LME 110, Mediekunskap för lärare 1, 30 högskolepoäng

Transkript

1 Gäller fr.o.m. ht 07 LME 110, Mediekunskap för lärare 1, 30 högskolepoäng Media Studies 1 for Teachers in Secondary Schools, 30 higher education credits Grundnivå / First Cycle 1. Fastställande Kursplanen är fastställd interimistiskt av Utbildnings och forskningsnämnden för lärarutbildning och gäller från och med höstterminen Ansvarig institution: Institutionen för journalistik och masskommunikation Medverkande institutioner: Institutionen för fotografi, Institutionen för pedagogik och didaktik Utbildningsområde: Samhällsvetenskapligt 75%, Undervisning 25% Kursen ersätter kurs LME100 och kurserna kan ej tillgodoräknas samtidigt i en examen. 2. Inplacering Kursen ingår i Lärarprogrammet som första kurs i inriktningen Mediekunskap, 60 högskolepoäng (hp). Kursen kan även ges som fristående kurs. Beroende på valda kurser i övrigt kan kursen ingå i en lärarexamen avsedd för undervisning i mediekurser i gymnasieskolan. Kursen kan även ingå i en generell examen. 3. Förkunskapskrav För tillträde till kursen krävs grundläggande behörighet för högskolestudier samt Sv B/Sv2 B, En B, Sh A, Ma A eller motsvarande kunskaper. 4. Innehåll VFU omfattar 7,5 högskolepoäng. VFU och ämnesdidaktiska moment som är integrerade under båda delkurserna. VFU:n är av undersökande slag där studenten Sidan 1 av 5 Uppdaterad

2 under terminen ska tillägna sig kunskaper om medieundervisningens förutsättningar i skolan. Ämnesdidaktiken syftar genomgående till att studenten ska integrera både teoretiska kunskaper och praktiska färdigheter och utveckla förmågan att omsätta detta till hur medieundervisning kan utformas. Sammantaget ska VFU och ämnesdidaktik bidra till att förbereda studenten för sin framtida yrkesroll som ämnesteoretiska medielärare. Delkurs 1: Kommunikation om samspel från individ till organisationsnivå (15 hp) Communication about Cooperation from Individual to Organisation Level (15 higher education credits) Kursens teoretiska innehåll avser att ge grundläggande kunskap om och förståelse för hur människor skapar sin förståelse och uppfattning om den värld och det samhälle han/hon lever i samt hur olika slag av kommunikation påverkar. Kursen belyser hur medierad kommunikation är uppbyggd och hur människor på olika sätt påverkas av medier. I kursen ingår också hur man kan arbeta professionellt med kommunikation i organisatoriska sammanhang. Färdighetsträningen har två inriktningar. Den ena består av analyser av medietexter i olika genrer för att få förståelse för hur texter av olika slag kommunicerar. Den andra färdighetsinriktningen fokuserar på hur man kan kommunicera medvetet samt planera kommunikation för att nå effekt av olika slag. Genom övningar ska studenten få förståelse för komponenterna sändare, mottagare, budskap, medium och kontext, för sambandet dem emellan samt för hur de kan användas för samspel och påverkan. Delkurs 2: Medierna i samhället (15 hp) Media in Society (15 higher education credits) Kursen är uppbyggd kring olika delmoment som ska ge baskunskaper i medievetenskap. Den behandlar mediernas historia och utveckling, lagar och etik, ekonomi och marknad, mediernas publik samt journalist och informatörsrollen och dess historia. Den behandlar också mediernas makt, nyhetsvärdering, mediernas ansvar och mediernas effekter. Färdighetsträningen är inriktad på att studenten ska kunna granska och analysera både medieinnehåll och medieundersökningar. Studenten ska utveckla en kritisk mediekompetens. Genomförande Mediekunskapsinriktningen ger studenterna kunskaper och färdigheter inom området medie och kommunikationsanalys. Undervisningen anordnas i form av lektions och gruppundervisning, övningar samt seminarier utifrån en målstyrd syn på lärande. Alla examinerande moment är obligatoriska. I undervisningen ingår verksamhetsförlagd utbildning samt didaktik som ska samverka på ett sådant sätt att kursens innehåll belyses från olika perspektiv. VFU och Sidan 2 av 5 Uppdaterad

3 didaktik knyter för varje delkurs an till kursinnehållet genom att omsätta delkursinnehållet och relatera det till undervisning om medier och mediefrågor i skolmiljön. 5. Mål Delkurs 1 A. Kunskap och förståelse beskriva och förstå hur människors verklighetsbilder konstrueras och hur det påverkar möjligheterna att kommunicera och ta till sig information beskriva och förstå människors identitetsskapande och verklighetsuppfattning med utgångspunkt i forskning om människors medieanvändning och kunskaper om hur olika mediegenrer fungerar förklara grundläggande teorier och modeller om kommunikation på såväl mellanmänsklig, organisatorisk som medierad nivå exemplifiera hur professionellt informationsarbete kan organiseras och hur den organisatoriska kontexten påverkar informationsarbetet redogöra för villkoren för skolans medieundervisning. B. Färdighet och förmåga göra analyser av medietexter ur olika genrer använda modeller för analysera kommunikation i en organisatorisk kontext planera och välja strategier och åtgärder för enklare informations och kommunikationsinsatser omsätta ämneskunskaper om kommunikation till olika undervisningskontexter C. Värderingsförmåga och förhållningssätt analysera olikartade kommunikationssituationer sett till sändare, mottagare budskap, medium och kontext identifiera och bedöma hur kommunikation i olika former ger uttryck för makt och maktförhållanden i samhället. Exempel på detta är bl a stereotyper kopplade till kön och etnicitet i reklam och populärkultur bedöma hur man i olika undervisningskontexter kan utforma Sidan 3 av 5 Uppdaterad

4 medieundervisning samt ha en grundläggande förmåga att bedöma elevers kunskapsutveckling inom området. Delkurs 2 A. Kunskap och förståelse redogöra för det svenska medielandskapet, vad gäller struktur, utbud och publik ange olika faktorer som styr medieutvecklingen och hur dessa påverkar mediernas sätt att arbeta och journalisters/informatörers yrkesroll beskriva journalistiken som genre, dess uttrycksformer, konventioner och anspråk ange vilka delar av det svenska medielandskapet samt vilka aspekter på medieområdet som har betydelse för skolundervisning om medier. B. Färdighet och förmåga Efter avslutad kurs ska studenten kunna förklara och tillämpa centrala begrepp inom medievetenskapen uppvisa en grundläggande färdighet i hur man utvärderar medieundersökningar, mediestatistik och journalistiska texter uppvisa en grundläggande förmåga att omsätta ämneskunskaper inom medieområdet till olika undervisningskontexter. C. Värderingsförmåga och förhållningssätt Efter avslutad kurs ska studenten kunna bedöma hur man i olika undervisningskontexter kan utforma medieundervisning samt grundläggande värderingsförmåga gällande elevers kunskapsutveckling inom området. 6. Kurslitteratur Se separat litteraturlista. 7. Former för bedömning Varje delkurs examineras såväl skriftligt som muntligt, individuellt och i grupp. För betygssättning på delkurs skall underlaget vara sådant att individuella prestationer Sidan 4 av 5 Uppdaterad

5 kan särskiljas. Student äger rätt till byte av examinator efter att ha underkänts två gånger på samma examination, om det är praktiskt möjligt. En sådan begäran ställs till institutionen och skall vara skriftlig. 8. Betyg Antalet betygsgrader är tre: Underkänd, Godkänd samt Väl godkänd. 9. Kursvärdering Varje delkurs skall utvärderas skriftligt och muntligt. Resultaten av utvärderingarna blir föremål för diskussion mellan lärare på kursen och representanter för studenterna. Utvärdering skall ske dels efter avslutad kurs och vid minst ett tillfälle under kursens gång. Vid planeringen av påföljande kurstillfälle skall det dokumenteras hur resultaten av utvärderingen har tagits tillvara. 10. Övrigt Sidan 5 av 5 Uppdaterad