GÖTEBORGS UNIVERSITET Utbildningsvetenskapliga fakultetsnämnden

Transkript

1 GÖTEBORGS UNIVERSITET Utbildningsvetenskapliga fakultetsnämnden PDG510 FÖRSKOLAN EN ARENA FÖR SMÅ BARNS LÄRANDE OM ANDRA, OMVÄRLDEN OCH SIG SJÄLV, 15 HÖGSKOLEPOÄNG Preschool an arena for small children s learning about others, the world around and themselves, 15 higher education credits Grundnivå /First Cycle 1. Fastställande Kursplanen är fastställd av institutionsstyrelsen för institutionen för pedagogik och didaktik vid Göteborgs universitet och reviderad samt Kursplanen gäller från och med höstterminen Ansvarig institution: Institutionen för pedagogik, kommunikation och lärande.utbildningsområde: Undervisning 2. Inplacering Kursen riktar sig till blivande lärare i förskola och för verksamhet med barn inom förskolans verksamhetsfält. Kursen ges som del av specialisering i lärarprogrammet och den erbjuds även som fristående kurs. 3. Förkunskaper För tillträde till kursen krävs grundläggande behörighet för högskolestudier. För att räknas som specialisering inom lärarprogrammet krävs godkänt resultat i Allmänt utbildningsområde termin 1, samt en inriktning om 60 högskolepoäng. Minst 45 högskolepoäng av inriktningen skall vara godkända vid kursstart. För att följa kursen som fristående kurs krävs genomgången barn och ungdomspedagogisk utbildning, lärarutbildning eller motsvarande kunskaper, samt erfarenhet av pedagogiskt arbete i förskola, fritidshem, skola eller motsvarande. Om de studerande läser kursen som fristående kurs, krävs dessutom att de har tillgång till lämplig verksamhet för genomförande av fältstudier. 4. Kursens lärandemål Kursens övergripande mål är att de studerande skall utveckla kompetens enligt läraruppdraget riktad mot verksamhet med förskolebarn och att de studerande fördjupar sina kunskaper om hur de skapar miljöer som utmanar barns intresse, lustfyllda engagemang, meningsskapande och förståelse av andra, omvärlden och sig själv. Efter avslutad kurs ska de studerande kunna: Ó analysera och kommunicera villkor och faktorer som påverkar verksamhetens innehåll och genomförande, samt vad detta kan medföra i relation till barns uppväxtvillkor och meningsskapande

2 Ó analysera interaktionsmönster i förskoleverksamheter Ó redogöra för hur de kan utmana barns lärande i relation till de områden som behandlas i styrdokument Ó utforma pedagogiska praktiker som stödjer små barns kommunikation, lek och samspel med kamrater Ó redovisa hur de kan kommunicera och samverka med barns föräldrar och vårdnadshavare för att öka deras kunskaper om, delaktighet och inflytande i verksamheten i förskolan Ó kommunicera hur de med utgångspunkt i ett vetenskapligt förhållningssätt och beprövad erfarenhet planerar, genomför, dokumenterar, utvärderar och utvecklar den pedagogiska verksamheten med barnen i förskolan i enlighet med samhällsuppdragen 5. Innehåll Kursen omfattar följande innehållsliga områden: Ó teoretiska perspektiv och aktuell forskningen inom förskolans verksamhetsfält när det gäller syn på barn, barndom, kunskap och lärande och samhällets ramar - styrdokument och överenskommelser Ó möten för lärande - pedagogisk verksamhet med de yngsta barnen i förskolan Ó förskolans och förskoleklassens miljöer för lek och skapande verksamhet, samspel i kamratgrupper, kommunikation, lärande och meningsskapande genom tematiska arbetssätt Ó dokumentation för utveckling av pedagogiska verksamheter Ó förskolan som en multietnisk och mångkulturell arena Ó föräldrars och vårdnadshavares delaktighet och inflytande i verksamheten, samverkan med andra yrkeskategorier. I den sociala praktiken i förskola eller förskoleklass bearbetar de studerande egna och gemensamma frågeställningar i relation till kursens innehållsliga teman. Olika aspekter av värdegrunden såsom frågeställningar om delaktighet, inflytande och demokrati, kulturell mångfald, etnicitet och identitet, likabehandling av flickor och pojkar, samt utmaningar av stereotypa könsmönster synliggörs, problematiseras och diskuteras inom ramen för kursens teman. 6. Litteratur Se separat litteraturlista. 7. Former för bedömning För bedömningen skall underlaget vara sådant att individuella prestationer kan särskiljas. Former för bedömning relateras till kursens innehåll och lärandemål. Olika examinationsformer kommer att tillämpas. Information om kursens examinationsuppgifter ges vid kursintroduktionen. 8. Betyg Antalet betygsgrader är tre, Underkänd, Godkänd och Väl Godkänd. 2

3 9. Kursvärdering Kursen skall utvärderas och resultaten skall bli föremål för diskussion mellan lärarna på kursen och representanter för studenterna. Denna diskussion skall avrapporteras till kursansvarig. Utvärdering skall ske dels efter avslutad kurs och dels vid minst ett tillfälle under kursens gång. 3

4 GÖTEBORGS UNIVERSITET Utbildningsvetenskapliga fakultetsnämnden PDG510 FÖRSKOLAN EN ARENA FÖR SMÅ BARNS LÄRANDE OM ANDRA, OMVÄRLDEN OCH SIG SJÄLV, 15 HÖGSKOLEPOÄNG LITTERATURLISTA Alvestad, Torgeir (2010). Barnehagens relasjonelle verden små barn som kompetente aktører i produktive forhandlinger. Göteborg studies in educational sciences 294. Göteborg: Acta Universitatis Gothoburgensis. 248 s. Johansson, Eva (2003). Möten för lärande. Pedagogisk verksamhet för de yngsta barnen i förskolan. Stockholm: Skolverkets serie Forskning i fokus, nr 6 Fritzes. 256 s. Johansson, Eva & Pramling Samuelsson, Ingrid (red.). (2003). Förskolan - Barns första skola. Lund: Studentlitteratur. (valda delar cirka 60 s.). Johansson, Eva (2008). Gustav får visst sitta i tjejsoffan! Etik och genus i förskolebarns världar. Stockholm: Liber. 224 s. Markström. Ann-Marie, (2005). Förskolan som en normaliseringspraktik en etnografisk studie. Linköping: Linköpings universitet, Department of Educational Sciences, Linköping Studies in Pedagogic Practices No s. alternativt Markström.Ann-Marie, (2007). Att förstå förskolan vardagslivets institutionella ansikten.lund: Studentlitteratur. 236 s. Pramling Samuelsson, Ingrid & Asplund Carlsson, Maj (2003). Det lekande lärande barnet i en utvecklingspedagogisk teori. Stockholm: Liber AB. 240 s. (alt. Tellgren, 2004, se litteraturlista) Sheridan, Sonja, Pramling Samuelsson, Ingrid & Johansson, Eva (2010). Förskolan arena för barns lärande. Stockholm: Liber. 124 s. Skolverket. (2005). Allmänna råd och kommentarer. Kvalitet i förskolan. Stockholm: Fritzes. 48 s. Säljö, Roger. (2000). Lärande i praktiken. Stockholm: Prisma. (kapitel 2 och 3) Tellgren, Britt (2004). Förskolan som mötesplats. Barns strategier för tillträde och uteslutningar i lek och samtal. Örebro: Örebro universitet: Pedagogiska institutionen. 146 s. Williams, Pia (2006). När barn lär av varandra samlärande i praktiken. Stockholm: Liber. 108 s. Artiklar tillkommer, ca 200 s. 4

5 Referenslitteratur Hundeide, Karsten (2006). Sociokulturella ramar för barns utveckling Barns livsvärldar. Lund: Studentlitteratur. Pedagogisk Forskning i Sverige. (2003). Temanummer, Barns perspektiv och barnperspektiv, 8(1-2). Sommer, Dion (2005). Barndoms psykologi, utveckling i en förändrad värld. Stockholm: Runa förlag. (2:a uppl.) SOU (1997:116). Barnets bästa i främsta rummet. FN:s konvention om barnets rättigheter förverkligas i Sverige. Stockholm: Fritzes. Skolverket (2001). Att bygga en ny skolform för 6-åringarna. Om integrationen förskoleklass, grundskola och fritidshem. Skolverkets rapport 201. Stockholm: Fritzes. Skolverket (2004). Förskola i brytningstider. Nationell utvärdering av förskolan. Rapport 239. Stockholm: Fritzes. Utbildningsdepartementet. (2006). Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet: Lpo 94, anpassad till att också omfatta förskoleklass och fritidshem. Stockholm: Fritzes. Utbildningsdepartementet. (2006). Läroplan för förskolan: Lpfö 98. Stockholm: Fritzes. Litteraturlistan reviderad: