UTBILDNINGSVETENSKAPLIGA FAKULTETSNÄMNDEN. Grundnivå/First Cycle. 1. Fastställande. 2. Inplacering. 3. Förkunskapskrav. 4.

Transkript

1 UTBILDNINGSVETENSKAPLIGA FAKULTETSNÄMNDEN PDG216, Kunskapsutveckling och kunskapsbedömning i särskolan, 15,0 högskolepoäng Assessment and Learning in the Special Programe, 15.0 higher education credits Grundnivå/First Cycle 1. Fastställande Kursplanen är fastställd av Institutionen för pedagogik och specialpedagogik och senast reviderad Den reviderade kursplanen gäller från och med Utbildningsområde: Samhällsvetenskapligt 100 % Ansvarig institution: Institutionen för pedagogik och specialpedagogik 2. Inplacering Kursen kan ges som uppdragsutbildning och/eller fristående kurs. Huvudområde Pedagogik och didaktik Fördjupning G2F, Grundnivå, har minst 60 hp kurs/er på grundnivå som förkunskapskrav 3. Förkunskapskrav För tillträde till kursen krävs: Grundläggande högskolebehörighet samt lärarexamen eller motsvarande. För att läsa kursen inom Lärarlyftet krävs godkännande från skolhuvudmannen. 4. Innehåll Kursen belyser styrdokumentens kunskapssyn och kunskapskvaliteter i relation till ämnesområdena läs- och skrivutveckling, matematikutveckling, natur- och samhällsorienterade ämnen samt engelska. Teoretiska perspektiv och synsätt på ovanstående kunskapsområden behandlas samt hur olika redskap kan vara ett stöd för lärandet t ex IT, begåvningsstöd etc. Särskilt behandlas nödvändigheten av att kontinuerligt bedöma och följa elevernas kunskapsutveckling och kunskapsprogression i relation till de nationella målen. Betydelsen av att använda olika former för bedömning av lärande och utveckling betonas. Elevers delaktighet i bedömningsprocessen problematiseras samt den etiska aspekten som finns närvarande i all bedömning. Det

2 didaktiska perspektivet är i fokus, vilket innebär att se till lärandemiljöns möjligheter respektive hinder. Faktorer som påverkar det systematiska kvalitetsarbetet diskuteras t ex kommunikation, reflektion och dokumentation i arbetslaget. Genomförande Kursen genomförs i form av föreläsningar och seminarier på campus, 5-6 träffar. Emellan träffarna sker kommunikation mellan kursens deltagare, deltagare och lärare via en lärplattform. Examinationen sker på campus. Kursen består av två inriktningar. A. Läs- och skrivutveckling, samhällsorienterade ämnen och engelska. B. Matematikutveckling och naturorienterade ämnen. Två föreläsningar är generella och ges för båda inriktningarna. Examinationen sker genom ett utvecklingsarbete i den egna verksamheten. 2/ 3 5. Mål Efter avslutad kurs förväntas studenten kunna: redogöra för styrdokumentens kunskapssyn och kunskapskvaliteter omsätta läro- och kursplanernas mål i relevant undervisningsinnehåll kopplat till arbetssätt och bedömningsformer inom ämnesområdet visa kunskap och insikt om bedömning; betygsättning och dokumentation samt etiska aspekter som följer en bedömning exemplifiera vad som kännetecknar goda lärandemiljöer samt hur begåvningsstöd av olika slag påverkar densamma kritiskt granska olika typer av kunskapsbedömningar utifrån teorier om kunskap och lärande avläsa och analysera olika kunskapskvaliteter hos elever utifrån enskilda elevers förutsättningar redogöra för hur elever kan bli delaktiga i den egna lärandeprocessen självständigt utveckla; dokumentera och följa upp pedagogiskt arbete inom ämnesområdet 6. Litteratur Se bilaga. 7. Former för bedömning Bedömning sker genom tre enskilda skriftliga inlämningsuppgifter gällande litteraturen samt vid den enskilda muntliga och skriftliga presentationen av utvecklingsarbetet. Vid uppgifter i grupp ska enskilda prestationer kunna urskiljas. Student äger rätt till byte av examinator efter att ha underkänts två gånger på samma examination, om det är praktiskt möjligt. En sådan begäran ställs till institutionen och skall vara skriftlig. Antalet provtillfällen är begränsat till fem. I det fall en kurs har upphört eller genomgått en större förändring bör studenten garanteras tillgång till minst fem provtillfällen (inklusive ordinarie provtillfälle) under en tid av åtminstone ett år med utgångspunkt av kursens tidigare upplägg. 8. Betyg Betygsskalan omfattar betygsgraderna Underkänd (U), Godkänd (G), Väl godkänd (VG).

3 9. Kursvärdering Kursvärdering sker vid kursens slut, dels i form av en muntlig syntes, dels i form av en digital enskild kursvärdering. 3/ Övrigt Undervisningsspråk: svenska.

4 Institutionen för pedagogik och specialpedagogik LITTERATURLISTA PDG216 Kunskapsutveckling och kunskapsbedömning i särskolan, 15 högskolepoäng Obligatorisk kurslitteratur Bjørndal, Cato R.P (2005). Det värderande ögat. Stockholm: Liber. Gäller fr.o.m. vt 11 (149 s.) Brodin, Jane & Lindstrand, Peg (2003). Perspektiv på IKT och lärande för barn, ungdomar och vuxna med funktionshinder. Lund: Studentlitteratur. (210 s.) Emanuelsson, Ingemar (2002). I behov av särskilt stöd och ändå godkänd. Artikel i Att bedöma och döma. Stockholm: Skolverket. (11 s.) Folkesson, Lena, Lendahls Rosendahl, Birgit, Längsjö, Eva & Rönnerman, Karin (2004). Perspektiv på skolutveckling. Lund: Studentlitteratur. (144 s.) Lundahl, Christian & Folke-Fichtelius, Maria (red.) (2010). Bedömning i och av skolan praktik, principer, politik. Lund: Studentlitteratur. ( 318 s.) Skolverket (2009). Kunskapsbedömning i särskolan och särvux ett stödmaterial för samtal och verksamhetsutveckling. Skolverket (2008). Allmänna råd och kommentarer för den individuella utvecklingsplanen med skriftliga omdömen. (20 s.) Skolverket (2008). Allmänna råd och kommentarer för arbete med åtgärdsprogram. (24 s.) Säljö, Roger (2003). Föreställningar om lärande och tidsandan. I Selander, Staffan (red): Kobran, nallen och maijen. Tradition och förnyelse i svensk skola och skolforskning.

5 Myndigheten för skolutveckling. (Forskning i fokus Nr 12). Stockholm: Liber. (18 s.) (läggs ut som pdf-fil på lärplattform GUL) Dessutom väljes cirka 600 sidor litteratur utifrån vald inriktning. A. Inriktning mot läs- och skrivutveckling, samhällsorienterade ämnen och engelska Bjar, Louise & Liberg, Caroline (red.) (2007). Barn utvecklar sitt språk. Lund: Studentlitteratur. (292 s.) Brodin, Jane (1991). Att tolka barns signaler gravt utvecklingsstörda flerhandikappade barns lek och kommunikation. Stockholms universitet. Pedagogiska institutionen.(296 s.) Hagtvedt Eriksen, Bente (2004). Språkstimulering 1. Stockholm: Natur och kultur. (224 s.) Liberg, Caroline (2006). Hur barn lär sig läsa och skriva. Lund: Studentlitteratur. (210 s. Lundahl, Bo (2002). Läsa på främmande språk. Lund: Studentlitteratur. (230 s.) Myndigheten för skolutveckling (2007). Att läsa och skriva forskning och beprövad erfarenhet. Stockholm: Liber Distribution. (119 s.) Myndigheten för skolutveckling (2004). Språkboken. En antologi om språkundervisning och språkinlärning. Stockholm: Liber Distribution. (269 s.) B. Inriktning mot matematikutveckling och naturorienterade ämnen Ahlberg, Ann (2001). Lärande och delaktighet. Lund: Studentlitteratur. Andersson, Björn (2008). Grundskolans naturvetenskap: helhetssyn, innehåll och progression. Lund: Studentlitteratur. (165 s.) Magne, Olof (1998). Att lyckas med matematik i grundskolan. Lund: Studentlitteratur. (269 s.) Malmer, Gudrun (2004). Bra matematik för alla. Lund: Studentlitteratur. (240 s.) Myndigheten för skolutveckling (2003). Baskunnande i matematik. Fritzes förlag. (103.s) Sterner, Görel & Lundberg, Ingvar (2002). Läs- och skrivsvårigheter och lärande i matematik. Nationellt Centrum för Matematik. Grafikerna Livréna i Kungälv AB (182 s.) SOU 2004:97. (2004). Att lyfta matematiken intresse, lärande, kompetens. Stockholm: Fritzes. (176 s.) 2

6 Referenslitteratur Aktuella lagar, förordningar, riktlinjer samt internationella överenskommelser Specialpedagogiska institutet (2008). Begåvningsstöd och begåvningshjälpmedel en beskrivning från särskolan. Uppdaterad