UTBILDNINGSVETENSKAPLIGA FAKULTETSNÄMNDEN. Grundnivå/First Cycle

Transkript

1 UTBILDNINGSVETENSKAPLIGA FAKULTETSNÄMNDEN PDG218, Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar i ett inkluderande perspektiv, 15,0 högskolepoäng Neuropsychiatric Disabilities in an Inclusive Perspective, 15.0 higher education credits Grundnivå/First Cycle 1. Fastställande Kursplanen är fastställd av Institutionen för pedagogik och specialpedagogik att gälla från och med Utbildningsområde: Samhällsvetenskapligt 100 % Ansvarig institution: Institutionen för pedagogik och specialpedagogik 2. Inplacering Kursen ges som fristående kurs. Huvudområde Pedagogik och didaktik Fördjupning G2F, Grundnivå, har minst 60 hp kurs/er på grundnivå som förkunskapskrav 3. Förkunskapskrav För tillträde till kursen krävs grundläggande behörighet för universitets- och högskolestudier samt lärarexamen alternativt avslutade studier om minst 180 hp inom vård, socialt arbete, lärarutbildning, eller motsvarande. 4. Innehåll Kursen behandlar neuropsykiatriska funktionsnedsättningar i relation till delaktighet och lärande ur såväl ett individuellt som ett miljörelaterat perspektiv. Kursinnehållet är uppdelat i tre huvudteman; neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, pedagogiska anpassningar och stöd samt samverkan, bemötande och förhållningssätt. Under dessa teman behandlas neuropsykiatriska funktionsnedsättningar i ett utvecklings- och livsperspektiv, pedagogiska arbetssätt och stödstrategier, observation och pedagogisk kartläggning, hjälpmedel och anpassningar i miljön. Familjens situation, samhällets stödsystem och habiliterande insatser belyses liksom betydelsen av samverkan i ett livsperspektiv mellan förskola/skola/arbete, hem och andra verksamheter.

2 Reflektioner görs över egna värderingar och ställningstaganden och de sätt som dessa kommer till uttryck i förhållningssätt och bemötande. Med utgångspunkt från kunskaper om neuropsykiatriska funktionsnedsättningar och behov av stödjande insatser genomförs en mindre studie utifrån en frågeställning inom kursens område. 2/ 3 5. Mål Efter avslutad kurs förväntas studenten kunna: Kunskap och förståelse beskriva samhällets stödinsatser redogöra för och problematisera området neuropsykiatriska funktionsnedsättningar i förhållande till områdets vetenskapliga grund fördjupa och problematisera en avgränsad del inom kursens område, inbegripet kunskap om tillämpliga metoder Färdighet och förmåga problematisera neuropsykiatriska funktionsnedsättningar i ett livsperspektiv analysera individers situation med avseende på utveckling och lärande i olika lärmiljöer planera och presentera ett pedagogiskt utvecklingsarbete i ett inkluderande perspektiv Värderingsförmåga och förhållningssätt reflektera över egna reaktioner och förhållningssätt utifrån ett etiskt perspektiv i förhållande till neuropsykiatriska funktionsnedsättningar i ett inkluderande perspektiv 6. Litteratur Se bilaga. 7. Former för bedömning Bedömning sker vid två muntliga presentationer samt genom bedömning av två skriftliga inlämningsuppgifter. Litteraturseminarierna i kursen är obligatoriska för att gemensamt bearbeta kurslitteraturen och därmed öka förståelsen för denna, samt för att ge förutsättningar att uppnå kursens mål. De muntliga presentationerna och de skriftliga inlämningsuppgifterna presenteras vid kursintroduktionen och vid dessa bedömningstillfällen gäller obligatorisk närvaro. Vid bedömning skall underlaget vara sådant att individuella prestationer kan särskiljas. Antal provtillfällen begränsas till fem tillfällen. I det fall en kurs har upphört eller genom gått större förändringar bör studenten garanteras tillgång till minst fem provtillfällen (inklusive ordinarie provtillfälle) under en tid av åtminstone ett år med utgångspunkt av kursens tidigare uppläggning. Student äger rätt till byte av examinator efter att ha underkänts två gånger på samma examiation, om det är praktiskt möjligt. En sådan begäran ställs till institutionen och skall vara skriftlig. 8. Betyg Betygsskalan omfattar betygsgraderna Underkänd (U), Godkänd (G), Väl godkänd (VG).

3 9. Kursvärdering Kursvärdering görs i relation till kursens lärandemål och innehåll och genomförs i slutet av kursen genom en individuell skriftlig enkät på Göteborgs universitets lärplattform. Sammanställning av denna återkopplas till studentgruppen och ligger till grund för planering av kommande kurstillfällen. 3/ Övrigt Undervisningsspråk: svenska. Göteborgs universitets lärplattform används i kursen.

4 Utbildningsvetenskapliga fakultetsnämnden Institutionen för pedagogik och specialpedagogik Litteraturlista PDG218, Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar i ett inkluderande perspektiv Neuropsychiatric disabilities in an inclusive perspective 15 högskolepoäng/15 higher education credits Grundnivå/First cycle Fastställd Gäller från vt 2014 Obligatorisk litteratur Andersson, B., & Thorsson, L. (2007). Därför inkludering. Stockholm: Specialpedagogiska Institutet. (175 sid.) Axén, M., Brar, A., Huslid, E., Nordin, V., Nylander, L., & Walch, M. (2010). Regionalt vårdprogram. ADHD, lindrig utvecklingsstörning och autismspektrumtillstånd hos barn, ungdomar och vuxna. Stockholm: Stockholms läns landsting. Hämtas från (188 sid.) Falkmer, M. (2009). Inkluderande strategier for elever med Aspergers syndrom och andra autismspektrumtillstand i grundskolan. I Skolverket (Red.), Skolan och Aspergers syndrom erfarenheter fran skolpersonal och forskare (Rapport 334, s ). Stockholm: Skolverket. Hämtas från (24 sid.) Fleischer, A. V., & Merland, J. (2007). Exekutiva svårigheter hos barn. Bedömning och praktiska åtgärder. Lund Studentlitteratur. (107 sid.) Hejlskov-Jörgensen, B. (2009). Problemskapande beteende vid utvecklingsmässiga funktionshinder. Lund: Studentlitteratur. (213 sid.) Kadesjö, B. (2008). Barn med koncentrationssvårigheter. Stockholm: Liber. (304 sid.) Nilsson, K., & Pelling, H. (1999). Tourettes syndrom. Symtom, samsjuklighet och behandling. Stockholm: Riksförbundet Attention. (53 sid.)

5 Persson, B., & Persson, E. (2012). Inkludering och måluppfyllelse att nå framgång med alla elever. Stockholm: Liber. (192 sid.) Valbar obligatorisk litteratur (300 sidor läses) Fägerblad, H. (2011). Aspergers syndrom och andra autismspektrumtillstånd i grundskola och gymnasium. Stockholm: Habilitering och hälsa. (47 sid.) Greene, R. W. (2009). Vilse i skolan. Hur kan vi hjälpa barn med beteendeproblem att hitta rätt. Stockholm: Cura. (327 sid.) Jakobsson, I-L., & Nilsson, I. (2011). Specialpedagogik och funktionshinder. Att möta barn och unga med funktionsnedsättningar i en utvecklande lärmiljö. Stockholm: Natur och Kultur. (312 sid.) Kinge, E. (2006). Barnsamtal den framgångsrika samvaron och samtalets betydelse för barn med samspelssvårigheter. Lund: Studentlitteratur. (208 sid.) Lundin, L., & Mellgren, Z. (2012). Psykiska funktionshinder: stöd och hjälp vid kognitiva funktionsnedsättningar. Lund: Studentlitteratur. (260 sid.) Olsson, B-I., & Olsson, K. (2007). Att se möjligheter i svårigheter. Barn och ungdomar med koncentrationssvårigheter. Lund: Studentlitteratur. (149 sid.) Carlsson-Kendall, G., & Olsson, B-I. (2007). Att lyckas trots koncentrationssvårigheter. (Arbetshäfte till ovanstående bok för lärare och elever). Lund: Studentlitteratur. (39 sid.) Lundkvist, G. (2003). När tålamodsburken rinner over. Stockholm: Specialpedagogiska Institutet. (95 sid) Reichenberg, M. (2008). Vägar till läsförståelse. Texten, läsaren och samtalet. Stockholm: Natur och Kultur. (140 sid.) Tufvesson, C. (2007). Concentration difficulties in the school environment with focus on children with ADHD, autism and Down s syndrome. Lund: Institutionen för arkitektur och byggd miljö, Lunds universitet. (173 sid.) Tufvesson, C., & Tufvesson, J. (2009). Bygga skolor för fler. Den fysiska lärmiljöns betydelse för elever med koncentrationssvårigheter. Stockholm: AB Svensk Byggtjänst. (88 sid.) Referenslitteratur Patel, R., & Davidson, B. (2011). Forskningsmetodikens grunder: att planera, genomföra och rapportera en undersökning. Lund: Studentlitteratur. (149 sid.) 2