PDA516 Fördjupning om barns tidiga lärande med fokus på tal, skrift och matematik riktad till förskollärare, 15 högskolepoäng

Transkript

1 Utbildningsvetenskapliga fakulteten PDA516 Fördjupning om barns tidiga lärande med fokus på tal, skrift och matematik riktad till förskollärare, 15 högskolepoäng Advanced level in children's early learning in Language, Emergent Literacy and Mathematics target group Pre-school teachers, 15 higher education credits Avancerad nivå/second Cycle 1. Fastställande Kursplanen är fastställd av institutionsstyrelsen vid institutionen för pedagogik och didaktik Kursplanen gäller fr o m höstterminen/november Ansvarig institution: Institutionen för pedagogik, kommunikation och lärande. Utbildningsområde: Undervisning 100 %. 2. Inplacering Kursen är en uppdragsutbildning inom ramen för Förskolelyftet. Kursen kan även ges som fristående kurs. 3. Förkunskapskrav Kursen vänder sig till verksamma förskollärare i förskolan. Enligt förordningen (2007:223) om uppdragsutbildning för fortbildning av lärare och förskollärare samt personal med pedagogiskt ledningsansvar i förskolan. Sökande ska vara anställda hos huvudmannen tills vidare eller för begränsad tid. Förkunskapskrav lärarexamen med inriktning mot förskola, förskoleklass, fritidshem och grundskolans tidigare år, omfattande minst 180 hp (120 p enligt tidigare förordning), eller motsvarande, varav minst 15hp grundläggande matematik/språk, läs och skriv. Grundläggande kunskaper i IKT.

2 2 / 7 4. Innehåll Kursens innehåll avser att belysa alla barns språkliga och matematiska lärande, innehåll och arbetssätt i relation till uppdraget som behandlas didaktiskt utifrån skilda teoretiska perspektiv och med utgångspunkt i aktuell forskning om barns lärande i förskolans. Föreställningar om hur genus och identiteter skapas och återskapas och hur lärare arbetar med interkulturella frågor i verksamheten synliggörs, problematiseras och diskuteras. Deltagarna skall utveckla kunskaper och förståelse för innehåll och arbetssätt i enlighet med förskollärarens pedagogiska ansvar för förskolans verksamhet. De studerande ska självständigt genomföra ett projektarbete med i syfte att utveckla verksamhetens kvalitet, detta dokumenteras presenteras digitalt, bearbetas och diskuteras av studenter och lärare i syftet att göra fördjupade analyser och reflektera över och diskutera frågeställningar med utgångspunkt från aktuell forskning i relation till barns tal och skriftspråkliga samt matematiska lärande. Bedömning av kursens mål sker genom ett skriftligt enskilt reflektionsdokument på obligatorisk litteratur samt en skriftlig dokumentation över ett utvecklingsarbete i den egna verksamheten. 5. Mål Efter avslutad kurs skall studenten kunna: visa fördjupade kunskaper om olika teoretiska perspektiv och synsätt på barns tal och skriftspråkliga lärande samt matematiklärande och skilja på pedagogiska konsekvenser av respektive synsätt kunna visa god kännedom om och kritiskt reflektera över hur formandet av den fysiska miljön, arbetssätt och arbetsformer kan bidra och underlätta alla förskolebarns möjligheter till språk och matematiklärande kunna visa väl förtrogenhet med alternativa kommunikationsformer t ex IKT, AKK självständigt genomföra och analysera intervjuer och observationer med förskolebarn i lärandesituationer inom språk och matematik samt dra pedagogiska slutsatser kunna visa fördjupade insikter och färdigheter för att självständigt och i samverkan med kollegor leda och utveckla den egna verksamheten när det gäller alla barns språk och matematiklärande redogöra för hur klass, genus och etnicitet på olika sätt skapar förutsättningar för förskolebarns lärande och identitetsskapande

3 3 / 7 6. Kurslitteratur Se separat litteraturlista. 7. Former för bedömning Former för bedömning relateras till innehållet och kursens uppläggning. Följande moment utgör grund för examination och är därför obligatoriska. - Ett empiriskt arbete som skall redovisas skriftligt. Arbetet kan skrivas enskilt eller i par. För bedömningen skall underlaget vara sådant att individuella prestationer kan särskiljas. Examinationerna utformas så att de bidrar till studentens lärande. - Aktivt deltagande i seminarieverksamheten förutsätts och utgör också underlag för bedömning. Student äger rätt till byte av examinator efter att ha underkänts två gånger på samma examination, om det är praktiskt möjligt. En sådan begäran ställs till institutionen och skall vara skriftlig. Antal provtillfällen begränsas till fem tillfällen. 8. Betyg Betygskalan omfattar betygsgraderna Underkänt (U), Godkänt (G) och Väl godkänt (VG). Vid behov och efter förfrågan kan intyg om betyg enligt ECTS skalan utfärdas. De studerandes arbeten examineras i relation till kursens mål och syften. Underlag för bedömning utgörs av examinationsuppgiften och av deltagande i seminarieverksamheten. Den skriftliga analysen och reflektionen i arbetet och därtill hörande granskningsseminarium utgör det viktigaste underlaget för differentiering mellan Godkänt och Väl godkänt men även aktivt deltagande i seminarieverksamheten förutsätts och vägs in i denna bedömning. Följande kriterier tillämpas vid bedömning av de studerandes prestationer och resultat: Betyget Godkänt innebär att den studerande uppfyller kursens mål enligt kursplanen. För Godkänt krävs att den studerande på ett självständigt sätt: - analyserar, kommunicerar och använder vunna insikter och genom detta visar att hon/han uppfyller kursens mål - på ett tydligt sätt argumenterar och motiverar sina ställningstaganden med stöd utifrån kursens innehåll, tydliggör och kommunicerar sina vunna insikter från litteratur och seminarier och därmed visar att hon/han har uppnått kursens mål.

4 4 / 7 Betyget Väl godkänt innebär att den studerande, utöver kraven för Godkänt: - visar förmåga att självständigt och kritiskt analysera, diskutera och föra väl underbyggda resonemang om barns språkliga, skriftspråkliga och matematiska lärande utifrån de teoretiska perspektiv och kunskaper som behandlats i kursen. 9. Kursvärdering Utvärdering av kursen sker kontinuerligt samt i slutet av kursen i form av en muntlig syntes och en skriftlig, enskild digital utvärdering. Den sammanställda utvärdringen läggs ut på kursportalen och kommer att ligga till grund för kommande kurs.

5 5 / 7 Utbildningsvetenskapliga fakulteten PDA516 Fördjupning om barns tidiga lärande med fokus på tal, skrift och matematik riktad till förskollärare, 15 hp LITTERATURLISTA Bjar Louise, C Liberg, Caroline (Red). (2003). Barn utvecklar sitt språk. Lund: Studentlitteratur. Kap (125s.) Björklund, Camilla (2009). En, två, många om barns tidiga matematiska tänkande. Stockholm: Liber AB. Bozarslan, Aycan (2001). Möte med mångfald - förskolan som arena för integration. Runa förlag. (128 s.) Cross, C. T., Woods, T. A. and Schweingruber, H. (Eds). (2009). Mathematics Learning in Early Childhood: Paths Towards Excellence and Equity. Washington D.C. The National Academic Press. (448 s). Doverborg, Elisabet & Emanuelsson Göran (Red.) (2006). Små barns matematik. Göteborg: Göteborgs universitet, NCM. (190 s). Fast, Carina (2007). Sju barn lär sig läsa och skriva : familjeliv och populärkultur i möte med förskola och skol. Uppsala: Acta Universitatis Upsaliensis (31-42, ), (138s). Gustafsson, Karin, Mellgren, Elisabeth. (2005). Barn skriftspråkande att bli en skrivande och läsande person. Göteborg: Acta Universitatis Gothoburgensis. (valda delar c:a 100 s.) Harvard, Åsa, Jensen, Mikael.(Red). (2009). Leka för att lära. Utveckling, kognition och kultur. Lund Studentlitteratur. (valda delar 100 s.) Hellman, Anette. (2005). Förskolebarns konstruktion av maskuliniteter s I Nordberg, M (red)manlighet i fokus - en bok om manliga pedagoger, pojkar och maskulinitetsskapande i förskola och skola. Stockholm: Liber förlag. (44 s.) Lütz, Kristian (2009). Kategoriseringar av barn i förskoleåldern Styrning & administrativa processer. Malmö: Malmö Studies In Educational Sciences No44, Doctoral Dssertation in Education (242s).

6 6/7 Pramling Samuelsson, I., & Asplund Carlsson, M. (2003). Det lekande lärande barnet i en utvecklingspedagogisk teori. Stockholm: Liber. (240s.) Sheridan, Sonja, Pramling Samuelsson, Ingrid (2009). Barns lärande. Stockholm: Liber.120 s Sheridan, Sonja, Pramling Samuelsson, Ingrid, Johansson, Eva (2009). Barns tidiga lärande. Göteborg: Acta Universitatis Gothoburgensis. (valda delar ca 100 s) Referenslitteratur Asplund Carlsson, Maj, Pramling Samuelsson, Ingrid, Pramling. Niklas, Olsson, Bengt, Wallerstedt, Cecilia (2008). Konsten att lära barn estetik : en utvecklingspedagogisk studie av barns kunnande inom musik, poesi och dans. Stockholm: Norstedts Akademiska Förlag (160 s.) Benckert, Susanne. Håland, Pia. & Wallin, Karin. (2008). Flerspråkighet i förskolan : ett referens- och metodmaterial. Stockholm: Myndigheten för skolutveckling.(192s.). Erikssen Hagtvet, Bente. (2004). Språkstimulering. Del 1:.Tal och skrift i förskoleåldern. Stockholm: Natur och kultur. (224 s). Erikssen Hagtvet, Bente. (2006). Språkstimulering.Del 2: Aktiviteter och åtgärder i förskoleåldern. Stockholm: Natur och kultur. (272 s). Espenakk, U. Frost, J., Gess Solheim, R., Klepsvik, M., & Löge, I. /Trasgruppen (2004). Tidig registrering av språkutveckling hos barn. Specialpedagogisk forlag. Hernings, SPF- Utbildning.com. Emanuelsson, Göran & Doverborg, Elisabet (Red.) (2006). Matematik i förskolan. Göteborg: Göteborgs universitet, NCM. 109 s. Gustafsson, Karin, Mellgren, Elisabeth. (2008). Yrkesroller i förskolan. En utvärderingsstudie av Kommunal och Lärarförbundet. IPD-rapport Nr. 2008:01. Göteborg: Göteborgs universitet. (59 sid.). Hultman, Glenn. (2004). Anställda i förändring - flämtande lågor, ambitioner och vardagsarbete: en longitudinell fallstudie av förändringsprocesser under sex år. Linköping: Skapande Vetande, Linköpings universitet. Johansson, Eva (2003). Möten för lärande Pedagogisk verksamhet för de yngsta barnen i förskolan. Skolverket (256s.) Lundberg, Ingvar (2005) God läsutveckling, Kartläggning och övningar. Stockholm: Natur och kultur. (80 s). Lundberg, Ingvar (2007) Bornholmsmodellen: vägen till läsning - språklekar i förskoleklass Stockholm: Natur och kultur. (80 s) Lundberg, Ingvar (2008) God skrivutveckling, Kartläggning och undervisning. Stockholm: Natur och kultur. (112 s). Martin Korpi, Barbara (2006). Förskolan i politiken om intentioner och beslut bakom den svenska förskolans framväxt. Utbildningsdepartementet (99s) 7/8

7 7/7 Myndigheten för skolutveckling (2003). Att granska och förbättra kvalitet 144s. Myndigheten för skolutveckling (2007) Kvalitetsarbete i förskola och skola Handbok i kvalitetsredovisning (97s.) Sandberg, Anette (Red). (2009). Med sikte på förskolan. Lund: Studentlitteratur. (2, 3,4, 8,9,10 &12, 108s.) Skolverket (2005). Allmänna råd och kommentarer Kvalitet i förskolan (48s.) SOU (2006:75). Jämställd förskola om betydelsen av jämställdhet och genus i förskolans pedagogiska arbete. Stockholm: Fritzes. (325s.) Thors Hugosson, Christina (2003). Värdera och utvärdera Lärarförbundets förlag 127s. Utbildningsdepartementet (2006) Läroplan för förskolan Lpfö 98. Stockholm: Fritzes. Utbildningsdepartementet (2006) Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklasser och fritidshem, Lpo 94/98. Stockholm: Fritzes. Utbildningsdepartementet. Kursplaner i svenska och matematik. Hemsidor: Nationellt centrum för matematik (NCM) Nationellt centrum för språk läs- och skriv (NCS) Rev