INSTITUTIONEN FÖR SOCIOLOGI OCH ARBETSVETENSKAP

Transkript

1 INSTITUTIONEN FÖR SOCIOLOGI OCH ARBETSVETENSKAP SC1113 Kriminologi: Introduktion till studier av brott och sociala avvikelser, 30 högskolepoäng Criminology: Introduction to the study of crime and social deviance, 30 higher education credits Fastställande Kursplanen är fastställd av Institutionen för sociologi och arbetsvetenskap och senast reviderad Den reviderade kursplanen gäller från och med , höstterminen Utbildningsområde: Samhällsvetenskapligt 100 % Ansvarig institution: Institutionen för sociologi och arbetsvetenskap Inplacering Kursen ges som fristående kurs. Kursen är en kärnkurs på grundnivå. Kursen kan ingå i följande program: 1) Statsvetarprogrammet (S1STV) Huvudområde Sociologi Fördjupning G1N, Grundnivå, endast gymnasiala förkunskapskrav Förkunskapskrav Grundläggande behörighet Mål Efter avslutad kurs skall studenten kunna: Kunskap och förståelse Beskriva och jämföra kriminologiska begrepp och teorier som förklarar brottslighetens motiv och orsaker på individ- och samhällsnivå. (1)

2 Förklara hur olika former av mänskligt handlande i samhället blir definierat som brottsligt och som social avvikelse och etableras som samhällsproblem. (2) Redogöra för och diskutera aktuell forskning och teoribildning rörande brottsprevention. (3) Redogöra för och diskutera grundläggande teorier om relationen mellan samhälle, lagstiftning och rättssystem. (4) Redogöra för samhällsvetenskapliga metoder som används för att undersöka kriminologiska problem. (5) Redogöra för centrala vetenskapsteoretiska synsätt av relevans för det kriminologiska forskningsfältet. (6) Ge exempel på hur vetenskapsteoretiska synsätt kommer till uttryck i kriminologisk teoribildning. (7) 2/ 5 Färdigheter och förmåga Förmedla och diskutera kriminologisk kunskap i muntlig och skriftlig form samt uppvisa korrekt användning av källor vid skrivandet av akademiska texter (8) Med viss grad av självständighet söka, samla in och kritiskt tolka empiriskt material för enklare kriminologiska analyser. (9) Tillämpa kriminologiska begrepp och teorier i enklare analyser av empiriskt material av både kvalitativ och kvantitativ karaktär. (10) Välja ut och kombinera lämpliga brottpreventiva åtgärder i relation till olika typer av brottsproblem. (11) Värderingsförmåga och förhållningssätt Bedöma hållbarheten i påståenden om brottslighetens omfattning, utveckling och orsaker med hjälp av de forskningsresultat som behandlas inom ramen för kursen. (12) Bedöma hållbarheten i påståenden om brottspreventiva åtgärders effekter på brotts- och samhällsutvecklingen med hjälp av de forskningsresultat som behandlas inom ramen för kursen. (13) Identifiera och värdera etiska implikationer av samhällets åtgärder mot brott. (14) Diskutera hur kriminologins kunskapsbidrag är relaterat till olika samhällsintressen (15). Innehåll Kursen ger grundläggande kunskaper om kriminologiska perspektiv på brott, sociala problem och åtgärder mot brott. Inom ramen för kursen behandlas några vanliga samhälls- och beteendevetenskapliga metoder samt vetenskapsteori. Träning i självständiga analyser och diskussion av vilken roll kriminologisk kunskap kan fylla i samhället ingår också i kursen.

3 3/ 5 Kursen är indelad i tre delkurser. Delkurs 1. Sociologiska perspektiv på brott, lagstiftning och rättsystem, 12 högskolepoäng (Sociological perspectives on crime and justice, 12 higher education credits ). Delkursen behandlar hur och varför brott och sociala avvikelser definieras som ett socialt problem och blir föremål för kriminalpolitiska intressen och brottspreventiva insatser. Grundläggande rättssociologiska perspektiv behandlas. Delkursen behandlar också brottslighetens omfattning och struktur, mät- och metodproblem hos olika källor och grundläggande vetenskapsteori. Delkurs 2. Teorier om brott och åtgärder mot brott, 12 högskolepoäng (Crime and Crime prevention, 12 higher education credits) Delkursen behandlar orsaker till brottslighet på individ- och samhällsnivå samt hur samhällsföreteelser konstrueras som samhällsproblem och brottslighet. Ämnets tongivande teorier och förklaringsmodeller behandlas och relateras till empiriska studier och konkreta brottsfall. Delkursen behandlar också vad som kännetecknar olika åtgärder och vilka effekter dessa har för brotts- och samhällsutvecklingen. Teoretiska perspektiv presenteras bredvid empirisk forskning. Inom ramen för delkursen tränas studenten i grundläggande samhälls- och beteendevetenskapliga metoder samt vetenskapsteori. Delkurs 3. Tillämpad kriminologisk analys, 6 högskolepoäng (Applied Criminological Analysis, 6 higher education credits) Delkursen består av ett mindre projektarbete där studenten tränas i självständiga analyser av orsaker till brott och brottspreventiva åtgärders effekter, sociala villkor och etiska implikationer. Inom ramen för kursen tränas studenten i färdigheter såsom muntlig och skriftlig framställning samt att självständigt och källkritiskt arbeta med informationsinhämtning. Former för undervisning Undervisningsspråk: svenska Undervisningsinslag på engelska kan förekomma. Former för bedömning

4 4/ 5 Delkurs 1 (motsvarande 12 högskolepoäng) examineras genom hemtentamina och gemensamt digitalt uppslagsverk (wiki). Delkurs 2 (motsvarande 12 högskolepoäng) examineras genom hemtentamina, individuella inlämningsuppgifter och gemensamt digitalt uppslagsverk (wiki). Delkurs 3 (motsvarande 6 högskolepoäng) examineras genom hemtentamen, vetenskaplig poster samt muntligt presentation. I samtliga delkurser ingår seminarier med krav på fysisk närvaro och aktivt deltagande eftersom det bidrar till det kollektiva lärandet och till att utveckla studentens förmåga att muntligt förmedla och diskutera förvärvade kunskaper i dialog med andra. Dessa moment är därför obligatoriska. Om student som underkänts två gånger på samma examinerande moment önskar byte av examinator inför nästa examinationstillfälle, ska sådan begäran inlämnas skriftligt till kursansvarig institution och bifallas om det inte finns särskilda skäl däremot (HF 6 kap 22). I det fall en kurs har upphört eller genomgått större förändringar ska studenten i normalfallet garanteras tillgång till minst tre provtillfällen (inklusive ordinarie provtillfälle) under en tid av åtminstone ett år med utgångspunkt i kursens tidigare uppläggning. Betyg På kursen ges något av betygen Väl godkänd (VG), Godkänd (G) och Underkänd (U). Delkurs 1 Väl godkänd krävs väl godkänd på minst två av de individuella examinationerna och godkänt på övriga examinationer. Delkurs 2 Väl godkänd krävs väl godkänd på hemtentamen samt godkänt på övriga examinationer. Delkurs 3 Väl godkänd krävs minst väl Godkänd på hemtentamen samt minst godkänd på övriga examinationer. Betyg hel kurs

5 För betyget Godkänd på hel kurs 30 hp krävs Godkänd på samtliga tre delkurser. För betyget Väl Godkänd på hel kurs 30 hp krävs Väl godkänd på minst två av tre delkurser samt lägst Godkänd på resterande delkurs. 5/ 5 Kursvärdering Kursledaren ansvarar för att de studerande bereds tillfälle att göra en skriftlig/elektronisk kursvärdering under kursens gång eller i slutet av kursen. I den mån det är praktiskt genomförbart bör det också föras en diskussion mellan lärare, examinator och representanter för studenterna. Protokoll eller minnesanteckningar från denna diskussion skall i sammanfattad form lämnas till berörd studierektor. Vid planeringen av påföljande kurstillfälle skall det dokumenteras hur resultaten av utvärderingen tas till vara. Resultat och eventuella förändringar i kursens upplägg ska förmedlas både till de studenter som genomförde värderingen och till de studenter som ska påbörja kursen. Övrigt