SPP300, Specialpedagogik som social praktik, 15,0 högskolepoäng Special Needs Education as a Social Practice, 15.0 higher education credits

Transkript

1 LÄRARUTBILDNINGSNÄMNDEN SPP300, Specialpedagogik som social praktik, 15,0 högskolepoäng Special Needs Education as a Social Practice, 15.0 higher education credits Avancerad nivå/second Cycle 1. Fastställande Kursplanen är fastställd av Lärarutbildningsnämnden att gälla från och med Utbildningsområde: Undervisning 100 % Ansvarig institution: Institutionen för pedagogik och specialpedagogik 2. Inplacering Kursen ingår som obligatorisk kurs i Specialpedagogiska programmet, 90 högskolepoäng. Huvudområde Utbildningsvetenskap med inriktning mot specialpedagogik Fördjupning A1F, Avancerad nivå, har kurs/er på avancerad nivå som förkunskapskrav 3. Förkunskapskrav För tillträde till kursen krävs att studenten antagits till Specialpedagogiska programmet samt med godkänt resultat genomgått SPP100 Specialpedagogik - Lärande i ett samhällsperspektiv, 15 högskolepoäng, eller har motsvarande kunskaper. Dessutom krävs för de studenter som antagits till programmet på dispens med avseende på tidigare uppsats/examensarbete, att ett sådant arbete genomförts med godkänt resultat i den överbryggande kursen, PDGX62 Examensarbete med utvecklingsinriktning, 15 högskolepoäng, eller motsvarande kunskaper. 4. Innehåll I kursen granskas och praktiseras olika sätt att pedagogiskt utreda och dokumentera den pedagogiska verksamheten på skol-, grupp och individnivå. Här behandlas även hur olika former av dokumentation samverkar. Dokumentation och bedömning av barns/elevers lärande och utveckling, analyseras och problematiseras liksom barns, ungas och vuxnas olika förutsättningar för lärande såväl som lärarens etiska ansvar. Planering, upprättande samt utvärdering av åtgärdsprogram behandlas varvid sekretessfrågor även

2 belyses. Särskild vikt läggs vid frågeställningar om komplexiteten i lärandet där möjligheter och hinder analyseras utifrån olika teorier och specialpedagogiska perspektiv. Pedagogiska konsekvenser i form av anpassning av innehåll, arbetssätt och arbetsformer diskuteras där även rollen som kvalificerad samtalspartner praktiseras. Som en röd tråd genom kursen löper frågor om förhållningssätt, samverkan, etik, makt och inflytande. Kursens innehåll studeras ur ett etniskt såväl som ur ett genusperspektiv. 2/ 3 Genomförande Kursen genomförs med hjälp av föreläsningar, litteraturstudier, seminarier, handledning, workshops samt fältstudier, där bl.a. observationer och samtal i den sociala praktiken ingår. Vidare ingår att ta del av och kritiskt granska praktikens pedagogiska dokumentation. 5. Mål Efter avslutad kurs skall studenten kunna - självständigt och kritiskt genomföra pedagogiska utredningar och analysera vilka konsekvenser det får på skol-, grupp-, och individnivå - självständigt dokumentera, analysera och utvärdera arbetsprocesser i pedagogiskt arbete i relation till målen i läroplaner och kursplaner i syfte att utveckla inkluderande lärmiljöer - identifiera faktorer på skol-, grupp- och individnivå som hindrar eller befrämjar lärande och utveckling i en pedagogisk verksamhet - på ett kvalificerat sätt kunna initiera och leda samtal kring komplicerade lärandesituationer samt vara rådgivande i pedagogiska och sociala frågor - kunna utforma och delta i arbetet med att upprätta åtgärdsprogram och handlingsplaner - visa fördjupad insikt om relationen mellan teori och praktik genom att visa hur olika förståelsegrunder kring en problematik leder till olika pedagogiska handlingar - på ett fördjupat sätt analysera och problematisera egna förgivettaganden, reaktioner och förhållningssätt och visa på god insikt om etiska och demokratiska konsekvenser av dokumentation 6. Litteratur Se bilaga. 7. Former för bedömning Bedömning sker genom individuella skriftliga inlämningsuppgifter gällande dokumentation och utredningsarbete samt kring den kvalificerade samtalsrollen. Dessutom genomför studenterna en muntlig grupppresentation kring inkluderande lärmiljöer. Litteraturseminarierna i kursen är obligatoriska för att gemensamt bearbeta kurslitteraturen och därmed öka förståelsen för denna samt för att ge förutsättningar att uppnå kursens mål.

3 3/ 3 Student har rätt till byte av examinator efter att ha underkänts två gånger på samma examination. En sådan begäran ställs till institutionen och skall vara skriftlig. Antal provtillfällen är begränsat till fem. 8. Betyg Betygsskalan omfattar betygsgraderna Underkänd (U), Godkänd (G). Betygskalan omfattar betygsgraderna Underkänd (U), Godkänd (G). I separat bilaga finns bedömningskriterier. 9. Kursvärdering Kursvärdering i relation till kursens mål och innehåll sker kontinuerligt i kursen samt i form av en individuell skriftlig enkät vid kursens slut. Sammanställningen av denna återkopplas till studentgruppen via Göteborgs universitets lärplattform och ligger till grund för planering av påföljande kurstillfälle. 10. Övrigt Undervisningsspråk: svenska. Nätbaserad information och kommunikation används.

4 Kurslitteraturlista SPP300 Gäller fr.o.m. HT- 12 SPP300, Specialpedagogik som social praktik, 15 högskolepoäng Obligatorisk litteratur Asp Onsjö, Lisa. (2006). Åtgärdsprogram dokument eller verktyg? En fallstudie i en kommun.(göteborg Studies in Educational Sciences 248) Göteborg: Acta Universitatis Gothoburgensis. 227 s. Bjørndal, Cato R. P. (2007). Det värderande ögat. Observation, utvärdering och utveckling i undervisning och handledning. Stockholm: Liber. 147 s. Black, Paul & Wiliam, Dylan (1998). Inside the Black Box. Raising Standards Through Classroom Assessment. 16 s. Hundeide, Karsten. (2006). Sociokulturella ramar för barns utveckling barns livsvärldar. Lund: Studentlitteratur. 251 s. Jensen, Elsebeth & Løw, Ole (red.). (2011). Pedagogiskt ledarskap. Om att skapa goda relationer i klassrummet. Malmö: Gleerups. 204 s. Kroksmark, Tomas & Åberg, Karin (red.). (2007). Handledning i pedagogiskt arbete. Kap 4 och 12. Lund: Studentlitteratur. 44 s. Lindgren, Ann-Charlotte. (2007). Individuella utvecklingsplaner i förskolan på vilka grunder? En aktionsforskningsstudie om pedagogisk dokumentation som verktyg för en interaktionistisk kunskapssyn. Specialpedagogik: Fördjupningsarbete 2 (61-80p). Göteborgs universitet: Institutionen för pedagogik och didaktik. 61 s. Lundahl, Christian & Folke-Fichtelius, Maria (red.). (2010). Bedömning i och av skolan praktik, principer, politik. Kap 1,2,4 och 14 samt två valbara kapitel. Lund: Studentlitteratur. Ca. 100 s. Skolverket (2008). Allmänna råd och kommentarer för arbete med åtgärdsprogram. Sök nätupplaga < 24 s. Skolverket (2008). Särskilt stöd i grundskolan. En sammanställning av senare års forskning och utvärdering. Sök nätupplaga < 90 s. Alt. Sandberg, Anette. (red.). (2009). Med sikte på förskolan Barn i behov av stöd.. Lund: Studentlitteratur. Kap 2,3, 8 och 9 samt två valbara kapitel ca. 100 sidor. Skolverket (2012). Allmänna råd för utvecklingssamtalet och den skriftliga individuella utvecklingsplanen. Sök nätupplaga < 24 s. Skolverket (2012). Uppföljning, utvärdering och uppföljning i förskolan Pedagogisk dokumentation. Sök nätupplaga < 67 s. Ytterligare 500 s. valbar didaktisk litteratur tillkommer. Sidan 1 av 2 Uppdaterad

5 Referenslitteratur Aktuella förordningar, styrdokument samt internationella konventioner, deklarationer och överenskommelser. Stukát, Staffan (2011). Att skriva examensarbete inom utbildningsvetenskap. 2:a upplagan. Lund: Studentlitteratur. 240 s. Svedberg, Lars. (2007). Gruppsykologi om grupper organisationer och ledarskap.4:e upplagan. Lund: Studentlitteratur. 428 s. Sidan 2 av 2 Uppdaterad