UTBILDNINGSVETENSKAPLIGA FAKULTETSNÄMNDEN. Grundnivå/First Cycle

Transkript

1 UTBILDNINGSVETENSKAPLIGA FAKULTETSNÄMNDEN LPK320, Pedagogik, kommunikation och ledarskap - specialisering Fritid, 30,0 högskolepoäng Education, Communication and Leadership - directed towards Leisure, 30.0 higher education credits Grundnivå/First Cycle 1. Fastställande Kursplanen är fastställd av Institutionen för pedagogik och specialpedagogik att gälla från och med Utbildningsområde: Samhällsvetenskapligt 100 % Ansvarig institution: Institutionen för pedagogik och specialpedagogik 2. Inplacering Kursen är en fördjupningskurs och ges som en specialisering inom lärarprogrammet och bygger på inriktningen Pedagogik, kommunikation och ledarskap, 60 hp. Kursen ingår i lärarexamen för undervisning i gymnasieskolan. Kursen kan också ges som fristående kurs och som uppdragsutbildning för verksamma gymnasielärare inom kunskapsområdet. 3. Förkunskapskrav För tillträde till kursen som helhet krävs att inriktningen Pedagogik, kommunikation och ledarskap, 60 hp inom lärarprogrammet genomgåtts med minst 45 hp godkända eller motsvarande kunskaper. För tillträde till kursen som fristående kurs krävs genomgången lärarutbildning inom kunskapsområdet motsvarande inriktningen "Pedagogik, kommunikation och ledarskap" eller idrottslärarexamen. För tillträde till delkurs 2b som avser interdisciplinärt examensarbete krävs dessutom godkänt på kurserna: LAU100/LAU110 Lärandets villkor och process I LAU160/LAU170 Människan i världen 1/Kunskapens villkor och hållbar utveckling LAU200/LAU210 Lärandets villkor och process II LAU250/LAU260 Människan i världen 2/Vetenskapligt tänkande, arbete och förhållningssätt. Examensarbetet ska genomföras under någon av utbildningens tre sista terminer.

2 2/ 4 4. Innehåll Kursen består av två delkurser. Delkurs 1 är gemensam medan delkurs 2 omfattar två valbara alternativ, 2a och 2b. Se förkunskapskrav. Delkurs 1: Pedagogik med inriktning mot fritid, fritidsverksamheter och hälsa, 15 hp Delkursen behandlar ämnesteori och didaktik för undervisning i ämnet Fritidskunskap i gymnasieskolan. Den handlar om fritid som en växande och betydelsefull samhällssektor. I delkursen diskuteras fritid och fritidsverksamhet för människor i olika åldrar i ett brett tvärvetenskapligt perspektiv mot bl.a. en pedagogisk, fritidsvetenskaplig och hälsovetenskaplig grund. I delkursen behandlas sampelet mellan fritid - hälsa, fritid - livskvalitet, fritid - sociala villkor samt fritid - arbete. Ekologiskt försvarbar konsumtion relaterad till fritid och hur fritidssektorn kan bidra till en hållbar utveckling diskuteras. Litteraturstudier, föreläsningar, seminarier och ett skrivprojekt används som arbetsformer i delkursen. Dessutom genomförs fältstudier inom fritids- och idrottsanläggningar i syfte att studera verksamheten inom dessa. Ämnesteorin behandlas också genom didaktiska moment för undervisning i gymnasieskolan. Delkurs 2a: Fördjupningsarbete: Fritidsverksamheter, 15 hp Under delkursen genomförs ett fördjupningsarbete med utgångspunkt i innehållet i delkurs 1. Resultaten av arbetet redovisas i form av en skriftlig rapport som diskuteras vid ett muntligt seminarium. Delkurs 2b: Fördjupningsarbete: Interdisciplinärt examensarbete i pedagogik med inriktning mot fritidsverksamheter, 15 hp Delkursen omfattar en självständig undersökning där vetenskapliga teorier och metoder tillämpas på ett problem som är relevant för den framtida verksamheten som gymnasielärare. Resultaten av undersökningen redovisas i form av en vetenskaplig rapport (uppsats) som diskuteras vid ett muntligt seminarium. Delkurser Pedagogik med inriktning mot fritid, fritidsverksamheter och hälsa (Education directed towards leisure, leisure practice and health), 15,0 hp Betygsskala: Underkänd (U), Godkänd (G), Väl godkänd (VG) Fördjupningsarbete: Fritidsverksamheter (Deeper studies: Leisure practice), 15,0 hp Betygsskala: Underkänd (U), Godkänd (G), Väl godkänd (VG) Fördjupningsarbete: Interdisciplinärt examensarbete i pedagogik med inriktning mot mot fritidsverksamheter (Deeper studies: Independent project with a pedagogical research profile directed towards leisure practice), 15,0 hp Betygsskala: Underkänd (U), Godkänd (G), Väl godkänd (VG) 5. Mål Efter avslutad kurs förväntas studenten kunna: Kunskap och förståelse redogöra för och analysera fritidssektorn som en del av samhället sätta fritid som företeelse i relation till olika åldrar och psykiska, fysiska, ekonomiska och sociala villkor Färdighet och förmåga

3 granska fritid och fritidsverksamhet i ett hälso- och genusperspektiv, med utgångspunkt i kurslitteraturen planera, genomföra, dokumentera och utvärdera undervisning i gymnasieskolan genomföra ett fördjupningsarbete/vetenskapligt arbete inom fritidsverksamheter presentera och diskutera ett genomfört fördjupningsarbete/vetenskapligt arbete Värderingsförmåga och förhållningssätt problematisera fritidsvetenskapens tvärvetenskapliga natur och dess samspel med andra närliggande ämnesområden beskriva, analysera och värdera hur fritid och fritidsverksamhet kan bidra till människors livskvalitet och till hållbar utveckling kritiskt granska, diskutera och problematisera ett av andra genomfört fördjupningsarbete/vetenskapligt arbete 3/ 4 6. Litteratur Se bilaga. 7. Former för bedömning Ämnesteorin i delkurs 1 examineras genom en skriftlig uppgift som behandlas vid ett examinerande seminarium samt genom en skriftlig hemtentamen. Fältstudien examineras genom en individuell skriftlig rapport och didaktiska moment för undervisning i gymnasieskolan examineras genom en individuell muntlig redovisning. Fördjupningsarbete/interdisciplinärt examensarbete i delkurs 2a och 2b redovisas genom en skriftlig rapport som tas upp för diskussion och opposition vid ett examinerande seminarium. Examinationen omfattar också att opponera på ett av andra genomfört fördjupningsarbete/vetenskapligt arbete. För bedömningen ska underlaget vara sådant att individuella prestationer ska kunna särskiljas. Antalet tillhandahållna examinationstillfällen är begränsat till fem. Student äger rätt till byte av examinator efter att ha underkänts två gånger på samma examination, om det är praktiskt möjligt. En sådan begäran ställs till institutionen och ska vara skriftlig. I de fall en kurs har upphört eller genomgått större förändringar bör studenten garanteras tillgång till minst tre provtillfällen (inklusive ordinarie provtillfälle) under en tid av åtminstone ett år med utgångspunkt i kursens tidigare upplägg. 8. Betyg Betygsskalan omfattar betygsgraderna Underkänd (U), Godkänd (G), Väl godkänd (VG). För kursbetyget Väl godkänd (VG) krävs betyget Väl godkänd (VG) i båda delkurserna. 9. Kursvärdering Kursvärdering genomförs under kursens gång och sammanfattande i slutet av kursen. Kursvärderingen ska vara vägledande för genomförandet av såväl pågående kurs som för utveckling och planering av kommande kurser.

4 4/ Övrigt Undervisningsspråk: svenska.

5 UTBILDNINGSVETENSKAPLIGA FAKULTETSNÄMNDEN LPK 320, Pedagogik, kommunikation och ledarskap specialisering Fritid, 30 högskolepoäng Education, communication and leadership directed towards Leisure Practice, 30 higher education credits Kurslitteratur Obligatorisk litteratur Berggren, Lars (2000). Fritidskulturer. Lund: Studentlitteratur (ca 399 s.) Haglund, Björn (2001). Fritidsvetenskap. En kunskapsöversikt. (IPD rapporter nr 2001:13). Göteborg: Göteborgs universitet. Institutionen för pedagogik och didaktik. (50 s.) Haglund, Björn (2009). Fritid som diskurs och innehåll: En problematisering av verksamheten vid afterschool programs och fritidshem. Pedagogisk forskning i Sverige, 14(1) (22 s) Hallgren, Thomas; Blom, Hugo & Johansson, Roger (2009). Offentligt, ideellt eller privat: Om ägande och drift av idrottsanläggningar. Stockholm: SKL Kommentus. (100 s.) Harris, David (2009). Key Concepts in Leisure Studies. London: Sage. (275 s.) Henderson, Karla A. (2005). Public Health and Leisure Research: Personal and Professional Reflections. (6 s.) Länksida: Jarvie, Grant & Maguire, Joseph (2003). Sport and Leisure in Social Thought. London: Routledge. (270 s) Okin, Susan Moller (2002). Mångkulturalism - kvinnor i kläm?. Stockholm: Daidalos. (159 s.) Ronström. Owe (Red.) (1998). Pigga pensionärer och populärkultur. Stockholm: Carlssons förlag. (270 s.) Skolverket. Aktuella lagar, förordningar, riktlinjer och överenskommelser för gymnasieskolan. Länksida:

6 Stukát, Staffan (2011). Att skriva examensarbete inom utbildningsvetenskap. Lund: Studentlitteratur. (240 s.) Trondman, Mats (2002). Från ingenmansland till samverkansland: En fantasi om en ungdomssekreterare med verkningskraft. I Ungdomsstyrelsen. Tillsammans. Samverkansprojektet i teori och praktik. (Ungdomsstyrelsens skrifter, 2002:2). Stockholm: Ungdomsstyrelsen. (37 s.) Ungdomsstyrelsen (2010). Mer om unga sex och nätet. Stockholm: Ungdomsstyrelsen. (23 s.) Ungdomsstyrelsen (2011). När, var, Hur: Om ungas kultur. En analys av ungas kulturutövande på fritiden. Stockholm: Ungdomsstyrelsen. (205 s.) 2 (2) Ungdomsstyrelsen (2007). Ungdom, fritid, hälsa. Stockholm: Ungdomsstyrelsen. (28 s.) Valbar obligatorisk litteratur En av följande väljes. Jönsson, Bodil (2002). I tid och otid hemma och på jobbet. Stockholm: Brombergs. (150 s.) Jönsson, Bodil (1999). Tio tankar om tid. Stockholm: Brombergs (132 s.) Jönsson, Bodil (2004). Vunnet och försvunnet. Om rytmen i livet. Stockholm: Brombergs. (200 s.) Wikström, Owe (2010). Långsamhetens lov. Stockholm: Natur och Kultur. (230 s.) Referenslitteratur Språkrådet (2008). Svenska skrivregler (3:e uppl.). Stockholm: Liber. (264 s.) Svenska Livräddningssällskapet. Länksida: Sveriges kommuner och landsting Fritid. Länksida: %F6k.x=25&S%F6k.y=16