LSO210, Samhällsorienterande ämnen för tidigare åldrar 2 30 högskolepoäng

Transkript

1 LSO210, Samhällsorienterande ämnen för tidigare åldrar 2 30 högskolepoäng Social science for Teachers in Primary School 2, 30 higher education credits Grundnivå/First Cycle 1. Fastställande Kursplanen är fastställd av Lärarutbildningsnämnden , reviderad och , och gäller fr.o.m. vårterminen Ansvarig institution: Institutionen för pedagogik och didaktik. Medverkande institutioner: Institutionen för geovetenskaper, Institutionen för historiska studier, Institutionen för litteratur, idéhistoria och religion, Institutionen för kulturgeografi och ekonomisk geografi, Statsvetenskapliga institutionen. Utbildningsområde: Samhällsvetenskapligt 67%, Undervisning 33%. 2. Inplacering Kursen ingår i Lärarprogrammet som andra kurs i inriktningen Samhällsorienterande ämnen för tidigare åldrar, 60 högskolepoäng (hp). Kursen kan även ges som fristående kurs. Kursen kan ingå i en lärarexamen avsedd för undervisning i samhällsorienterande ämnen i förskoleklass och grundskolans tidigare år. Kursen kan även ingå i en generell examen. 3. Förkunskapskrav För tillträde till kursen krävs godkända moment om minst 15 hp på kursen LSO110 eller motsvarande kunskaper. 4. Innehåll Kursen är indelad i tre delkurser: 1. Samhällsorientering, ämnesperspektivet, 15 hp 2. Samhällsorientering i undervisningen, 12 hp, varav 10 hp VFU Sidan 1 av 7. Uppdaterad

2 3. Samhällsorientering i lärarens perspektiv 3 hp Delkurs 1. Samhällsorientering, ämnesperspektivet (15 hp) Social Science in a theoretical perspective (15 higher education credits) Delkursen är utformad som en valkurs. De studerande kan välja mellan att fördjupa de ämnesteoretiska studierna i något av de fyra ingående ämnena i samhällsorientering: historia, religion, samhällskunskap eller geografi. 1a) Samhällsorientering, historia (15 hp) Kursen tar sin utgångspunkt i tingens betydelse för människans tillvaro i det historiska samhället, såväl biologiskt och tekniskt som kulturellt och socialt. Föreläsningar och studiebesök ger en bred översikt över de vardagliga föremålens betydelse för förändrade livsvillkor under tidigmodern och modern tid. Syftet med kursen är att ge en bred förståelse av hur föremålen kan användas som källa till kunskap om förfluten tid. 1b) Samhällsorientering, religion (15 hp) Kursen syftar till att utveckla lärares förmågor att få elever i skolan att reflektera över existentiella och etiska frågor både ur ett individuellt och socialt perspektiv. Med socialt liv avses påverkansprocesser utifrån mångfaldskategorier som klass, kön och etnicitet. Studenterna skall vidare utveckla kompetenser med syfte att medvetandegöra elevers förståelse och respekt för olika människors kulturella och religiösa villkor. Särskilt behandlas religion ur ett beteendevetenskapligt perspektiv med fokus mot barns- och ungdomars livstolkning i mångkulturella miljöer. Någon eller några nu levande religioner studeras. Barns tidiga förståelse av andligt liv och förståelse för olika livsåskådningsmässiga perspektiv behandlas. 1c) Samhällsorientering, geografi (15 hp) Målet med kursen är att utveckla kunskaper om olika landskap sett ur ett kombinerat naturvetenskapligt och samhällsvetenskapligt perspektiv. I kursen studeras de rumsliga ramarna för interaktionen mellan natur och människa i det globala landskapet, dvs. jordens fysiska egenskaper och dess betydelse för människan respektive hur människan påverkar naturen i olika miljöer. Moment 1 Kursen introducerar centrala geografiska begrepp och geografiämnets karaktär i att skapa förståelse för samspelet mellan människa, samhälle och natur. Ämnets framväxt behandlas, vad som karaktäriseras som geografiska problemställningar och hur dagsaktuella frågeställningar kan studeras i ett geografiskt perspektiv från de lokala sammanhangen till de globala förloppen. Kartan är ett centralt redskap inom geografiämnet, och moment med kartografi och geografiska informationssystem (GIS) ingår. Geografiska undersökningsmetoder behandlas i samband med fältstudier och exkursioner i närmiljön. Sidan 2 av 7. Uppdaterad

3 Moment 2 I kursen ges grundläggande kunskaper om bergarter och mineral. Upplägget utgår från ett processorienterat perspektiv: Hur bergarter och mineral formas, bryts ner, omvandlas, transporteras och sedimenterar. Vidare behandlas jordarternas systematik samt jordmånsbildande processer. Grundläggande väderlekslära och klimatologi ingår i momentet. Moment 3 Med utgångspunkt i naturförhållanden studeras människors vardagsliv och samhällets förändringsprocesser ur ett geografiskt perspektiv. Momentet ska bidra till ökad förståelse för hur geografiska landskap förändras beroende av sociala, ekonomiska, kulturella och politiska faktorer. Särskild vikt läggs vid befolkningsutveckling och resursanvändning. Fördelningen av resurser både på lokal och på global nivå problematiseras. 1d) Samhällsorientering, samhällskunskap (15 hp) Kursen behandlar grundläggande samhällsvetenskapliga begrepp, och hur de kan förstås inom de olika samhällsvetenskapliga discipliner som utgör ämnet samhällskunskap, och hur de behandlas inom media. Moment 1 I momentet introduceras samhället som objekt för både idéhistorisk analys och forskning. Moderna politiska ideologier som t.ex. feminism belyses. Framväxten av grundläggande samhällsvetenskapliga begrepp presenteras och diskuteras. Studenterna tränas i att urskilja och reflektera över olika samhällsuppfattningar och perspektiv. Vidare tränas förmågan att förstå aktuell samhällsdebatt. Förmågan att med skolans elever kommunicera kring idéer om samhället tränas genom att grundläggande ämnesdidaktiska frågor problematiseras i relation till idéer om samhället. Moment 2 I momentet introduceras och diskuteras centrala teorier och begrepp för analys av opinionsbildning. Mediernas inverkan på våra värderingar, bl.a. skapandet och reproduktionen av könsroller diskuteras. Studenterna tränas i att reflektera över den moderna representativa demokratins funktionssätt och introduceras i några demokratiteoretiska problem. Studenterna tränas även i källkritisk metod och textanalys. Förmågan att med skolans elever kommunicera kring bilder av samhället tränas genom att grundläggande ämnesdidaktiska frågor problematiseras i relation till bilder av samhället. Moment 3 I momentet diskuteras samhällskunskap som ämne för yngre barns förståelse av begreppet identitet och hur det skapas. Sidan 3 av 7. Uppdaterad

4 Delkurs 2. Samhällsorientering i undervisningen, (12 hp, varav 10 hp VFU) Social Science in a didactical perspective, (12 higher education credits, of which 10 higher education credits for school based education) Delkursens huvudsakliga innehåll är att pröva och tillämpa de tidigare kursernas innehåll i ett undervisningsperspektiv. Bedömning av elevprestationer och olika arbetssätt i Soundervisningen belyses. IKT analyseras som del i yngre barns lärande. Delkurs 3. Samhällsorientering i lärarens perspektiv, (3 hp) Social Science in a teachers perspective, (3 higher education credits) Momentet utgörs av studentens självständiga arbete i ett ämne med anknytning till tidigare delkurser och VFU. I slutet av momentet försvarar studenten sin uppsats vid ett seminarium med utsedd opponent. Varje student skall också genomföra ett opponentuppdrag inom ramen för momentet. 5. Mål Övergripande mål för inriktningen är att studenterna skall kunna belysa och analysera förhållanden mellan människa, identitet, utveckling och samhälle med hjälp av olika perspektiv. Studenterna ska utveckla sin kompetens att utifrån dessa kunskaper och utifrån teorier om lärande och ämnesdidaktisk kunskap planera och omsätta sina kunskaper och erfarenheter i olika lärandesituationer. Efter avslutad kurs skall studenten kunna 1. visa fördjupade kunskaper inom något av de ämnen som ingår i samhällsorientering och använda dessa som verktyg för att förstå och förklara människans villkor i samhället då och nu, och i ett individ-, grupp-, nations och globalt perspektiv, 2. visa kännedom om bedömning av elevprestationer inom SO-området, 3. tillämpa ett tematiskt/integrerat arbetssätt och kunna diskutera för- och nackdelar, 4. redogöra för och diskutera förutsättningarna för en samhällsorienterande undervisning, 5. reflektera angående barns och elevers förutsättningar när det gäller lärande inom några av kursens ämnesområden, och - med ämnesdidaktisk grund kunna förslå och genomföra olika undervisningsupplägg, 6. visa förmåga i sitt pedagogiska arbete att omsätta inriktningens innehåll, genom att kunna välja ut, anpassa, organisera, utvärdera och genomföra undervisning utifrån styrdokument, vad som är centralt inom innehållsområdet och för elevgruppen relevant undervisningsinnehåll, 7. visa förståelse för hur de ingående ämnena i ett undervisningsperspektiv kan hjälpa elever att få ökad förståelse för sin egen och andras identitetsutveckling. Sidan 4 av 7. Uppdaterad

5 6. Kurslitteratur Se separat litteraturlista. 7. Former för bedömning För bedömning skall underlaget vara sådant att individuella prestationer kan särskiljas. Kunskapskontroll sker genom skriftliga tentamina, litteraturseminarier och genom redovisning av hemuppgifter. VFU, laborationer, studiebesök, muntliga och skriftliga redovisningar och seminarier är obligatoriska och kräver närvaro för godkänt resultat. Underlag för bedömning skall vara sådant att individuella prestationer kan urskiljas. Slutbetyg på kursen erhålls då samtliga delkurser och obligatoriska moment godkänts. Olika examinationsformer kan prövas efter samråd med de studerande. Gemensamt för delkurserna gäller: Mål 1 examineras genom litteraturseminarier, hemtentamina och VFU Mål 2, 3, 6 och 7 examineras i huvudsak genom skriftliga hemtentamen men också genom att studenterna under den verksamhetsförlagda utbildningen studerar förberedda frågeställningar som följs upp genom ämnesdidaktiska seminarier och genomför undervisning. Mål 4 examineras genom hemtentamina Mål 5 examineras huvudsakligen utifrån litteraturseminarier och men också genom att studenterna under den verksamhetsförlagda utbildningen studerar förberedda frågeställningar som följs upp genom ämnesdidaktiska seminarier och genomför undervisning. Såväl ämnesdidaktiska seminarier/arbeten som verksamhetsförlagd utbildning innebär i viss mån examination av samtliga mål betraktade som en helhet, eftersom dessa inslag prövar studenternas förmåga att integrera de olika kunskaper och färdigheter som kursen syftar till att utveckla. Student äger rätt till byte av examinator efter att ha underkänts två gånger på samma examination, om det är praktiskt möjligt. En sådan begäran ställs till institutionen och skall vara skriftlig. Antalet tillhandahållna examinationstillfällen inom kursens högskoleförlagda del (HFU) är begränsat till fem (5) på varje delkurs. Antalet tillhandahållna examinationstillfällen inom Lärarprogrammets verksamhetsförlagda del (VFU) är begränsat till två tillfällen per kurs. Den student som blivit underkänd vid två tillfällen på samma kurs inom Lärarprogrammet inom den verksamhetsförlagda delen (VFU) kan ansöka om dispens för ytterligare examinationstillfälle/n hos Lärarutbildningsnämnden (beslut , dnr G /07). För de studenter som läser kursen under första inriktningens andra termin görs en särskild VFU-bedömning, Steg 2. Sidan 5 av 7. Uppdaterad

6 8. Betyg Antalet betygsgrader är tre: Underkänd, Godkänd och Väl godkänd. För godkänt betyg krävs att studenten kan: välja ut det som är centralt inom ett område och redogöra för hur detta kan anpassas och organiseras till ett specifikt undervisningssammanhang, beskriva barns och elevers förutsättningar för lärande inom några av kursen ämnesområden och förklara hur detta kan utgöra en grund för planeringen av undervisningen, ge exempel på tematiskt/integrerat arbetssätt och nämna för och nackdelar, välja ut, anpassa, organisera och utvärdera undervisningsinnehåll utifrån styrdokum ent och vad som är centralt inom innehållsområdet, ge exempel på tematiskt /integrerat arbetssätt och kunna diskutera för och nackdelar, använda miljöer utanför skolan till lärande. och att studenten har: godkända resultat på samtliga examinationer samt ingående VFU moment, fördjupade kunskaper inom något av de ämnen som ingår i samhällsorientering och använda dessa som verktyg för att förstå och förklara människans villkor i samhället då och nu, och i ett individ, grupp, nations och globalt perspektiv, kännedom om bedömning av elevprestationer inom SO området, förmåga i sitt pedagogiska arbete att omsätta inriktningens innehåll, genom att kunna välja ut, anpassa, organisera, utvärdera och genomföra undervisning utifrån styrdokument, vad som är centralt inom innehållsområdet och för elevgruppen relevant undervisningsinnehåll, förståelse för hur de ingående ämnena i ett undervisningsperspektiv kan hjälpa elever att få ökad förståelse för sin egen och andras identitetsutveckling. För väl godkänt betyg krävs utöver kraven på nivå G - att studenten: självständigt kan strukturera, diskutera och värdera So-områdets innehåll, och på ett utvecklat sätt kritiskt kan använda detta i undervisning. 9. Kursvärdering Kursen skall utvärderas och resultaten skall bli föremål för diskussion mellan lärare på kursen och representanter för studerande. Protokoll/minnesanteckningar från denna diskussion skall avrapporteras till kursansvarig nämnd. Utvärderingen skall ske dels efter avslutad kurs och dels vid minst ett tillfälle under kursens gång. Vid planeringen av planeringen av påföljande kurstillfälle skall det dokumenteras hur resultaten av utvärderingen tagits tillvara. Sidan 6 av 7. Uppdaterad

7 10. Övrigt Sidan 7 av 7. Uppdaterad