Utbildningsvetenskapliga fakulteten

Transkript

1 Utbildningsvetenskapliga fakulteten PDG513 MATEMATIK I FÖRSKOLA, FÖRSKOLEKLASS, FRITIDSHEM OCH DE TIDIGA SKOLÅREN, 15 HÖGSKOLEPOÄNG Mathematics in the Preschool, Preschool class, School-age Childcare Centre, and the First years in School, 15 higher education credits Grundnivå First Cycle 1. Fastställande Kursplanen är fastställd av institutionsstyrelsen vid institutionen för pedagogik och didaktik Kursplanen gäller fr.o.m. höstterminen 2008 Ansvarig institution: Institutionen för pedagogik, kommunikation och lärande Utbildningsområde: Undervisning 2. Inplacering Kursen ges som fristående kurs. 3. Förkunskapskrav För tillträde till kursen krävs grundlägggande behörighet för högskolestudier och för att få räkna kursen som specialisering i Lärarprogrammet krävs godkänt resultat i Allmänt utbildningsområde, termin 1, samt en inriktning i Lärarprogrammet på 60 högskolepoäng, varav 45 hp skall vara godkända eller motsvarande kunskaper. 4. Innehåll Fokus i kursen ligger på relationen barn, matematik, styrdokument och lärares didaktiska överväganden i den pedagogiska praktiken i förskola, förskoleklass, fritidshem och de tidiga åren i skolan. Kursens innehållsliga teman behandlas didaktiskt genom olika teoretiska perspektiv och med utgångspunkt i barns matematiklärande inom dessa verksamhetsfält. Språk och matematik används som redskap för lärande i kursen, där det handlar om att ge möjligheter att kommunicera och använda språket som redskap för tänkande i och om matematik. Hur barn lär matematik och hur barn kommunicerar denna kunskap med andra i lek och aktiviteter i de pedagogiska verksamheterna behandlas också inom kursen. Kursen omfattar följande innehållsliga teman: - matematiklärande ur barns perspektiv - vardagen som arena - granskning och analys av arbetsböcker i matematik - dokumentation för att synliggöra samspelet mellan lärares didaktiska arbete och barns lärande i och om matematik

2 - lärandemiljöer, arbetssätt, förhållningssätt och samverkan Genom fältstudier studerar, planerar, genomför, dokumenterar, utvärderar och diskuterar de studerande ett fördjupningsarbete med olika frågeställningar omkring hur matematik kommuniceras, ingår i och hanteras i förskolans, förskoleklassens, fritidshemmets och skolans (år 1 och 2) verksamhetsfält 5. Mål Efter avslutad kurs skall studenten kunna: * redogöra för bärande budskap i olika teoretiska perspektiv på förskolebarns och yngre skolbarns matematiklärande, samt för samhällsuppdraget såsom det uttrycks i aktuella styrdokument med barn i förskola, förskoleklass och skola ur ett historiskt, samhälleligt och kulturellt perspektiv * redogöra för hur egna föreställningar, handlingsmönster och kunskaper i relation till verksamhet med matematiklärande i förskola, förskoleklass, fritidshem och skola bidrar till att utveckla barns lärande i och om matematik samt deras intresse för och tilltro till den egna förmågan att lära matematik, * ge exempel på hur de kan använda matematik som en kulturell aktivitet och hur barn i lek och sociala samspel kommunicerar i och om matematik och hur lärare använder sig av olika begrepp, uttryck och tematiska arbetssätt för att stödja och utmana barns matematiklärande, * planera, genomföra, dokumentera, utvärdera och utveckla den pedagogiska verksamheten i förskola, förskoleklass, fritidshem och skolans första år med fokus på barns möte med matematiken, * redogöra för de konsekvenser som olika didaktiska förhållningssätt kan ha för barns lärande i och om matematik 6. Kurslitteratur Se separat litteraturlista. 7. Former för bedömning För bedömningen skall underlaget vara sådant att individuella prestationer kan särskiljas. Vid bedömning av studentens arbete i kursen utgör aktivt deltagande i diskussioner på litteraturseminarier underlag, såväl som skriftliga sammanställningar av bärande budskap, samt egna reflektioner vid bearbetning av kurslitteraturen och kursens innehållsliga teman. I en avslutande skriftlig kursuppgift förväntas studenten behandla, diskutera samt reflektera över några av de teman som behandlats i kursen i förhållande till egna erfarenheter och erfarenheter från fältstudierna. 8. Betyg Betygskalan omfattar betygsgraderna Underkänt (U), Godkänt (G) och Väl godkänt (VG). 2

3 9. Kursvärdering Kursen skall utvärderas och resultaten skall bli föremål för diskussion mellan lärarna på kursen och representanter för studenterna. Denna diskussion skall avrapporteras till kursansvarig. Utvärdering skall ske dels efter avslutad kurs och dels vid minst ett tillfälle under kursens gång. Sammanställningar av kursvärderingar skall rapporteras till studierektor och ansvarig nämnd, samt utgöra underlag för kommande kursplanering. 3

4 Utbildningsvetenskapliga fakulteten LITTERATURLISTA PDG513 MATEMATIK I FÖRSKOLA, FÖRSKOLEKLASS, FRITIDSHEM OCH DE TIDIGA SKOLÅREN, 15 HP Obligatorisk litteratur: Björklund, Camilla (2007). Hållpunkter för lärande - Småbarns möte med matematik Åbo: Åbo Akademis förlag. 195 s. Doverborg, Elisabet & Pramling Samuelsson, Ingrid (1999). Förskolebarn i matematikens värld. Stockholm: Liber. 145 s. Høines Johnsen, Marit (1987). Matematik som språk. Malmö: Liber. 210 s. Wallby, Karin, Emanuelsson, Göran, Johansson, Bengt, Ryding, Ronnie & Wallby, Anders (Red.) (2000). Matematik från början. Nämnaren Tema. Göteborg: NCM. 247 s. Artiklar tillkommer (cirka 100 s) Referenslitteratur: (ca 200 sidor väljes ut i samråd med kursledare) Ahlberg, Ann. (1995). Barn och matematik. Studentlitteratur. Lund. 160 s. Ahlberg, Ann & Hamberger, Birgitta. (1995). Att möta matematiken i förskolan; 6-åringars förståelse av tal och räkning. Rapport/ Institutionen för pedagogik. Göteborgs universitet. 1995: s. Ahlberg, Ann. (1995). Att möta matematiken i förskolan; Matematiken i temaarbetet. Rapport/ Institutionen för pedagogik. Göteborgs universitet. 1995: s. Dahl, Kristin & Rundgren, Helen (2004). På tal om matte i förskoleklassens vardag. Stockholm: UR. 96 s. Doverborg, Elisabet & Emanuelsson Göran (Red.) (2006). Små barns matematik. Göteborg: Göteborgs universitet, NCM. 190 s. Doverborg, Elisabet, Forsbäck, Margareta & Olsson, Ingrid (manus). Familjebroschyrer, Barn och matematik. Göteborg: NCM. Doverborg, Elisabet & Pramling Samuelsson, Ingrid (2000). Att förstå barns tankar: metodik för barnintervjuer. Stockholm: Liber. 86 s. Emanuelsson, Göran, Johansson, Bengt, Ryding, Ronnie & Wallby, Karin (1996). Matematik; ett kommunikationsämne. Nämnaren TEMA. Göteborgs univeristet. Institutionen för ämnesdidaktik. 200 s. Enzensberger, Hans M. (1997). Sifferdjävulen. Alfabeta. Stockholm. 253 s. 4

5 Karlsson, Marie, Melander, Helen, Pérez Prieto, Héctor, & Sahlström, Fritjof (2006). Förskoleklassen ett tionde skolår. Stockholm: Liber. 175 s. Löwing, Madeleine & Kilborn, Wiggo (2003). Huvudräkning. Lund:Studentlitteratur. 165 s. Löwing, Madeleine & Kilborn, Wiggo. (2002). Baskunskaper i matematik för skola, hem och samhälle. Lund: Studentlitteratur. 365 s. Löwing, Madeleine (2006). Matematikämnets dilemman: Hur lärare kan hantera lärandets komplexitet. Lund: Studentlitteratur. 251 s. Malmer, Gudrun. (1997). Kreativ matematik. Solna: Ekelund. 158 s. Malmer, Gudrun. (2002). Bra matematik för alla. Lund: Studentlitteratur. 240 s. Neuman, Dagmar. (1989). Räknefärdighetens rötter. Stockholm: Utbildningsförlaget. 248 s. Löwing, Madeleine (2006). Matematikämnets dilemman: Hur lärare kan hantera lärandets komplexitet. Lund: Studentlitteratur. 251 s. Mouwitz, Lars (2004). Bildning och matematik. Högskoleverket: Högskoleverkets rapportserie 2004: s. Skolverket (2000). Analysschema i matematik - för åren före skolår 6. Stockholm: PRIMgruppen, Lärarhögskolan i Stockholm. 44 s. Skolverket. (2003). Lusten att lära - med fokus på matematik: nationell kvalitetsgranskning Stockholm: Skolverket. 42 s. Skolverket. (2006). Allmänna råd och kommentarer - För arbetet med att främja likabehandling. Stockholm: Skolverket, Fritze s. Skolverket. (2007). Allmänna råd med kommentarer för kvalitet i fritidshem. Stockholm: Fritzes s. Tellgren, Britt (2004). Förskolan som mötesplats. Barns strategier för tillträde och uteslutningar i lek och samtal. (Licentiatavhandling). Örebro: Örebro universitet, Pedagogiska institutionen. 150 s. Unenge, Jan, Sandahl, Anita & Wyndhamn, Jan. (1994). Lära matematik, om grundskolans matematikundervisning. Lund: Studentlitteratur. 225 s. Utbildningsdepartementet. (2006). Läroplan för förskolan. Lpfö 98. Stockholm: Fritzes. 12s. Utbildningsdepartementet. (2006). Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet Lpo-94. Stockholm: Fritzes. 17 s. Utbildningsdepartementet. (2000). Matematik. I Grundskolan, kursplaner och betygskriterier. Stockholm: Fritzes. Utbildningsdepartementet. (2000). Kommentarer till kursplaner och betygskriterier Stockholm: Fritzes. Litteraturlistan reviderad