LAU110 Allmänt utbildningsområde 1, Lärandets villkor och process: ur den lärandes perspektiv, 15 högskolepoäng.

Transkript

1 Gäller fr.o.m. ht10 LAU110 Allmänt utbildningsområde 1, Lärandets villkor och process: ur den lärandes perspektiv, 15 högskolepoäng. General Education Field 1, Conditions and Processes of Learning- from the Learner s Perspective, 15 higher education credits Grundnivå / First Cycle 1. Fastställande Kursplanen är fastställd av Utbildnings- och forskningsnämnden för lärarutbildning , reviderad , , , samt och gäller fr.o.m. höstterminen Ansvarig institution: Institutionen för pedagogik och didaktik Medverkande institutioner: se bilaga Utbildningsområde: Undervisning Huvudområde: Utbildningsvetenskap 2. Inplacering Kursen ingår i Lärarprogrammet, och kan ges som fristående kurs. Kursen utgör den första kursen av sex i allmänt utbildningsområde. Kursen kan ingå i lärarexamen avsedd för verksamhet som lärare i förskola, förskoleklass, fritidshem, grundskola och gymnasieskola. 3. Förkunskapskrav För tillträde till kursen krävs grundläggande behörighet för högskolestudier samt Sv B alt. Sv 2 B, En A, Sh A, Ma A eller motsvarande kunskaper. 4. Innehåll Undervisningens utformning har som mål att förstärka studentens didaktiska kompetens, bland annat genom att kursen utformas på ett sådant sätt att vetenskapliga metoder t ex intervjumetodik samt loggskrivande kan användas för att koppla samman och problematisera litteratur och teorier med egna iakttagelser som speglar kursens innehåll. Ett innehållsligt medel - att lyfta fram olikhet som tillgång - skall även märkas i genomförandet, där möjligheter till infärgning och valfrihet ses i ljuset av att den används för Sidan 1 av 5 Uppdaterad

2 att tillföra det gemensamma kunskapandet nya dimensioner. Det gemensamma lyfts ur det specifika. I kursen ingår verksamhetsförlagd utbildning motsvarande 3 högskolepoäng som är obligatorisk. Denna skall tillsammans med den högskoleförlagda undervisningen samverka på ett sådant sätt att de skapar möjligheter att belysa kursens innehåll utifrån olika perspektiv. Studenterna skall få möjlighet att reflektera, redovisa och gestalta sitt vetande genom olika uttrycksformer. Exempelvis får studenten synliggöra sitt eget lärande i förhållande till teorier om hur kunskap bildas i samspel med andra. De studerandes lärprocesser i lärarutbildningen försiggår i stor utsträckning i mindre och större grupper, såväl inom HFU som VFU. Kursen behandlar därför gruppsykologiska teorier, som en utgångspunkt för att analysera lär- och grupprocesser i olika gruppkonstellationer med fokus på konflikthantering. Kursen behandlar följande teman: Att lära andra lära Innebörden i läraruppdraget med avseende på att främja barns, ungas och vuxnas lärande granskas och analyseras utifrån bland annat styrdokument. Speciellt uppmärksammas alla lärares ansvar för alla de lärandes allsidiga utveckling. Här problematiseras också hur erfarenheter, perspektiv och lärande får inverkan på planering och genomförande av undervisning. Olika sätt att organisera undervisning presenteras och analyseras. Kritiska aspekter i det komplexa lärararbetet identifieras och analyseras i relation till olika lärandemiljöers särart. Barns, ungas och vuxnas lärande Det finns en variation i sättet att uppfatta världen och förhålla sig till den, liksom till sig själv och till andra. Denna skillnad belyses utifrån teorier, begrepp och forskning som beskriver hur människan skapar förståelse av sin värld. Vad denna variation betyder för att skapa miljöer för lärande, liksom olika uttrycksformer och deras betydelser för lärandet. Reflektion över det egna lärandet, de egna förutsättningarna och den egna förståelsen av utbildning och uppdraget uppmärksammas. Lärande, etik och värden Barns, ungas och vuxnas erfarande och lärande av etik fokuseras. Filosofiska begrepp som etiska värden och normer behandlas. Innebörder, motsägelser och tolkning av de etiska värden som anges bland annat i läroplaner och internationella deklarationer fokuseras. Människors olika värderingar och erfarenheter som förutsättning för demokratins utveckling uppmärksammas särskilt. Mångfaldens betydelse och möjligheter i lärandeprocessen Under detta tema behandlas de lärandes olikheter i olika avseende och som en förutsättning för lärandet. Särskilt uppmärksammas vilka konsekvenser variationer i barns, ungas och vuxnas sätt att förstå får för skapande av lärandemiljöer. Processen analyseras utifrån dilemmat att å ena sidan ta hänsyn till individens förutsättningar och behov och å andra sidan använda olikheten som en tillgång. Begrepp som normalitet avvikelse, integration segregation behandlas. Sidan 2 av 5 Uppdaterad

3 5. Mål Lärandemål Efter avslutad kurs ska studenten ha fått sådan grundläggande kunskap att de utifrån ett utbildningsvetenskapligt perspektiv ska kunna ta den lärandes perspektiv och beskriva villkor och begränsningar för lärande ur ett individperspektiv. Efter avslutad kurs skall studenten kunna: Beskriva, dokumentera och gestalta en lärandesituation ur den lärandes perspektiv hämtad i verksamhetsförlagd utbildning. uppmärksamma likheter och skillnader som kännetecknar olika synsätt på lärande och dessas konsekvenser för undervisning argumentera kring etiska värden ur den lärandes perspektiv för att kunna tillvarata människors olikhet i det pedagogiska arbetet reflektera över det egna lärandet i relationen mellan kursens högskoleförlagda del (HFU)och erfarenheter från kursens verksamhetsförlagda del (VFU) grundläggande analysera empiriskt material utifrån det teoretiska ramverk som behandlats i kursen redogöra för en jämförelse mellan empiriskt material hämtat från VFU och det teoretiska ramverk som presenterats i kursen anlägga ett gruppteoretiskt perspektiv på konflikthantering beakta frågor om sekretess,, även inom sociala medier använda digital plattform som pedagogiskt verktyg Generiska kompetenser samt professionskompetenser Generisk kompetens avser de allmänna kompetenser som studenten övar upp genom hela sin studietid. De generiska kompetenser som studenten skall utveckla i kursen är självständighet, ansvar för eget lärande, kritisk granskning, samarbetsförmåga och hantering av informationstekniker. Studenten ska utveckla professionell kompetens för att kunna skapa miljöer som främjar alla barns, ungdomars och vuxnas lärande i samspel mellan vad de ska lära sig och de förutsättningar som råder. Utbildningsvetenskap är ett brett ämnesbegrepp där samspelet mellan lärarprogrammets olika delar ger en professionsinriktning som utifrån läraryrkets praktik tar hänsyn till såväl individ-, grupp- som samhällsperspektiv. 6. Kurslitteratur Se separat litteraturlista. Sidan 3 av 5 Uppdaterad

4 7. Former för bedömning Former för bedömning relateras till innehållet och kursens uppläggning. Följande moment utgör grund för examination och är därför obligatoriska. Individuell skriftlig examinationsuppgift Deltagande i granskningsseminarium Diskutant/opponent på ett arbete vid granskningsseminariet Deltagande i den verksamhetsförlagda utbildningen (VFU) Deltagande i den gestaltande gruppredovisningen För bedömningen skall underlaget vara sådant att individuella prestationer kan särskiljas. Student som underkänts två gånger på samma examination har rätt att få en annan examinator utsedd. Begäran skall vara skriftlig och institutionen har att bifalla sådan begäran om det är praktiskt möjligt. Examination inom verksamhetsförlagd del (VFU) är begränsad till två tillfällen per kurs. Student som blivit underkänd vid två tillfällen på samma kurs kan söka dispens för ytterligare examinationstillfälle hos Utbildnings- och forskningsnämnden för lärarutbildning (UFL). 8. Betyg Vid bedömning används en tregradig betygsskala; Underkänd, Godkänd och Väl godkänd. Kriterier för betyget Godkänd individuell examinationsuppgift Den studerande uppfyller kursens mål enligt kursplanen utifrån följande kriterier: *Den studerande kan beskriva och analysera grundläggande begrepp som behandlas i kursen. *Den studerande kan hålla isär beskrivande oh värderande inslag samt visa på vad som är egna och andras tankar. *Den studerande analyserar den lärandes perspektiv, undervisningsperspektivet, styrdokumenten och det etiska perspektivet i relation till en lärandesituation som är hämtad från den verksamhetsförlagda utbildningen. *Den studerande tydliggör och kommunicerar sina vunna insikter från innehåll, litteratur och VFU. *Den studerande refererar till obligatorisk litteratur i sin skrivna text enligt akademisk praxis (APA-manualen) *Den studerande använder det svenska språket i sin skrivna text så att in- Sidan 4 av 5 Uppdaterad

5 nehållet blir tydligt för läsaren Kriterier för Väl Godkänd individuell examinationsuppgift *Den studerande uppfyller kravet för godkänd. *Den studerande visar förmåga att självständigt, kritiskt och kreativt integrera och med väl underbyggda argument diskutera de olika perspektiven i den skrivna texten på ett vetenskapligt sätt. *Den studerande kan påvisa och reflektera över samband och sammanhang och redovisar detta på ett vetenskapligt sätt med en tydlig och sammanhållen struktur. Differentiering mellan betygen Godkänd och Väl Godkänd Den individuella skriftliga examinationen och granskningsseminariet utgör tillsammans det viktigaste underlaget för differentiering mellan betygen Godkänd och Väl Godkänd ( enligt ovanst. kriterier för bedömning av den individuella, skriftliga examinationsuppgiften) 9. Kursvärdering Resultaten av kursvärderingen görs till föremål för diskussion mellan lärarna på kursen och representanter för studenterna. Denna diskussion avrapporteras till kursansvarig och till de studerande vid påföljande kurstillfälle. En sammanställning av kursvärderingen lämnas till studentkåren och LUR1 eller motsvarande. Vid planeringen av påföljande kurstillfälle dokumenteras det hur resultaten av utvärderingen har tagits till vara. 10. Övrigt Till kursplanen hör ett kommentarmaterial gemensamt för LAU110, LAU210 och LAU310. Sidan 5 av 5 Uppdaterad