UTBILDNINGVETENSKAPLIGA FAKULTETSNÄMNDEN

Transkript

1 UTBILDNINGVETENSKAPLIGA FAKULTETSNÄMNDEN PDG213, Pedagogiskt arbete för barn, unga och vuxna med begåvningsmässiga funktionshinder, 30,0 högskolepoäng Education för Children, Young people and Adults with Intellectual Disabilities, 30.0 higher education credits Grundnivå/First Cycle 1. Fastställande Kursplanen är fastställd av Institutionen för pedagogik och specialpedagogik och senast reviderad av Institutionen för pedagogik och didaktik. Den reviderade kursplanen gäller från och med Utbildningsområde: Samhällsvetenskapligt 100 % Ansvarig institution: Institutionen för pedagogik och specialpedagogik 2. Inplacering Kursen ges som fristående kurs och kan även ges inom uppdragsutbildning. 3. Förkunskapskrav För tillträde till kursen krävs: Lärarexamen eller motsvarande kunskaper. 4. Innehåll Delkurs 1: Historiskt- och framtidsperspektiv på utbildning, 15 högskolepoäng History- and Future Perspectives of Education, 15 ECTS Kursen behandlar särskolans framväxt och tradition samt problematiserar såväl behovet av som förståelsen av en egen skolform. Särskolan, som en del av samhällets demokratiseringsprocess, samt dess roll i framväxten av en välfärdsstat sätts i ett historiskt och internationellt perspektiv. Olika former av vuxenutbildning behandlas samt behovet av stöd för ett rikt medborgarskap där lika rättigheter till utbildning och aktivt deltagande i samhället beaktas. Framtiden fokuseras genom att särskola och vuxenutbildning relateras till aktuella ideologiska och politiska intentioner. Innebörden av inkludering, exkludering, normalitet och avvikelse sett i ett historiskt- och framtidsperspektiv behandlas i relation till utbildning. Delkurs 2: Möjligheter och hinder för delaktighet och lärande, 15 högskolepoäng

2 Possibilities and Impediments for Participation and Learning, 15 ECTS Människans utveckling med särskild tyngdpunkt på identitetsutveckling, språklig utveckling och kommunikation i relation till begåvningsmässiga funktionshinder belyses. Dessutom belyses bemötande av individer med funktionshinder, etnicitet och funktionshinder samt de förutsättningar som ges för pojkar och flickor. Vidare problematiseras förhållningssätt, etik och egna värderingar. Den didaktiska aspekten är i fokus, det vill säga vad funktionsnedsättningen får för pedagogiska konsekvenser. Särskilt fokus riktas mot betydelsen av att kontinuerligt utvärdera verksamheter för att utveckla goda lärandemiljöer där delaktighet för utveckling och lärande är centralt. Ett genomgående synsätt i kursen är att se relationen mellan funktionsnedsättningar, svårigheter och pedagogiska bedömningar i olika sammanhang och situationer samt behovet av samverkan mellan olika professioner, verksamheter och hemmet. Vuxenpedagogiska frågor diskuteras dessutom i relation till arbetsmarknadspolitiska insatser. 2/ 3 Delkurser Delkurs 1: Historiskt- och framtidsperspektiv på utbildning (History- and Future Perspectives of Education), 15,0 hp Betygsskala: Underkänd (U), Godkänd (G) Delkurs 2: Möjligheter och hinder för delaktighet och lärande (Possibilities and Impediments for Participation and Learning), 15,0 hp Betygsskala: Underkänd (U), Godkänd (G) 5. Mål Efter avslutad kurs förväntas studenten kunna: redogöra för särskolans och vuxenutbildningens utveckling i ett samhällsperspektiv i relation till nationella och internationella styrdokument, problematisera svårigheter/funktionsnedsättning i relation till identitet, levnadsvillkor, social gemenskap och lärandemiljöer, diskutera och analysera hur olika pedagogiska perspektiv kan bidra till att skapa goda lärandemiljöer, beskriva på vilka sätt samverkan med föräldrar, andra professioner, myndigheter och organisationer kan ha för betydelse för elevens lärande visa insikt om betydelsen av etiska ställningstaganden, förhållningssätt och bemötande, redogöra för, problematisera och analysera vunna insikter såväl muntligt som skriftligt. 6. Litteratur Se bilaga. 7. Former för bedömning Delkurs 1 Två skriftliga enskilda examinationsuppgifter. Delkurs 2 En skriftlig examinationsuppgift utformat som ett utvecklingsarbete. För bedömning skall underlaget vara sådant att individuella prestationer kan särskiljas. Student äger rätt till byte av examinator efter att ha underkänts två gånger på samma examination, om det är praktiskt möjligt. En sådan begäran ställs till institutionen och skall vara skriftlig. Antalet provtillfällen är begränsat till fem. I det fall en kurs har upphört eller genomgått en större förändring

3 bör studenten garanteras tillgång till minst fem provtillfällen (inklusive ordinarie provtillfälle) under en tid av åtminstone ett år med utgångspunkt av kursens tidigare upplägg. 3/ { font-family: "Arial Unicode MS"; }p.msonormal, li.msonormal, div.msonormal { margin: 0cm 0cm pt; font-size: 12pt; font-family: "Times New Roman"; }p.ref, li.ref, div.ref { margin-right: 0cm; margin-left: 0cm; font-size: 12pt; font-family: "Arial Unicode MS"; }.MsoChpDefault { font-size: 10pt; }div.wordsection1 { page: WordSection1; } 8. Betyg Betygskalan omfattar betygsgraderna Underkänd (U), Godkänd (G), Väl godkänd (VG). Betyg ges för varje delkurs och hel kurs. 9. Kursvärdering Kursvärdering av undervisning och egna insatser i förhållande till kursens syfte skall ske efter varje delkurs samt i anslutning till kursavslutning. Sammanställning av kursvärderingarna skall vara vägledande för såväl pågående kurs som för utveckling av kommande kurs. Sammanställningen skall vidare informeras vid kursintroduktionen i kommande kurs. 10. Övrigt Undervisningsspråk: svenska. Planering av delar av innehållet i kursen, obligatoriska moment samt examinationsformer bestäms i samverkan med studenterna vid kursstart. I samråd med studenterna bestäms användning av IKT-stöd i kursen.

4 Institutionen för pedagogik och specialpedagogik PDG213 Pedagogiskt arbete för barn, unga och vuxna med begåvningsmässiga funktionshinder, 30 högskolepoäng Gäller fr.o.m. ht 2011 LITTERATURLISTA Delkurs 1: Historiskt- och framtidsperspektiv på utbildning Obligatorisk kurslitteratur Bjørndal, Cato R.P. (2005). Det värderande ögat. Stockholm: Liber. (149 s.) Egelund, Niels; Haug, Peder & Persson, Bengt (2006). Inkluderande pedagogik i ett skandinaviskt perspektiv. Stockholm: Liber. (206 s.) Gustavsson, Anders (Red.) (2004) Delaktighetens språk. Lund: Studentlitteratur. (233 s.) Ineland, Jens; Molin, Martin & Sauer, Lennart (2009). Utvecklingsstörning, samhälle och välfärd. Malmö: Gleerups Utbildning AB. (207 s.) SOU 2003:35 För den jag är. Om utbildning och utvecklingsstörning. Stockholm: Fritzes. (334 s.) Tössebro, Jan (Red.) (2004). Integrering och inkludering. Lund: Studentlitteratur. (192 s.) Delkurs 2: Möjligheter och hinder för delaktighet och lärande Obligatorisk litteratur Andersson, Inga (2004). Lyssna på föräldrarna. Om mötet mellan hem och skola. Stockholm: HLS förlag. (246 s.) Brodin, Jane & Lindstrand, Peg (2007) Perspektiv på IKT och lärande för barn, ungdomar och vuxna med funktionshinder. Lund: Studentlitteratur. (197 s.) Folkesson, Lena; Lendahls Rosendahl, Birgit; Längsjö, Eva & Rönnerman, Karin (2004). Perspektiv på skolutveckling. Lund: Studentlitteratur. (149 s.) Liberg, Caroline (2006). Hur barn lär sig läsa och skriva. Lund: Studentlitteratur. (210 s.)

5 Malmer, Gudrun (2004). Bra matematik för alla. Lund: Studentlitteratur. (240 s.) Skolverket (2009). Kunskapsbedömning i särskolan och särvux: Ett stödmaterial för samtal och verksamhetsutveckling. Stockholm: Fritzes kundservice. 105 s. Ytterhus, Borgum (2003). Barns sociala samvaro: Inklusion och exklusion i förskolan. Lund: Studentlitteratur. (227 s.) Referenslitteratur Aktuella lagar, förordningar, riktlinjer samt internationella överenskommelser Uppdaterad