PDA515 Barns tidiga lärande med fokus på tal, skrift och matematik ur ledarperspektiv, 30 högskolepoäng

Transkript

1 1 / 5 Utbildningsvetenskapliga fakulteten PDA515 Barns tidiga lärande med fokus på tal, skrift och matematik ur ledarperspektiv, 30 högskolepoäng Children's early learning in Language, Emergent Literacy and Mathematics in a leadership perspective, 30 higher education credits Avancerad nivå/second Cycle Dnr G25/09:279 IPD 1. Fastställande Kursplanen är fastställd av institutionsstyrelsen vid institutionen för pedagogik och didaktik Kursplanen gäller fr o m höstterminen/november Ansvarig institution: Institutionen för Pedagogik och Didaktik. Utbildningsområde: Undervisning 100 %. 2. Inplacering Kursen är en uppdragsutbildning inom ramen för Förskolelyftet. Kursen kan även ges som fristående kurs. 3. Förkunskapskrav Kursen vänder sig till chefer i förskolan. Sökande ska vara anställda hos huvudmannen tills vidare eller för begränsad tid. Enligt förordningen (2007:223) om uppdragsutbildning för fortbildning av lärare och förskollärare samt personal med pedagogiskt ledningsansvar i förskolan. Förkunskapskrav är en högskoleutbildning, omfattande minst 180 hp (120 p enligt tidigare förordning), eller motsvarande, grundläggande kunskaper i IKT.

2 2/5 4. Innehåll Ledarens betydelse för barns utveckling i språk, kommunikation och matematik Forskning visar att ledarens kunskap om lärandets innehåll och former för organisation av den dagliga verksamheten har avgörande betydelse för medarbetarnas möjlighet att fördjupa och utveckla innehållet i den egna verksamheten. Barns utveckling och lärande sker i samspel med omgivningen. Det är av central betydelse lärare i förskolan har goda kunskaper om aktuell forskning som rör områdena språk, kommunikation och matematik och att kunskapen kan omsättas i praktiken i förskolans vardag. Det handlar om hur barn genom egen aktivitet och i samspel med omgivningen utvecklar matematiska begrepp och ett rikt och nyanserat språk. Lärare i förskolan ska utifrån läroplanen utmana barns tänkande kring olika processer och som exempelvis att medvetandegöra olika språkliga och matematiska begrepp. Deltagarna i kursen läser och bearbetar ny forskning. Parallellt undersöker de hur den egna verksamheten är upplagd för att stärka barns språkliga, kommunikativa och matematiska förmågor och färdigheter. I detta sammanhang studerar de också vilken kulturkompetens som finns i den egna kommunen/stadsdelen. I förskolan finns barn från olika kulturer. För att alla barn ska ges likvärdiga möjligheter bör alla som arbetar i förskolan ha både kunskap och kompetens i att möta barn från flerspråkliga och flerkulturella miljöer och också ha ett medvetet förhållningssätt. Detta eftersom språkliga färdigheter som både en och flerspråkiga barn utvecklar i förskolan har stor betydelse för deras fortsatta lärande. Fortbildningen riktar sig till pedagogiska ledare i förskolan där växelspelet mellan teori och praktik är av en central betydelse. Genom att studenterna ges möjlighet att studera den egna arbetsvardagen under utbildningen under kvalificerad ledning finns goda förutsättningar för en ökad medvetenhet och fördjupad insikt mellan de teoretiska perspektiven, ämnesinnehållet och den egna praktiken. Fortbildningen ger därmed förutsättningar för ett eget lärande, ett lärande i yrket parallellt med att kvaliteten i verksamheten vidareutvecklas. Informations och kommunikationsteknik utgör en del av vardagen i förskolan och det kommer att vara både medel och mål i fortbildningen genom att en gemensam lärplattform. Används under utbildningens genomförande. Lek Barn är lekande, lärande individer och hela förskolans verksamhet ska utvecklas med detta som bakgrund. Ledare med ansvar för förskoleverksamhet bör därför ha en medvetenhet om barns lärande i lek. Lekens betydelse för barns utveckling och lärande utgör ett centralt inslag i fortbildningen och bygger på de senaste rönen inom forskningen om barns lek. Vad leken betyder för lärandet och hur förskolan kan använda sig av leken för att fördjupa barns förståelse av språk, kommunikation och matematik ges utrymme inom kursens ram. Uppföljning och utvärdering Uppföljning och utvärdering ingår som ett innehåll i fortbildningen. Kursens uppläggning kommer att utgöra ett exempel för studenten på hur man kan följa upp och utvärdera i den

3 3/5 egna verksamheten. I kursens förväntade effekter (nedan) presenteras en struktur som börjar med att studenten beskriver nuläget utifrån sin verksamhet. Därefter studeras och analyseras styrdokumentens innehåll. Studenterna reflekterar över nyvunna och fördjupade kunskaper med målsättningen att nå fram till ett eget ställningstagande. Systematiskt kvalitetsarbete i förskolan är integrerat i vardagen och för att kunna bidra till att vidareutveckla verksamheten behöver de pedagogiska ledarna därför kunskap och kompetens om planering, uppföljning, utvärdering samt analysering av den egna verksamheten i förhållande till de nationella målen. Förskolans läroplan bygger på att barns utveckling och lärande sker i samspel med omgivningen; lärande är interaktivt, utforskande och socialt. I utvärderingar är det därför viktigt att uppmärksamma vilka förutsättningar verksamheten erbjuder och hur barn fungerar i ett socialt och pedagogiskt sammanhang. Det är verksamhetens organisering, innehåll och genomförande som ska fokuseras i uppföljning och utvärdering. I uppföljning och utvärdering ska förskolans ramar och förutsättningar ingå. Förskolans uppdrag i sin helhet, läroplanens målområden liksom riktlinjerna ska utvärderas. Kursens dokumentation och utvärdering koncentreras till de tre områdena språk, kommunikation och matematik. 5. Mål Efter avslutad kurs skall studenten kunna: beskriva och förhålla sig kritisk till maktstrukturer och värdefrågor i förskolekulturen generellt och i den egna verksamheten. kommunicera, reflektera och analysera innehållet i förskolans styrdokument i relation till språk och matematik för att kvalitetssäkra detta innehåll i verksamheten. kritiskt reflektera över sin egen uppfattning om lek och lärande i relation till området språk och matematik. kritiskt pröva och analysera olika sätt att vidareutveckla barns tal och skriftspråkliga samt matematiska lärande. initiera och leda förskolans utvecklingsprocesser i riktning mot ett pedagogiskt ledarskap så att förskolans personal stärks i sin vilja till lärande och vidareutveckling. argumentera för ledarens betydelse för att skapa förutsättningar för medarbetares lärande. leda och utveckla medarbetares arbete med att dokumentera, utvärdera och följa upp verksamhet gällande barns lärande inom språk och matematik. Generisk kompetens avser de allmänna kompetenser som deltagaren övar upp genom hela sin studietid. De generiska kompetenser som deltagaren skall utveckla i kursen är självständighet, ansvar för eget lärande, kritisk granskning, samarbetsförmåga och hantering av informationstekniker.

4 4/5 Deltagaren ska utveckla professionell kompetens för att kunna skapa miljöer som främjar organisationens lärande i samspel mellan vad de ska lära sig och de förutsättningar som råder. 6. Kurslitteratur Se separat litteraturlista. Publiceras senast tre veckor före kursstart. 7. Former för bedömning För godkänd kurs krävs deltagande i seminarier, lektioner, gruppövningar och i digitala forum. Varje mål ovan kommer att del examineras efter hand som de genomförs. Hela kursen avslutas med en summativ examination där tidigare examinerade delar ska ingå och kopplas samman. Formen för de obligatoriska del redovisningarna kan vara både individuell och i grupp, skriftlig eller muntlig. Alternativa former som film, Power Point etc kan användas. Syftet med att ha del redovisningar är både för att utvärdera och skapa lärandetillfällen. Den summativa och obligatoriska examinationen är skriftlig och individuell. Student äger rätt till byte av examinator efter att ha underkänts två gånger på samma examination, om det är praktiskt möjligt. En sådan begäran ställs till institutionen och skall vara skriftlig. Antal provtillfällen begränsas till fem tillfällen. 8. Betyg Betygskalan omfattar betygsgraderna Underkänt (U), Godkänt (G) och Väl godkänt (VG). Vid behov och efter förfrågan kan intyg om betyg enligt ECTSskalan utfärdas. De studerandes arbeten examineras i relation till kursens mål och syften. Underlag för bedömning utgörs av examinationsuppgiften och av deltagande i seminarieverksamheten. Den skriftliga analysen och reflektionen i arbetet och därtill hörande granskningsseminarium utgör det viktigaste underlaget för differentiering mellan Godkänt och Väl godkänt men även aktivt deltagande i seminarieverksamheten förutsätts och vägs in i denna bedömning. Följande kriterier tillämpas vid bedömning av de studerandes prestationer och resultat: Betyget Godkänt innebär att den studerande uppfyller kursens mål enligt kursplanen. För Godkänt krävs att den studerande på ett självständigt sätt: - analyserar, kommunicerar och använder vunna insikter och genom detta visar att hon/han uppfyller kursens mål

5 5/5 - på ett tydligt sätt argumenterar och motiverar sina ställningstaganden med stöd utifrån kursens innehåll, tydliggör och kommunicerar sina vunna insikter från litteratur och seminarier och därmed visar att hon/han har uppnått kursens mål. Betyget Väl godkänt innebär att den studerande, utöver kraven för Godkänt: - visar förmåga att självständigt och kritiskt analysera, diskutera och föra väl underbyggda resonemang om barns lek och lärande utifrån de teoretiska perspektiv och kunskaper som behandlats i kursen. 9. Kursvärdering Kursen utvärderas kontinuerligt och i en slutlig utvärdering. Resultaten blir föremål för diskussion mellan lärarna och studenterna under fortbildningens gång. De sammanställningar som görs används för kontinuerlig förbättring och som underlag för utformningen av framtida kurser.