LHK160, Mat och måltider i ett hållbart samhälle, 15 högskolepoäng

Transkript

1 Gäller fr.o.m. ht 07 LHK160, Mat och måltider i ett hållbart samhälle, 15 högskolepoäng Food and Meals in a Sustainable Society, 15 higher education credits Grundnivå/First Cycle 1. Fastställande Kursplanen är fastställd av Utbildnings och forskningsnämnden för lärarutbildning och gäller fr.o.m. höstterminen Ansvarig institution: Institutionen för mat, hälsa och miljö Medverkande institution: Institutionen för journalistik och masskommunikation Utbildningsområde: Undervisning 100 % 2. Inplacering Kursen LHK160 Mat och måltider i ett hållbart samhälle, 15 högskolepoäng (hp), ingår i Lärarprogrammet som andra kurs i inriktningen Hem och konsumentkunskap, 60 hp. Före LHK160 ligger LHK110 Livet i hem och familj, 15 hp. Efter LHK160 kommer LHK210 Handla för framtiden, 15 hp, samt LHK260 Att leva i en globaliserad omvärld, 15 hp. Efter 60 hp inriktning följer 30 hp specialisering. Kursen kan även ges som fristående kurs. Beroende på valda kurser i övrigt kan kursen ingå i en lärarexamen avsedd för undervisning i Hem och konsumentkunskap i förskoleklass, grundskolans tidigare år och grundskolans senare år. Kursen kan även ingå i en generell examen. 3. Förkunskapskrav För tillträde till kursen krävs grundläggande behörighet för högskolestudier. 4. Innehåll Kursens innehåll bearbetas inom tre olika delkurser: Sidan N av R =

2 Delkurs I: Mat, näring och lärprocesser (9 hp). Food, Nutrition and Learning (9 higher education credits). Innehållsliga moment väljs och bearbetas genom litteraturstudier samt vid tillämpningar i kök. Examination sker löpande vid tillämpningar, muntliga seminarier och med skriftliga inlämningar i anslutning till dessa. Tentamen ingår. Delkurs II: Projekt (3 hp). Project (3 higher education credits). Innehållsliga moment väljs och bearbetas i projekt som genomförs i grupp, redovisas skriftligt i en rapport samt muntligt i en workshop. Delkurs III: Verksamhetsförlagd utbildning, VFU (3 hp) Teaching Practice (3 higher education credits). Innehållsliga moment väljs, integreras och bearbetas under verksamhetsförlagd utbildning (VFU). Skriftlig och muntlig examination. Kursen syftar till att studenten utvecklar kompetens inom området mat och måltider och kan förhålla sig till lärande i den hållbara utvecklingen. Kursen syftar också till att studenten utvecklar handlingsberedskap för mötet med elever i hem och konsumentkunskap för att tillsammans med dem kunna arbeta med mat, måltider och hälsa och sätta detta i relation till begrepp som rör näring och livsmedelskvalitet i ett hållbart samhälle. Mat, måltider och hållbar utveckling Dagens samhälle kräver en kunnig och aktiv konsument som kan välja mat medvetet utifrån sin egen livssituation och har förmåga att kritiskt granska uttalanden i medier. Matglädje, hög livsmedelskvalitet och goda matvanor har betydelse för folkhälsan. Matkvalitet är ett begrepp med många olika aspekter som till exempel sensorik, näring, livsmedelssäkerhet, miljö, tillgång, etik och estetik. Miljöpåverkan uppkommer i varje led i livsmedelskedjan från produktion inom jordbruk och fiske, förädling, transporter, lagring, försäljning, tillagning, konsumtion och avfallshantering. En allt större andel av maten vi äter kommer från andra länder vilket ställer krav på kunskap om både miljöbelastning och etiska dimensioner vid val av mat. Hållbar livsmedelskonsumtion innefattar hänsyn till ekologisk, ekonomisk, social och kulturell dimension i den hållbara utvecklingen. I ett hushållsperspektiv innebär den ekonomiska dimensionen pris och livsmedelskvalitet i förhållande hushållets resurser. Den ekologiska dimensionen berör val och användning av mat i hushåll i förhållande till miljöbelastning vid produktion, och konsumtion av livsmedel. Den sociala dimensionen berör samband mellan mat, måltider, näring och hälsa samt gemenskap och relationer i hushåll. Den kulturella dimensionen berör värderingar, traditioner och mångfaldsfrågor. Sidan O av R =

3 Elevperspektiv I lärarprofessionen ingår att kunna handleda elever som väljer och lagar mat och kunna anknyta till deras behov, intresse och erfarenheter samt kulturella och religiösa bakgrund. I kursen bearbetas elevernas lärande och begreppet kunskap i handling analyseras. Inom kunskapsområdet mat och måltider innebär kunskap i handling att eleverna i en process genomför aktiva val, tillämpar och utvecklar sina kunskaper samt reflekterar och utvärderar arbetet. I samhället förekommer matbudskap riktade via olika kanaler till barn, ungdomar och vuxna. Budskap i medier kan kopplas till val av mat och till måltidsvanor. I lärarens kompetens ingår att kunna identifiera vilken betydelse mat och måltider har för ungdomar i olika sociala sammanhang; hemma, i skolan och på fritiden. Studenten har att förhålla sig till styrdokumenten och att utifrån dessa kunna analysera vad det innebär att skapa en miljö för lärande. Elevers delaktighet när kunskapsområdet mat och måltider hanteras i undervisningen kräver att läraren kan förstå vad elever tycker är viktigt i verksamheten. I kursen behandlas begreppen matkultur, matglädje och sinnliga upplevelser i ett didaktiskt perspektiv. Verksamhetsförlagd utbildning (3 hp) VFU ingår i kursen med 3 hp som riktas mot skolans undervisning i hem och konsumentkunskap och genomförs sammanhängande. Genom att reflektera över olika arbetssätt i förhållande till lärande kan studenten utveckla strategier för undervisning och omsätta det i den verksamhetsförlagda utbildningen. Varje student arbetar utifrån en studieplan för VFU och väljer moment som är angelägna i den egna lärandeprocessen och möjliga att genomföra i den aktuella skolsituationen. Studenten planerar, genomför och utvärderar undervisning samt motiverar val av aktiviteter och innehåll utifrån litteratur som vilar på vetenskaplig grund. I VFU ingår att utveckla kunskaper om bedömning och betygssättning och att vid något tillfälle pröva att mäta elevers kunskaper med koppling till läroplan och kursplan i hem och konsumentkunskap. Genomförande För att främja lärandet bearbetas kursinnehållet i olika aktiviteter som ger variation i undervisningen. Vid kursens genomförande beaktas studenternas deltagande vid planering av olika arbetsuppgifter och former för examination och bedömning diskuteras utifrån bestämmelser i kursplanen. Tillfällen till gemensam reflektion och kritisk granskning ingår. Litteraturstudier, seminarier och föreläsningar lägger en grund i kursen. Vidare fördjupning erbjuds i form av tillämpningar i kök, workshop samt projekt. Skriftlig dokumentation och muntlig redovisning kopplas till genomförande av uppgifterna. 5. Mål Efter genomgången kurs skall studenten kunna Sidan P av R =

4 välja, hantera och tillaga livsmedel och motivera detta utifrån ekologisk, ekonomisk, social och kulturell dimension i den hållbara utvecklingen självständigt redogöra för samband mellan sensorik, nutrition och hälsa för individer med olika behov samt visa förmåga att anlägga genusperspektiv på detta skapa måltider, välja olika verktyg och visa förmåga att muntligt och skriftligt kritiskt värdera måltidskvalitet utifrån olika aspekter utforma matbudskap och visa förståelse för varför tolkningen av budskap blir olika beroende på individens bakgrund planera och genomföra undervisning som syftar till att elever erfar det lustfyllda kring måltiden och utvecklar förmåga att genomföra medvetna matval i förhållande till dimensioner i hållbar utveckling skapa och gestalta undervisningssituationer och visa förmåga att identifiera vad som krävs i lärarprofessionen för att anlägga perspektiv, hantera mål i läroplan och kursplan samt utvärdera elevers lärande ta del av och kritiskt förhålla sig till kunskapsutvecklingen inom området mat och måltider i ett hållbart samhälle färdigställa en skriftlig rapport som följer relevant vetenskaplig praxis reflektera över eget lärande i förhållande till kursens mål 6. Kurslitteratur Se separat litteraturlista. 7. Former för bedömning Olika former av examination förekommer. Bedömningsgrund i kursen är muntliga och skriftliga prestationer. Examination sker dels i form av tentamen, dels löpande i samband med seminarier, tillämpning i kök, i workshop samt vid redovisning av projekt. Obligatoriska moment med krav på närvaro för godkänd kurs är seminarier, tillämpning i kök, arbete i workshop, tentamen samt planering, genomförande och redovisning av projekt. Student äger rätt till byte av examinator efter att ha underkänts två gånger på samma examination, om det är praktiskt möjligt. En sådan begäran ställs till institutionen och skall vara skriftlig. För bedömning skall underlaget vara sådant att individuella prestationer kan särskiljas. Den som har godkänts i prov får inte delta i nya prov för högre betyg. Kursinslag innehållande VFU kräver obligatorisk närvaro. 8. Betyg Betygskalan omfattar betygsgraderna Underkänd (U), Godkänd (G) och Väl godkänd (VG). Det krävs minst 9 hp VG för att erhålla VG som slutbetyg på kursen. Sidan Q av R =

5 9. Kursvärdering Varje kurs skall utvärderas både löpande och vid specifika tillfällen. Resultaten skall presenteras och bli föremål för dialog mellan studenter och lärare och förslag till åtgärder skall diskuteras. Syftet med utvärderingen skall vara att få kännedom om kursens helhet som en grund för kontinuerlig kursutveckling och för arbete inom kvalitetssäkringssystemet. 10. Övrigt I samband med tillämpning i kök bekostar studenten själv de livsmedel och förbrukningsvaror som används. Kursplanen kompletteras med en kommentardel för inriktningen Hem och konsumentkunskap. Sidan R av R =