga styrdokumenten anger att varje skola ska upprätta en plan mot kränkande behandling samt en likabehandlingsplan. Arbetet vid skolorna i Storumans kommun ska ta sin utgångspunkt i aktuella planer vilka eleverna också ska ha inflytande över. Flickor och pojkar ska ges samma möjligheter att utvecklas utifrån sina individuella förutsättningar. Kultur ska användas som ett verktyg för att barn och elever ska kunna värdera och förstå omvärlden samt stärka sin identitet. Mål: Skolan/förskolan ska aktivt främja likabehandling och motverka kränkningar. Mäta: Likabehandlingsplanen ska vara levande dokument väl känt för alla, elever, föräldrar och personal. Mål: Skolmaten ska vara näringsriktig och av eleverna upplevas som god Mäta: Mäts årligen genom enkät. 2

4 Lärande Förväntningar Personliga utmaningar ökar individen lust att lära varför barns och elevers erfarenheter och föreställningar ska vara utgångspunkter för lärandet. Rektor och lärare ska ha höga förväntningar på alla elever då det visat sig öka elevernas möjligheter att nå goda resultat. Att kunna läsa, skriva och räkna är grunden för livslångt lärande och ska grundläggas redan i förskolan. Mål: Rektor och lärare ska ha höga förväntningar på alla elever. Mäta: Enkätundersökning där eleven får ta ställning till påståendet Min lärare har höga förväntningar på mig samt ev. Min rektor har höga förväntningar på mig Mål: Alla elever ska kunna läsa då de slutar år 1. Mäta: Lärare mäter läskunnigheten. med hjälp av avkodningsmaterialet Bravkod. De som inte når minimigränsen erbjuds extra stöd. 3

5 Sammanhang Meningsfulla och begripliga sammanhang har en avgörande betydelse för lärandet. Elevens egen känsla av begriplighet och sammanhang, att barn och elever förstår vad de ska lära sig bidrar till välbefinnande och hälsa. Mål: Elever ska ges förutsättningar för att få förståelse för vilka mål de arbetar mot och vad de ska lära sig. Pedagogerna ska tillhandahålla lokala pedagogiska planeringar. Mäta: Rektor utvärderar planeringar i samråd med pedagoger i samband med medarbetarsamtal samt enkätundersökning där elever tar ställning till påståendet Jag vet vilka mål vi arbetar mot i skolan. 4

6 Betydelsefulla relationer Engagemang från föräldrar har stor betydelse för barn och elevers utveckling och lärande i skola och förskola. Skolan och förskolan ska därför aktivt agera för att ge föräldrar delaktighet i verksamheterna. Skolan och förskolan ska som del av det övriga samhället samverka med andra organisationer, såväl inom kommunen som på nationell och internationell nivå. Mål: Skolan/förskolan ska aktivt agera för att ge föräldrar delaktighet i verksamheterna genom att erbjuda samverkansformer såsom t.ex. pedagogiska caféer, föräldrarådsmöten, Facebookgrupper etc. Mentor/handledare har kontinuerlig kontakt med hemmet i ärenden gällande deras barn. Mäta: Enkätundersökning till vårdnadshavare där de får ta ställning till påståenden såsom Skolan tar kontakt med oss/mig i frågor då det gäller mitt barn, Jag har fått information om samverkansmöjligheter från skolan, Jag har möjlighet att uttrycka mina åsikter om verksamheten. 5

7 Entreprenörskap Skolan i Storumans kommun ska vara öppen utåt mot samhället i övrigt. Då blir företag, föreningar och andra aktörer naturliga samarbetspartners. Entreprenörskap i skolan är ett pedagogiskt förhållningssätt i klassrummen lika mycket som det är en kunskap om egenföretagande. Arbetet med att utveckla elevers inneboende nyfikenhet, initiativförmåga och självförtroende redan från tidiga åldrar ska prioriteras. Mål: Skolan ska använda sig av olika arbetssätt och metoder där elevernas referensramar utmanas och utvecklas. Mäta: Varje skola mäter elevens egen upplevelse av inflytande och möjlighet att ta ansvar för det egna lärandet och vilka förutsättningar eleven ges. 6

8 Nyfikenhet och intresse ska stimuleras I alla skolor och förskolors närhet finns ett naturnära område som ger pedagogiska möjligheter. Med naturen som rum för utveckling och lärande kan barn och elever bygga kunskap i meningsfulla sammanhang. Skolor och förskolor i Storuman ska fungera som lärande organisationer där flexibla arbetssätt utifrån varje barn/elevs behov ska användas. Användande av modern teknik ska ses som en möjlighet att öka barnens/elevernas lärande. Mål: Barnens/elevernas lärande ska ske i varierande miljöer och med hjälp av varierande arbetsätt. Mål: Varierade verktyg används för lärandet. Mäta: Rektor kartlägger och rapporterar till huvudmannen en gång per termin. 7