Käppala förskola. Arbetsplan Nyckelpigan Fjärilen Myran Ekorren Räven Lodjuret

Transkript

1 Käppala förskola Arbetsplan Nyckelpigan Fjärilen Myran Ekorren Räven Lodjuret

2 Välkommen till Käppala förskola! Vi ger barnen möjlighet att upptäcka och utveckla sin fantasi och kreativitet genom lek, rörelse och skapande både inne och ute. Målet är trygga, harmoniska och självständiga barn. Vår verksamhet inspireras av Reggio Emilia-filosofin, vilket innebär att vårt arbete ständigt formas och förändras utifrån barnens intressen. Lyssnande, dokumentation och reflektion är några av denna pedagogiska filosofis kännetecken liksom att se på olikhet som ett viktigt värde. Utifrån läroplanen och barnens intresse väljer vi teman och projektarbeten. Under arbetets gång fångar vi barnens frågor och tankar med hjälp av dokumentation. Här beskriver vi våra särskilt uppsatta mål för verksamhetsåret

3 åtagande: Vi åtar oss att skapa en språkmiljö som gynnar kommunikation genom många uttrycksformer. kriterier: Barnen använder olika uttrycksformer. Barnen utvecklar sin begreppsuppfattning och sitt ordförråd. Pedagoger deltar i och vidareutvecklar barnens lekar för att stödja språkutvecklingen. Pedagoger uppmuntrar, stödjer och skapar möjligheter för barn med annat modersmål än svenska att använda både svenska och sitt modersmål. arbetssätt: För att uttrycka upplevelser, tankar och erfarenheter använder barnen olika uttrycksformer som lek, bild, rörelse, sång, musik, dans, drama, tal och skrift. Vi skapar meningsfulla sammanhang för möten och som pedagoger är vi medaktörer som stöttar och guidar i kommunikationen för att nyansera språket, öka begreppsuppfattningen och ordförrådet. Genom att använda ett rikt och nyanserat språk utvecklar barnen sin identitet och känner trygghet i den. Vi arbetar i mindre grupper för att underlätta kommunikationen mellan barn-barn och barn-vuxna. Vi ger utrymme för leken då den är central för barns språkliga och kommunikativa utveckling. Genom att delta i och observera leken ser vi pedagoger vilka behov som finns och vad vi behöver tillföra som till exempel material, kunskap eller nya begrepp som utvecklar leken. Genom att lyssna till berättelser, själva berätta och tillsammans med andra skapa berättelser nyanseras och fördjupas barnens språk. Vi skapar utrymme för barns berättande i små och stora grupper som till exempel samling, gruppaktiviteter, reflektion och sagostund. Vi använder litteratur på flera språk och tar hjälp av biblioteket för att hitta bra barnböcker. Ett sätt för att skapa samarbete mellan förskola och hem kring språkutvecklingen är att läsa böcker på svenska på förskolan och sedan läsa samma böcker på barnets modersmål hemma.

4 De vardagliga begreppen som till exempel, hej, äta, leka och hejdå används av pedagoger på olika språk i mötet med barnen. Vi tar till vara på den flerspråkiga kompetens som finns i personalgruppen. Utbildningsradion och Skolverket tillhandahåller sagor på olika språk på webben som vi använder.

5 åtagande: Vi åtar oss att skapa en verksamhet där barnen använder digitala verktyg i sitt lärande och för att dokumentera egna upplevelser. kriterier: Barnen har tillgång till olika digitala verktyg. Barnen och pedagogerna samspelar i mötet med olika teknik. Barnen lär och utforskar med hjälp av olika teknik. Arbetssätt: Barnen använder verktyg som digitalkamera, lärplatta, filmkamera, dator och projektor. Stillbild, rörlig bild, ljud och multimedia är verktyg för estetiska uttrycksformer. Genom dessa verktyg kan barnen förmedla sina intryck och uttryck. Ju fler verktyg barnen får att uttrycka sig med, desto större makt får de i sitt eget kunskapande där de kan få syn på sina egna och andras lärprocesser. Med hjälp av digital teknik kan barn och pedagoger fånga ögonblick här och nu och sedan förhålla sig till det som skedde där och då. Barn och vuxna samspelar för att lära och utforska tillsammans. Som pedagoger stöttar och guidar vi barnen i deras användande av olika digitala verktyg. Barnen använder digital teknik för att till exempel dokumentera lärprocesser, synliggöra sin vardag, söka kunskap och för estetiska uttryck.

6 åtagande: Vi åtar oss att följa barnens lärprocesser med stöd av pedagogisk dokumentation och Projektstrukturen. kriterier: Barnen och pedagogerna reflekterar tillsammans över det som de varit med om. Barnen är delaktiga i och har inflytande över verksamhetens innehåll och utformande. Barnen och pedagogerna gör tankekartor för att synliggöra lärprocesser. Barnen och pedagogerna använder projektstrukturen för att dokumentera och följa projektarbetet. Arbetssätt: Pedagoger reflekterar över barnens lärprocesser både enskilt, tillsammans med barn och med kollegor. Genom detta arbetssätt får vi en verksamhet som bygger på både barnens perspektiv, vad barn själva ger uttryck för, och barnperspektiv, vad vuxna anser vara bra för barnen. Som pedagoger engagerar vi oss genom att lyssna, delta, är nyfikna och ställer öppna frågor. Vi observerar för att tolka det som sker och hur det kan utvecklas. Planeringen av verksamheten skapas och utvecklas utifrån möten med barnen, inte långt i förväg eller utifrån hur vi tidigare har gjort. Projektstrukturen är ett verktyg för förskolan att synliggöra och följa lärprocesser med fokus på vårt gemensamma tema som handlar om språkmiljön. Barn och pedagoger använder projektstrukturen för att dokumentera observationer, reflektera och göra tankekartor både enskilt, tillsammans med barn och med kollegor. Genom reflektion och tankekartor fångar vi barnens görande, behov och intresse.

7 Käppala förskola Holavedsvägen Lidingö