Barns lek och lärande i perspektivet av förskolans verksamhetsutveckling

Transkript

1 Barns lek och lärande i perspektivet av förskolans verksamhetsutveckling Fil.dr Annika Elm Fristorp annika.elm_fristorp@hh.se

2 Föreläsningens innehåll Den lärande människan Professionellt lärande Multimodalt och designorienterande perspektiv på lärande Design för lärande design i lärande tecken på lärande Startfas - Core Sammanfattning.

3 Lärande kan tolkas på olika vis. Olika teorier om lärande har dominerat under olika tidsepoker. Beteende färdighetsträning i fokus. Minnet och kognitiva aspekter i fokus. Sociala miljöer och artefakter i fokus.

4 Teorier handlar om vad vi ser som lärande.. inte om vad lärande är. Vilka innebörder lägger vi i begreppet lärande? Vilka betydelser får det för barnen och vår utveckling av verksamheten?

5 Den lärande människan Människan som biologisk varelse. En förståelse för människoartens specifika egenskaper t.ex. handens förmåga gripa tag i föremål jämte förmågan att skapa och använda redskap. Hjärnan centrum för språk, intention och koordination av olika intryck och olika handlingar är hjärnan. Hjärnan koordinerar mängder med information (läge, ljus, ljud, färger, rörelse, temperatur, symboler etc..) Hjärnan fungerar proaktivt (människans förmåga att planera och föregripa olika skeenden).

6 Kan vetskapen om hjärnan och dess sätt att arbeta hjälpa oss att förstå hur vi på bästa sätt kan organisera lärande?

7 Förespråkare inom kognitionsvetenskapen hävdar detta men. Problemet är att vår vetskap om hjärnan, via mätningar av elektrokemiska aktiviteter eller blodflöden, ger oss inte någon direkt kunskap om den sociala världen. Mentala aktiviteter kan kopplas till hjärnan men de historiska sociala kulturella villkoren skapar helt andra förutsättningar för mening i den sociala världen.

8 Människan som social varelse Poängterar förmågan att kommunicera som förutsätter att samspela med andra. Kommunikativa innebörder (av ljud, ord och semantiska system) är präglade av sociala betydelser. Formade utifrån såväl sociala hierarkier, sociala nätverk, institutioner som tillfälliga grupperingar.

9 Sociala och kulturella organiseringsprinciper skapar olika slags värden och tänkesätt,..och därmed också olika slags (gruppgemensamma) förutsättningar för dem som ska lära sig att orientera sig och kommunicera i olika samhällssystem.

10 Människan som teckenskapande varelse Synsättet innebär att människans strävan efter mening och sammanhang lyfts fram, något som går utöver de neuro-fysiologiska villkoren för detta meningsskapande. Människan lär sig att förhålla sig till världen genom att transformera information och forma egen förståelse i samspel med andra.

11 Centralt är olika slags språkliga tecken (ljud, bokstäver, linjer, ytor, rörelser etc.) och olika slags medier (tryckta böcker, tidskrifter, digitala medier, fysiska rum som teatrar eller rum på förskolan, film, cd-spelare etc.). Det är genom att forma (designa) modeller, teorier, apparater, bilder, konstruktioner eller andra former av gestaltningar som människan uttrycker både vad hon förstår av omvärlden och hur hon förstår denna omvärld.

12 Professionellt lärande Barns lek och lärande står i centrum för processen. Att sätta barn i centrum innebär att vi använder professionellt lärande för att ge alla inblandade möjlighet att lära, såväl barn, förskollärare, förskolechefer och annan personal. Professionellt lärande ses som en aktiv process systematisk dokumentation barnens välbefinnande/engagemang, lek och lärande.

13

14

15 Multimodalt och designorienterande perspektiv på lärande Barns lek och lärande ses som en process av teckenskapande aktiviteter.

16 Lärande kan iakttas utifrån de tecken på lärande som barnet ger uttryck för: till exempel i form av en gest, ett handlag, en ny begreppsanvändning, en ny typ av analytisk kompetens eller en ny typ av visad förmåga till överblick och sammanhang (Selander & Kress, 2010)

17 Multimodal kommunikation Kommunikation innebär att man integreras i olika teckensystem. Deltagande i kommunikativa praktiker innebär att på olika sätt skapa mening och sammanhang. Barn engagerar sig i aktiviteter genom de möjligheter som de uppfattar finns till hands - affordance.

18 Ur detta följer att barn använder de resurser, det vill säga de teckensystem eller medier, som är tillgängliga. Detta utmynnar i olika slags representationer av vad man uppfattar och hur man förhåller sig till ett innehållsområde samt på vilka sätt man ser det som meningsfullt att kommunicera med andra (Elm Fristorp & Lindstrand, 2012).

19 Teckenskapande Teckenskapande sker hela tiden i vår interaktion med världen. Vi skapar tecken utåt i kommunikationen med andra och skapar samtidigt inre tecken i vårt meningsskapande kring det som möter oss i form av andras tecken/texter och liknande. Båda dessa delar ingår i vår kommunikation mellan varandra (Rostvall & Selander, 2008).

20

21 Att välja uttryckssätt är också att välja ett innehåll. Det finns alltså inget absolut och givet innehåll bakom en form eller en gestaltning: vi visar vad vi förstår genom att visa hur vi förstår. Detta sker genom vad som fokuseras, vad som tas för givet genom att något ställs i förgrunden och annat i bakgrunden (Selander & Kress, 2010; Elm Fristorp & Lindstrand, 2012).

22

23 Representation Mötet med ett innehålls- eller kunskapsområde sker genom olika slags representationer. Hur vill ni definiera begreppet representation?

24 Representation Med representation menas här en gestaltning av hur jag förstår något i världen, där form och innehåll utgör integrerade aspekter. Varje representation innebär en fokusering på betydelsebärande detaljer och drag. Jag har inte visat hur jag har förstått något förrän jag själv har gett denna förståelse ett uttryck, en gestalt.

25

26 Transformation Transformation (förändringsprocess) av givna teckensystem i olika medier till att ge min förståelse en egen form, är det centrala här. Genom olika transformeringsprocesser där teckensystem och medier används, skapas barnens representationer (design i lärande) och genom att följa den teckenskapande processen kan vi iaktta hur barnet har ökat sin potential att engagera sig i världen.

27 Design för lärande Lärmiljöernas organisering Förskollärares val av resurser för att underlätta barnens lärande och ge utrymme för lek. Planering, sätt att arrangera, använda tillgängliga utrymmen och olika resurser. Erkänna och stödja barnens genomförande av aktiviteterna. Bereda möjligheter för barnen att gestalta sitt kunnande.

28 Design i lärande Design i lärande fokuserar på vilka sätt barnen formar förutsättningar för sitt eget lärande. Vilka val är det som görs, i relation till de erbjudanden som finns, under arbetets gång?

29 Tecken på lärande För att kunna säga något om lek- och lärande som sker i ett visst sammanhang behöver vi något konkret att utgå ifrån. Vi tittar därför efter tecken på lärande. Lärande ses som en process över tid. Tecken på lärande måste därför sättas i ett sammanhang där vi kan urskilja förändringar av något slag.

30 Representationernas betydelse Presentationen av representationer inom olika lärområden och hur de formas har stor betydelse för barn som står inför ett nytt eller bearbetar ett kunskapsområde. Ur ett didaktiskt perspektiv kan vi inte ta för givet att barnen utan vägledning ska kunna hantera de olika multimodala resurserna och se deras möjligheter och begränsningar.

31 Transformation Förändring i barnens lärprocess. Vad betonar barnen? Vad refererar barnen till? Vad beaktar vi? Varför? Vad värderar vi som kunnande? Varför? Produktkunskap/procedurkunskap.

32 Startfasen (Content representation Core) Det blev en god katalysator för oss för att få en idé om hur vi planerar våra aktiviteter och verksamhet, vad vi behöver förbättra. Man fick liksom svart på vitt på vad man behöver ändra, vad barnen fokuserar och hur barnen visar att de har förstått.

33 (Loughran, J. J., Mulhall, P., & Berry, A. (2006), Nilsson & Loughran (2010) Tema: Big idea 1 Big idea 2 Vilka upplevelser förväntar du dig att barnen ska få möta? Varför är det viktigt att barnen möter just detta? Vad vet du mer om just denna idé (som du inte anser att barnen behöver lära sig nu)? Vilka svårigheter/ problem kan uppstå under aktiviteten? Vilken är din kunskap om barnens begreppsuppfattningar i innehållsområdet och hur påverkar dessa din planering av aktiviteten och genomförandet? Andra faktorer som kan påverka genomförandet i det här området? Vad gör aktiviteten lustfylld och barnen intresserade? Vilka metoder använder du i undervisningen? Hur ska du ta reda på vad aktiviteten har betytt för barnens föreställningar om det valda innehållet? Hur kan detta synliggöras/dokumenteras?

34 Barns lärande i perspektivet av förskolans verksamhetsutveckling Det handlar om att observera, dokumentera och följa hur verksamheten svarar mot målen, vilka möjligheter det finns att utveckla verksamheten och öka kvaliteten - hur verksamheten på bästa sätt kan bidra till barnens välbefinnande, lek och lärande.

35 The challenge is to see childrens capacity, their engagement and to see playing and learning, as creative and transformational processes. (Mavers, 2010)