Äppelvikens förskolor

Transkript

1 K V A L I T E T S G A R A N T I Sid 1 (5) Äppelvikens förskolor Ing re ss Äppelvikens kommunala förskoleenhet med fem förskolor, ligger i stadsdelen Bromma, med geografiskt relativt litet avstånd mellan de olika förskolorna. Verksamheten vänder sig till barn i åldern 1-5 år, vars föräldrar arbetar, studerar är arbetslösa och aktivt söker arbete eller till följd av barnens egna behov av stöd. Förskolan Ålstenskogsväg 21, Korsvägen15 samt Nyängsvägen 66 har tre avdelningar vardera. Förskolan Nyängsvägen 21 har två avdelningar och Strömkarlsvägen 62 har en avdelning. Förskolorna tillåter personalen skapa varierande pedagogiska miljöer och har välrustade gårdar med nära till naturen och Mälaren. Gemensam möteslokal för alla medarbetare och kontor för ledningen finns på Nyängsvägen 21. Vår verksamhetsidé är att Alla ska mötas av respektfullt välkomnande. Vi ska tillsammans bygga en lärande organisation som lägger grunden till barnens livslånga lärande. Barnen ska mötas av pedagoger som är ärligt nyfikna på att BARN KAN. Alla ska ingå i ett meningsfullt sammanhang där vi ser Olikhet som en tillgång. Organisationen ska vara uppbyggd utifrån delaktighet och ansvar. Vi vill synliggöra lärandet genom att använda oss av pedagogisk dokumentation och vikten av att barnen möts av en utmanande miljö. Vi utgår från Förskolans reviderade läroplan 98(Lpfö 98) och Förskoleplan för Stockholm stad. Vår profilering är att spegla vår egen verksamhet med Reggio Emilias syn och förhållningssätt.

2 Sid 2 (5) Å T A G A N D E Barnen förstår olikheter som en tillgång Vår verksamhet genomsyras av en utforskande och reflekterande hållning där ett processinriktat arbetssätt med pedagogisk dokumentation som verktyg utgör grunden för hur vi planerar och organiserar barnens vardag. Det processinriktade arbetssättet ger barnens vetgirighet, nyfikenhet och intressen möjlighet att bli byggstenar i verksamheten. I de projekt som skapas kring barnens intressen arbetar barnen i mindre grupper, med olika material och under olika lång tid utifrån sina egna behov och intressen. Ett stort urval av material i miljön är tillgängligt för barnen under hela dagen. Arbetet i de mindre grupperna främjar möjligheten för barnen att lyssna på varandra på ett koncentrerat sätt och därigenom bli nyfikna på och reflektera över såväl sina egna som andras erfarenheter. Vårt processinriktade arbetsätt främjar barnens möjlighet att fördjupa sina kunskaper och erfarenheter vilket i sin tur leder till att lärandet blir mångsidigt och sammanhängande. I våra projektarbeten ges barnen möjlighet att lära av varandra, söka egna svar, pröva dem och uttrycka dem genom många olika språkliga uttrycksformer som t.ex. målning, dans, teckning, lera, musik etc. När vi möts i organiserade smågrupper kring det barnen intresserar sig för tas varje barns tankar och idéer tillvara och vi kan på ett tydligt och medvetet sätt arbeta med att lyfta fram barnens alla olika frågor och förmågor och på så sätt ge alla olika kunskaper och kompetenser möjlighet att spridas i gruppen. Vår strävan att alla våra olikheter ska bli en tillgång i gruppen innebär att vi ständigt håller diskussionen levande i såväl pedagoggruppen som tillsammans med barnen. Barnen har inflytande i sina egna läroprocesser Vårt arbete med pedagogisk dokumentation utgör underlaget för hur vi ger barnen möjlighet att vara delaktiga i att utforma innehållet i sin egen vardag. Med hjälp av observationer (foto, film, anteckningar samt barnens egna dokumentationer) skaffar vi oss information som vi analyserar och tolkar i såväl pedagoggrupper som tillsammans med barnen. Barnen får ta del av sitt eget och andras lärande genom att reflektera kring sina erfarenheter/läroprocesser tillsammans med sina kamrater och pedagoger. I dessa gemensamma reflektioner kring dokumentationsmaterialet tar vi vara på barnens tankar och idéer som tillsammans med våra intentioner bildar underlag för hur vi väljer innehåll att gå vidare med i arbetet tillsammans med barnen. Det vi upptäcker och lär i reflektionerna kring den pedagogiska dokumentationen ligger också till grund för hur miljön och det material vi erbjuder barnen ständigt har möjlighet att förändras utifrån barnens intressen. Den pedagogiska miljön är anpassad efter varje ålders förutsättningar och ger barnen tillgång till lågt placerat och inspirerande material. Barnen kan också påverka sin vardag genom att göra val i olika situationer under dagen, vilken

3 Sid 3 (5) grupp man vill ingå i eller vilken aktivitet man vill delta i men också genom att t.ex. välja matplats eller sång på samlingen. I de projekt som skapas kring barnens intressen arbetar barnen i olika grupper, med olika material och under olika lång tid utifrån sina egna behov och intressen. Ett stort urval av material i miljön är tillgängligt för barnen under hela dagen Barnen utvecklar alla sina förmågor utifrån perspektiven,språk och kommunikation, matematik, naturvetenskap och teknik Vi vill stärka barnens lust att kommunicera genom att ge barnen möjlighet att möta personal som fäster stor vikt vid att samtala och lyssna på barnen samt ger barnen möjlighet att uttrycka och pröva sina erfarenheter med stöd av många olika språk/uttrycksformer. I vår verksamhet möts barnen av en variationsrik inne -och- utemiljö som erbjuder undersökande och tillgång till en mängd olika språk/uttrycksformer. Med språk avser vi alla de olika sätt som finns att kommunicera och uttrycka tänkandet på genom olika verktyg. Vi strävar efter att ge barnen tillgång till alla de hundra språken (många olika uttrycksformer) och ser detta som ett fördjupningsverktyg. Miljön har arrangerats så att den erbjuder naturliga mötesplatser vilket skapar och uppmuntrar kommunikation mellan barnen. Ett stort urval av material i miljön är tillgängligt för barnen under hela dagen. Vi erbjuder barnen att mötas i mindre grupper för att stödja alla tänkbara kommunikativa sammanhang där barnen får möjlighet att, på flera olika sätt, utrycka sig och lyssna på varandra. Arbetet med vårt valda tema sker i mindre projektgrupper vilket gör att barnen har större möjlighet att framföra sina åsikter, tankar och idéer, utveckla sitt ord- och begreppsförråd samt utveckla förmågan att lyssna, berätta, skapa och reflektera. Projekten som skapas kring temat ger barnen möjlighet att lära av varandra, söka egna svar, pröva dem och uttrycka dem genom många olika språkliga uttrycksformer. På samtliga avdelningar har barnen tillgång till böcker på eget initiativ. Någon form av sångsamling och sagoläsning ingår på samtliga avdelningar varje dag. För att hålla arbetet med miljön aktuell och levande observerar vi kontinuerligt vad barnen intresserar sig för och hur de använder det material som förskolan erbjuder. Föräldrar/Vårdnadshavare har en helhetsuppfattning om barnets förskoletid,samt olika former av inflytande Vi skapar samarbete med föräldrar genom att arbeta med olika former av inflytande och delaktighet. Vi erbjuder "Föräldraaktiv inskolning" samt folder till föräldrar där innehållet i verksamheten presenteras. Inskolningsfrågor som ställs då familjen ska börja på förskolan: Vilka förväntningar har ni på förskolan? Vad är kvalité på förskolan för er?

4 Sid 4 (5) Hur vill ni ha inflytande i förskolan? Vi har daglig dialog med föräldrarna vid lämning och hämtning. Vi har ett förskoleråd där föräldrar tillsammans med förskolechef och personal diskuterar övergripande verksamhetsfrågor och förskolans uppdrag. Vi erbjuder vårdnadshavare utvecklingssamtal där barnets utveckling och lärande diskuteras.vi synliggör förskolans verksamhet genom pedagogisk dokumentation.vi erbjuder samtal före inskolningen och ett uppföljningssamtal. Vi bjuder in till ett föräldramöte/sammankomst per termin. Alla avdelningar skriver månadsbrev,där barnens lärande i förskolan beskrivs. I dessa brev ges också information om övriga frågor som rör verksamheten. På alla avdelningar finns också anslagstavlor där föräldrarna kan ta del av barnens vardag. Barnens övergång från förskola till skola är välplanerad Förskolechefer och rektorer träffas för att utveckla samarbetet med en bra övergång förskola/skola. Personalen på förskola/skolan möts två ggr/år.barn och pedagoger besöker skolan på våren. R Ä T T E L S E På våra möten med våra Samordnare från varje förskola har vi en punkt med Klagomålshantering. Har ni synpunkter eller åsikter om att vi inte uppfyller våra åtaganden vill vi att ni kontaktar oss. S Y N P U N K T E R / K L A G O M Å L Vi åtar oss att uppfylla dessa åtaganden med förbättringsförslag. Du kan i första hand vända dig till Samordnarna på förskolan. Du kan även vända dig till Förskolechef Annika Dahlbäck Äppelvikens förskoleenhet Nyängsvägen Bromma Tel: E-post: annika.dahlback@.stockholm.se Biträdande Förskolechef Carina Tengnèr-Ek

5 Sid 5 (5) Tel: E-post: carina.tengner-ek@stockholm.se V I L L D U V E T A M E R? Stockholm stads hemsida/ jämför service Bromma Annica Dahlbäck Titel Bromma stadsdelsnämn d Adress: Gustavslundsvä gen 151G Äppelvikens förskolor Adress: Äppelvikens förskoleenhet Nyängsvägen Bromma Telefon : Telefon : Telefax: E-post: bromma@stockholm.se Telefax: E-post: DENNA GARANTI GODKÄNDES AV NÄMNDEN