IKG101, Mat och hälsa i förskolan, 7,5 högskolepoäng Food and Health in Preschool, 7.5 higher education credits

Transkript

1 UTBILDNINGSVETENSKAPLIGA FAKULTETSNÄMNDEN IKG101, Mat och hälsa i förskolan, 7,5 högskolepoäng Food and Health in Preschool, 7.5 higher education credits Grundnivå/First Cycle 1. Fastställande Kursplanen är fastställd av Institutionen för kost- och idrottsvetenskap att gälla från och med Utbildningsområde: Undervisning 100 % Ansvarig institution: Institutionen för kost- och idrottsvetenskap 2. Inplacering Kursen ges på grundnivå. Kursen ges som fristående kurs Huvudområde Kostvetenskap Fördjupning G2F, Grundnivå, har minst 60 hp kurs/er på grundnivå som förkunskapskrav 3. Förkunskapskrav För tillträde till kursen krävs förskollärarexamen alternativt påbörjad förskollärarutbildning med minst godkända 120 hp eller motsvarande. 4. Innehåll Kursen behandlar mat, måltider och hälsa i små barns livsvärld. I kursen ingår att i en förskoleverksamhet studera genomföra och utvärdera måltidsrelaterade moment med utgångspunkt i barnens syn på mat och hälsa. I de praktiska momenten analyseras perspektiven smak, näring och hälsa. Grunderna för barns matpreferenser problematiseras med fokus på sensorik, kräsenhet och neofobi. Dessutom behandlas matens och måltidens sociala och kulturella dimensioner, barns näringsbehov och hälsoaspekter utifrån vetenskapliga teorier, svenska näringsrekommendationer och Livsmedelsverkets råd. 5. Mål Efter avslutad kurs förväntas studenten kunna:

2 2/ 3 Kunskap och förståelse ge exempel på hur barns erfarenhet och förförståelse kan påverka matval och agerande vid en måltidssituation. diskutera näringsbehov för barn, redogöra för delar av svenska näringsrekommendationer för barn och pedagogiska modeller. Färdighet och förmåga resonera kring barns livsmedelsval och portionsstorlekar, utföra näringsberäkning, och relatera till några samband mellan mat och hälsa. skapa sensoriska upplevelser av livsmedel tillsammans med barn i förskoleverksamhet. identifiera olika faktorer rörande mat och måltider som har betydelse för barns livsvärld. Värderingsförmåga och förhållningssätt problematisera barns mat och måltider i förskoleverksamhet ur ett helhetsperspektiv. planera, genomföra och utvärdera måltidsrelaterade aktiviteter i en förskoleverksamhet samt redovisa detta i en skriftlig rapport. 6. Litteratur Se bilaga. 7. Former för bedömning Examinationer sker i form av seminarier, praktiska tillämpningar, muntliga och skriftliga redovisningar varav en skriftlig vetenskaplig rapport. Vid frånvaro vid obligatoriska moment är student ansvarig att kontakta kursansvarig för att delges tidpunkt för nästa kurstillfälle eller alternativ examinationsuppgift. Student äger rätt till byte av examinator efter att ha underkänts två gånger på samma examination, om det är praktiskt möjligt. En sådan begäran ställs till institutionen och skall vara skriftlig. I det fall en kurs har upphört eller genomgått större förändringar garanteras studenten tillgång till minst tre provtillfällen (inklusive ordinarie tillfälle) under en tid av åtminstone ett år med utgångspunkt av kursens tidigare uppläggning. 8. Betyg Betygsskalan omfattar betygsgraderna Underkänd (U), Godkänd (G), Väl godkänd (VG). 9. Kursvärdering I kursen ingår utvärdering.

3 Kursen utvärderas skriftligt via lärplattform och resultatet är vägledande för utveckling och planering av kommande kurser. 3/ Övrigt Undervisningsspråk: svenska.

4 LITTERATURLISTA Gäller fr o m ht 2013 IKG101 Mat och hälsa i förskolan, 7,5 högskolepoäng Food and Health in Preschool, 7,5 Higher Education Credits Grund nivå/first cycle Obligatorisk litteratur Anving, T. (2012). Måltidens paradoxer [Elektronisk resurs]: om klass och kön i vardagens familjepraktiker. Avhandling. Lund: Lunds universitet. (utdrag, 100 s.) Enghardt Barbieri, H., Pearson, M. & Becker, W. (2006). Riksmaten - barn 2003: livsmedelsoch näringsintag bland barn i Sverige. Uppsala: Livsmedelsverket. Elektronisk källa. (utdrag, 30 s.) Forssell, J. (2002). Hushållsproduktion och föräldraledighet: att städa, tvätta och laga mat - med och utan barn. Avhandling. Linköping: Linköpings universitet. (utdrag, 15 s.) Hellman, A. (2010). Kan Batman vara rosa?: förhandlingar om pojkighet och normalitet på en förskola. Avhandling. Göteborg: Göteborgs universitet. (utdrag, 15 s.) Institutionen för kost- och idrottsvetenskap (2012). Riktlinjer för kandidatuppsatser Tillgänglig: (15 s.) Koivisto, U-K. & Sjöden, P-O. (1996a). Food and general neophobia in Swedish families: Parent-child comparisons and relationships with serving specific foods. Appetite, 26, (11s.) Koivisto, U-K. & Sjöden, P-O. (1996b). Reasons for Rejection of Food Items in Swedish Families with Children Aged Appetite, 26, (14 s.) Livsmedelsverket (2007). Bra mat i förskolan. Råd för förskola och familjedaghem. Tillgänglig: (27 s) Livsmedelsverket (2005). Svenska näringsrekommendationer. Tillgänglig: (24 s.) Sepp. H. (2013). Måltidspedagogik: Mat- och måltidskunskap i förskolan. Lund: Studentlitteratur. (200 s.) Manus snart i tryck Sepp, H. (2002). Pre-school children's food habits and meal situation: factors influencing the dietary intake at pre-school in a Swedish municipality. Diss. (sammanfattning) Uppsala: Univ., Uppsala. Elektronisk resurs. (utdrag, 30 s.) Wissö, T. (2012). Småbarnsföräldrars vardagsliv: omsorg, moral och socialt kapital. Diss. Göteborg: Göteborgs universitet. Elektronisk resurs. (utdrag, 100 s.) Artiklar och/eller utdrag tillkommer om cirka 150 sidor.

5 Referenslitteratur Algotson, S. & Öström, Å. (2011). Sinnenas skafferi. (1. uppl.) Grythyttan: Måltidsakademiens förlag. (144 s.) Brembeck, H. (2007). Hem till McDonald's. Stockholm: Carlsson. Gullberg, E. (2004). Det välnärda barnet: föreställningar och politik i skolmåltidens historia. Avhandling. Linköping: Stockholm. Johansson, B. (2005). Barn i konsumtionssamhället. (1. uppl.) Stockholm: Norstedts akademiska förlag. Johansson, U. (2007). Näring och hälsa: med speciella hänvisningar till vegetarisk kost. (2., [rev.] uppl.) Lund: Studentlitteratur.