LMN120, Matematik för lärare, tidigare åldrar 30 högskolepoäng

Transkript

1 Gäller fr.o.m. vt 11 LMN120, Matematik för lärare, tidigare åldrar 30 högskolepoäng Mathematics for teachers in Primary School, 30 higher education credits Grundnivå/First Cycle 1. Fastställande Kursplanen är fastställd av Lärarutbildningsnämnden, , reviderad , och och gäller fr.o.m. vårterminen Ansvarig institution: Institutionen för didaktik och pedagogisk profession.. Medverkande institution: Institutionen för matematiska vetenskaper. Utbildningsområde: Naturvetenskap 75%, Undervisning 25%. 2. Inplacering Kursen ingår i Lärarprogrammet och utgör normalt första kursen av två i inriktningen Matematik och naturvetenskap för tidigare åldrar, 60 hp. Kursen kan även ingå som en specialisering i en lärarexamen och kan även ges som fristående kurs. Om kursen läses som en av två kurser i inriktningen Matematik och naturvetenskap för tidigare åldrar uppfyller kursen examensordningens krav på kunskaper för matematikundervisning inom förskoleklass och grundskolans tidigare år. Kursen kan även ingå i en generell examen. 3. Förkunskapskrav För tillträde till kursen krävs grundläggande behörighet för högskolestudier samt Godkänt G/3 i Sv B/Sv 2 B, En A, Ma C, Nk B (alt. Fy A + Ke A + Bi A) eller motsvarande kunskaper. 4. Innehåll Kursen består av fyra delkurser. I delkurs 1-3 behandlas ett avgränsat matematiskt innehåll och hur detta innehåll kan omsättas i undervisning genom att skapa goda betingelser för att utveckla elevers kunnande i matematik. I delkurserna fokuseras det ämnesdidaktiska Sidan 1 av 5. Uppdaterad

2 perspektivet på undervisning och lärande i matematik samt en fördjupning av studenternas egna ämneskunskaper. Delkurs 4 utgörs av Verksamhetsförlagd utbildning, VFU. Den verksamhetsförlagda delen av utbildningen omfattar 7,5 hp och integreras med den högskoleförlagda delen. Delkurs 1, Grundläggande aritmetik och matematiken i samhället, 7 hp. Arithmetic and Mathematics in Society, 7 higher education credit. Kursen behandlar antalsbegreppet och grundläggande principer bakom räknesätt och räknemetoder. I första hand behandlas de naturliga talen men även andra talområden tas upp. Ämnesdidaktiska teorier för lärande av och undervisning om aritmetik behandlas och studenten fördjupar sin egen matematiska förmåga inom området. Matematikens roll i ett historiskt, samhälls- och utbildningsperspektiv problematiseras. Delkurs 2. Algebra, mätning och rumsuppfattning, 10,5 hp. Algebra, Measurement and Sense of Space, 10,5 higher education credit. Kursen behandlar grundläggande principer bakom mätning av vanligt förekommande storheter samt hur vår fysiska omvärld kan uppfattas och hanteras med hjälp av matematiska begrepp inom området. Matematikdidaktiska teorier för hur elever lär och utvecklar förståelse för begreppen behandlas. Egenskaper hos plana figurer och kroppar samt grundläggande geometriska satser för att uttrycka detsamma behandlas. Algebran behandlas som en vidareutveckling av aritmetiken i delkurs 1. Ingående begrepp som variabel och funktion behandlas ur ämnesteoriskt och didaktiskt perspektiv. I kursen tränas studenten i att föra både formella och informella matematiska resonemang samt att utveckla sin problemlösningsförmåga. Dessa kompetenser behandlas även ur ett undervisningsperspektiv. Delkurs 3. Statistik och ämnesöverskridande undervisning, 5 hp. Statistics Teaching and Interdisciplinary Teaching, 5 higher education credit. Kursen behandlar olika begrepp inom statistik som till exempel lägesmått samt olika former för presentation av statistiskt material ur ett ämnesdidaktiskt perspektiv. Matematikdidaktiska teorier för hur elever lär och utvecklar förståelse för innehållet behandlas. Studenten fördjupar sin ämnesteoretiska förståelse för innehållet vilket bland annat kräver förståelse och kunnande inom kombinatorik och sannolikhetslära. Hur undervisning i och om statistik kan genomföras ämnesöverskridande med koppling till såväl annat matematikinnehåll som andra ämnen behandlas. Delkurs 4. Verksamhetsförlagd utbildning, VFU, 7,5 hp School Based Education (7,5 higher education credits). Den verksamhetsförlagda utbildningen samverkar med den övriga undervisningen på ett sådant sätt att studenten ges möjlighet att använda sina ämnesdidaktiska och ämnesteoretiska kunskaper för att analysera och reflektera över undervisning i matematik. Studenten övar sig i att ta ställning till innehåll och arbetsformer och att sätta detta i relation till sitt didaktiska och ämnesteoretiska kunnande. Elevers förutsättningar att lära matematik studeras ur olika perspektiv, både på gruppnivå (t.ex. ur genusperspektiv) och individnivå (t.ex. med avseende på olika förekommande elevuppfattningar om matematiska begrepp). I den verksamhetsförlagda delen av utbildningen ges studenten möjlighet att självständigt och i samarbete med handledare på skolan använda sina kunskaper för att planera, genomföra och utvärdera Sidan 2 av 5. Uppdaterad

3 matematikundervisning samt analysera, bedöma och dokumentera elevers kunnande. Detta genomförs i överensstämmelse med aktuella styrdokument. Vidare ges studenten möjlighet att under den verksamhetsförlagda utbildningen öva upp ett professionellt förhållningssätt gentemot elever och deras vårdnadshavare samt identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och kompetens för det pedagogiska arbetet. Genomförande. I kursens högskoleförlagda moment varvas föreläsningar med seminarier och workshops. VFU-relaterat innehåll (delkurs 4) behandlas parallellt med övriga delkurser och de verksamhetsförlagda delarna genomförs i huvudsak i två sammanhängande perioder vilka tidsmässigt anpassas till vår- respektive hösttermin och kräver hög grad av aktiv närvaro. En del av seminarierna samt workshops innehåller muntliga och/eller skriftliga examinationsinslag och deltagande är då obligatoriskt. IKT används i kursen dels som ett hjälpmedel för studenten vid redovisning och presentationer, dels ur ett undervisningsperspektiv då tekniska hjälpmedel kan användas som ett pedagogiskt och didaktiskt redskap för att utveckla elevers förståelse. IKT används även i form av digitala plattformar för dialog mellan lärare och studenter under kursens genomförande. Studenten förväntas ta ansvar för sina studier genom att ta del av information, hålla tider och vid behov kommunicera med såväl lärare som studiekamrater. En stor del av studierna kräver förmåga att arbeta självständigt men även förmåga att samarbeta med studiekamrater och lärare på VFU- platsen krävs. 5. Mål Efter avslutad kurs förväntas studenten kunna: 1. tillämpa, diskutera och analysera den grundläggande matematikens begrepp och metoder samt urskilja matematikens logiska struktur. 2. redogöra för hur elever kan bygga upp en förståelse för olika matematiska begrepp. 3. utifrån didaktiskt och ämnesteoretiskt kunnande, diskutera och demonstrera hur lärare kan skapa en god lärmiljö där matematiklärandet gynnas för grupp och individ. 4. kommunicera med och om matematik utgående från relevant forskning och beprövad erfarenhet, i olika situationer och på olika nivåer, med elever, kollegor och föräldrar. 5. urskilja, analysera och bedöma enskilda elevers kunskaper. 6. beskriva och problematisera matematikens roll ur historiska och samhälleliga perspektiv. 7. visa god förmåga att lösa matematiska problem samt redogöra för problemlösningens roll i undervisningen. 8. självständigt planera, genomföra och utvärdera matematikundervisning utifrån relevant matematikdidaktisk kunskap, styrdokument och elevers olika förutsättningar. Sidan 3 av 5. Uppdaterad

4 6. Kurslitteratur Se separat litteraturlista. 7. Former för bedömning Bedömning sker för varje delkurs. Enskilda prestationer skall kunna urskiljas. Varierade examinationsformer tillämpas beroende på innehåll och genomförande. Examinationsformer som förekommer i kursen är skriftlig salstentamen, hemtentamen samt muntliga redovisningar, VFU-rapporter och gestaltande seminarier samt aktiv närvaro under VFUperioderna. Studenten äger, om det är praktiskt möjligt, rätt till byte av examinator efter att ha underkänts två gånger på samma examination. Begäran om detta ställs till institutionen och skall vara skriftlig. För de studenter som läser kursen under första inriktningens andra termin görs en särskild VFU bedömning, Steg 2. Antalet tillhandahållna examinationstillfällen inom Lärarprogrammets verksamhetsförlagda del (VFU) är begränsat till två tillfällen per kurs. Den student som blivit underkänd vid två tillfällen på samma kurs inom Lärarprogrammet inom den verksamhetsförlagda delen (VFU) kan ansöka om dispens för ytterligare examinationstillfälle/n hos Utbildnings och forskningsnämnden för lärarutbildning (beslut , dnr G /07). 8. Betyg Antal betygsgrader på kursen är tre: Underkänt, Godkänt och Väl Godkänt. Delkurs 4 betygsätts endast med U och G. Övriga delkurser ges betyg U, G och VG. För betyget Väl Godkänt på hela kursen skall studenten ha uppnått Väl Godkänt på minst två av delkurserna 1,2 och 3, samt minst betyg G på övriga delkurser. Kriterier för betyget godkänt: Den studerande: - använder viktiga begrepp på ett godtagbart sätt. - visar grundläggande förståelse och färdighet inom de ämnesteoretiska områden som behandlats. - använder relevanta uttrycksformer muntligt och skriftligt för att kommunicera innehållet i kursen. -planerar undervisning inom ämnet för elever i avsedd åldersgrupp och med utgångspunkt i nödvändiga förkunskaper och elevers erfarenheter. - motiverar och diskuterar sina ställningstaganden om lärande, undervisning och bedömning i matematik med stöd i ämnesdidaktiska teorier och styrdokument. Kriterier för betyget Väl Godkänt: Sidan 4 av 5. Uppdaterad

5 Den studerande utöver kraven för godkänt, även: - redogör för samband och strukturer samt hanterar mer komplexa problemställningar. - diskuterar komplexiteten i ämnesdidaktiska frågeställningar om lärande, undervisning och bedömning i matematik utifrån ämnesdidaktisk forskning och styrdokument. - använder sina erfarenheter från VFU självständigt, kreativt och kritiskt i den högskoleförlagda delen av kursen. - tillämpar relevanta uttrycksformer, såväl muntliga som skriftliga, för att beskriva, förklara och motivera innehåll och arbetsssätt. 9. Kursvärdering Kursvärdering utvärderas vid minst ett tillfälle under kursens gång samt vid kursens slut. Utvärderingen skall vara vägledande för genomförandet av pågående kurs samt för utveckling och planering av kommande kurser. Sammanfattning av genomförd utvärdering skickas till LUR Övrigt Sidan 5 av 5. Uppdaterad