Förskolebarn och hållbarhetens Vad och Hur

Transkript

1 Förskolebarn och hållbarhetens Vad och Hur Eva Ärlemalm-Hagsér Förskollärare, doktorand vid Göteborgs universitet samt universitetsadjunkt Mälardalens högskola

2 Innehåll Förskolans roll för en hållbar nutid och framtid Hållbarhetens dimensioner Förskolebarnet och hållbarhetens vad och hur Några exempel Fortsatt arbete för hållbarhet - några avslutande ord

3 Lärande för hållbarhet Lära för hållbar utveckling (SOU 2004:104), Lärande om hållbar utveckling (MSU, 2004), Utbildning för hållbar utveckling (Björneloo, 2007), Lärande för hållbar utveckling (Hägglund, 2011; Utbildningsdepartementet, 2010).

4 Förskolans roll för en hållbar nutid och Förskolans uppdrag: framtid att arbeta med läroplanens värdegrund att arbeta med barns inflytande och delaktighet att arbeta med miljö- och naturuppdraget att arbeta med barns lärande och meningsskapande

5 Läroplanens värdegrund aktningen för människas egenvärde respekten för vår gemensamma miljö hänsynstagande till andra människors viljan att hjälpa andra och leva sig in i andra människors situation - att visa solidaritet upptäcka, reflektera kring, och ta ställning till olika etiska dilemman och livsfrågor i vardagen allas lika värde oberoende av social bakgrund, kön, etnisk tillhörighet, religion/annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionsnedsättning medverka till att det skapas ett demokratiskt klimat

6 Barns inflytande och delaktighet utvecklar sin förmåga att uttrycka sina tankar och åsikter och därmed få möjlighet att påverka sin situation utvecklar sin förmåga att ta ansvar för sina egna handlingar och för förskolans miljö utvecklar sin förmåga att förstå och att handla efter demokratiska principer genom att få delta i olika former av samarbete och beslutsfattande (Skolverket, 2010, s.12)

7 Förskolans miljö- och naturuppdrag Förskolan ska lägga stor vikt vid miljö-och naturvårdsfrågor. Ett ekologiskt förhållningssätt och en positiv framtidstro ska prägla förskolans verksamhet medverka till att barnen tillägnar sig ett varsamt förhållningssätt till natur och miljö att förstå hur vardagsliv och arbete kan utformas så att det bidrar till en bättre miljö både i nutid och i framtid (s. 7) utvecklar intresse och förståelse för naturens olika kretslopp och för hur människor, natur och samhälle påverkar varandra (s. 8-10).

8 Barns lärande och meningsskapande omvårdnad, omsorg, fostran och lärande som helhet stimulera och utmana barnets utveckling och lärande öppen, innehållsrik och inbjudande miljö leken, kreativiteten och det utforskande lustfyllda lärandet i fokus stärka barns intresse för att lära och erövra nya erfarenheter, kunskaper och färdigheter utgå ifrån barnens erfarenheter, intressen, behov och åsikter.

9 Förskola i utveckling bakgrund till ändringar i förskolans läroplan En utveckling som möter behoven utan att kompromissa med möjligheten för kommande generationer att möta sina behov Sociala, ekonomiska och miljömässiga dimensioner Omsorg om miljön och om naturresurser Livsstilsfrågor konsumtion, mat och hälsa Ett fredligt samhälle (Utbildningsdepartementet, 2010)

10 Ekonomisk, social ekologisk hållbar och politisk hållbarhet människa-natur människa-människa relationen människamänniska/människa-natur " en process, genom vilken vi lär oss att leva mer i samklang med miljön" (Scott & Gough, 2004, s. 1) processer för att skapa kulturer av hållbarhet" att göra skillnad i nutid och i framtid (Davis, 2010, s. 28)

11 Naturens och människans värdighet - människans och naturens överlevnad Hållbar miljö och natur Hållbara mellanmänskliga relationer Hållbart lärande

12 Några exempel Barns delaktighet och inflytande i förskolans praktik Kulturer av hållbarhet - verksamhetsövergripande arbete

13 A. Förskolebarnets förhållande till sig själv och andra Kunskapsinnehåll - förskola för hållbar utveckling Barns delaktighet Barns aktörskap utifrån ett handling- och förändringsinrikt at förhållningssätt A1 Barns inflytande Deltagande som del i beslutsfattande barnets individuella intressen, utveckling, lärande institutionell förändring A2 Hälsa och välbefinnande Deltagande som att ta del i barnets individuella utveckling och lärande påverkan på familjen A3 Kulturell mångfald Deltagande som att ta del i Avsaknad av beskrivningar A4 Jämställdhet Deltagande som att ta del i Avsaknad av beskrivningar A5 Social kompetens Främst deltagande som att ta del i, till viss del i beslutsfattande barnets individuella intressen, utveckling, lärande ett kollektivt aktörskap institutionell förändring B. Förskolebarnets förhållande till omvärlden; plats och ting Kunskapsinnehåll - förskola för hållbar utveckling Barns delaktighet Barns aktörskap utifrån ett handling- och förändringsinriktat förhållningssätt B1 Betydelsen av en fysisk och sinnlig relation till naturen Deltagande som att ta del i Barnets individuella intressen, utveckling och lärande B2 Kunskap om och respekt för naturen Deltagande som att ta del i Barnets individuella intressen, utveckling och lärande B3 Kunskap om skräphantering - ta ansvar för sin närmiljö Deltagande som att ta del i Barnets individuell utveckling och lärande påverkan på familj och närsamhälle B4 Återanvända och vara varsam med material Deltagande som att ta del i Avsaknad av beskrivningar (Ärlemalm-Hagsér, 2012)

14 Kulturer av hållbarhet Miljödiplom Guld I Järfälla kommun har 17/55 förskolor diplomerats med miljödiplom Guld Diplomeringen: är ett verktyg för ett systematiskt miljöledningsarbete att ta reda på hur verksamhetens miljöpåverkan ser ut inre och yttre. från lekmaterial till transporter att utarbeta en miljöplan med policy, mål, åtgärder och ansvariga miljöplanen revideras årligen Vid guld certifiering ska alla vara med barn, föräldrar och alla som arbetar på förskolan i den pedagogiska arbetet, mat och städ.

15 Fortsatt arbete för hållbarhet Utmaningen för förskolan är att: Fånga upp det som upptar barnens tankar och nyfikenhet och att koppla det till miljöfrågor och livsstil. Det handlar kritiskt tänkande och om omsorg om jorden och om varandra

16 några avslutande ord Det handlar inte om att utbilda barn för att de ska veta allt om hållbar utveckling: Utan att utbilda individer som kan upptäcka orättvisor, ojämlikhet, [ojämställdhet] och problem av olika slag och som ges möjlighet att agera utifrån sina förutsättningar och möjligheter, dvs. att utbilda barn som kan ta ställning och agera. (Ärlemalm-Hagsér & Pramling Samuelsson, 2013)

17 Litteratur: Björneloo, I. (2007). Innebörder av hållbar utveckling. En studie av lärares utsagor om undervisning (Doktorsavhandling, Gothenburg studies in Educational Sciences, 250) Göteborg:Acta Universitatis Gothoburgensis. Davis, J. (2010). Young Children and the Environment Early Education for Sustainability (s.21-42). New York, US: Cambridge University Press. Hägglund, S. (2011). Förskolebarnet och rätten till lärande för hållbar utveckling- några tankar om förutsättningar, möjligheter och utmaningar. I P, Williams och S. Sheridan (Red.), Barns lärande i ett livslångt perspektiv (s ). Stockholm: Liber. Myndigheten för skolutveckling (2004). Lärande om hållbar utveckling. Stockholm: Katarina Scott, W,. & Gough, S. (2004). Key Issues in Sustainable Development and Learning: A critical review. London and New York: RoutledgeFalmer. Skolverket (2010). Läroplan för förskolan - Lpfö 98. Stockholm: Skolverket. SOU (2004:104). Att lära för hållbar utveckling. XBS grafisk service: Stockholm. Utbildningsdepartementet. (2010). Förskola i utveckling bakgrund till ändringar i förskolans läroplan. Stockholm: Utbildningsdepartementet. Ärlemalm-Hagsér, E. (2012). Lärande för hållbar utveckling i förskolan - Kunskapsinnehåll, delaktighet och aktörskap kommunicerat i text. Nordisk barnehageforskning, 5(2), Ärlemalm-Hagsér, E.,& Pramling Samuelsson, I. (2013). Kulturer av hållbarhet förskolebarns aktörskap och meningsskapande.i: I. Tallberg Broman & I. Pramling Samuelsson (Red.), Barndom, Lärande och Ämnesdidaktik (s ). Lund: Studentlitteratur.