PDA506, Metod och metodologi, fördjupningskurs, 7,5 högskolepoäng Method and Methodology, advanced course, 7.5 higher education credits

Transkript

1 UTBILDNINGSVETENSKAPLIGA FAKULTETSNÄMNDEN PDA506, Metod och metodologi, fördjupningskurs, 7,5 högskolepoäng Method and Methodology, advanced course, 7.5 higher education credits Avancerad nivå/second Cycle 1. Fastställande Kursplanen är fastställd av Institutionen för pedagogik, kommunikation och lärande att gälla från och med Utbildningsområde: Samhällsvetenskapligt 100 % Ansvarig institution: Institutionen för pedagogik, kommunikation och lärande 2. Inplacering Kursen ingår i masterprogram Barn- och ungdomsvetenskap, 120 hp och kan även ges som fristående kurs. Avancerad nivå Huvudområde Barn- och ungdomsvetenskap Fördjupning A1F, Avancerad nivå, har kurs/er på avancerad nivå som förkunskapskrav 3. Förkunskapskrav För tillträde till kursen krävs grundutbildning om minst 180 hp (120 p), eller motsvarande kunskaper. 60 hp (40 p) på grundnivå ska avse fördjupning pedagogik eller motsvarande huvudområdet samt fullgjort examensarbete om 15 hp (10 p) eller motsvarande kunskaper 4. Innehåll Kursen fokuserar pedagogisk forskning där barns och ungas lärande står i centrum. Innehållet omfattar frågor om barns lärande i formella och informella miljöer, hur situationer designas för att systematiskt studera och även bidra till förändring och lärande samt etiska frågeställningar rörande forskning med och om barn. Perspektiv som format fältet och används i pedagogisk forskning, däribland sociokulturell teori och variationsteori för lärande, lyfts fram och problematiseras i ljuset av teoriernas kunskaps- och metodologiska bidrag. Kursen tematiserar relationen mellan frågeställningar, perspektiv, metod och empiri varvid intervjustudier, interventionsstudier, designstudier och video med interaktionsanalys exemplifieras och prövas

2 samt diskuterar tillämpbarhet. I kursen fördjupas dessa perspektiv och relationer genom föreläsningar, seminarier och med ett självständigt mindre empiriskt arbete. 2/ 3 5. Mål Efter avslutad kurs skall studenten kunna: Kunskap och förståelse redogöra för likheter och skillnader mellan de perspektiv på lärande som presenteras i kursen argumentera för och genomföra ett mindre empiriskt arbete för att visa fördjupad förståelse för hur relationen mellan valt teoretiskt perspektiv, formulerade frågeställningar samt datainsamlings- och analysmetoder samverkar i att generera vetenskaplig kunskap Färdighet och förmåga designa och genomföra en mindre empirisk studie inom ramarna för något av de teoretiska perspektiv och metoder som presenteras i kursen visa förmåga att agera på ett vetenskapligt etiskt hållbart sätt genom att argumentera för sina etiska frågeställningar och ställningstaganden i ett mindre empiriskt arbete Värderingsförmåga och förhållningssätt visa förmåga att värdera och välja lämplig metodologisk ansats i förhållande till centrala frågeställningar som ställs i pedagogisk forskning om lärande och undervisning värdera, diskutera och argumentera för metodologiska ansatsers tillämpbarhet i pedagogisk forskning om lärande och undervisning 6. Litteratur Se bilaga. 7. Former för bedömning Vid bedömning av studentens kunskaper utgör projektarbeten och seminarier underlag med såväl muntliga som skriftliga moment. Kursen examineras genom ett mindre empiriskt arbete som redovisas i skriftlig form och behandlas muntligt vid ett textseminarium. För bedömningen skall underlaget vara sådant att individuella prestationer kan särskiljas. Student har rätt till byte av examinator, om det är praktiskt möjligt, efter att ha underkänts två gånger på samma examination. En sådan begäran ställs till institutionen och ska vara skriftlig. 8. Betyg Betygsskalan omfattar betygsgraderna Underkänd (U), Godkänd (G), Väl godkänd (VG). 9. Kursvärdering Den avslutande kursvärderingen, som förutom studenternas synpunkter även innefattar lärares dokumenterade erfarenheter, sammanställs till en rapport och görs tillgänglig för berörda studenter och lärare. Rapporten ska vara vägledande för utveckling och planering av nästkommande kursomgång.

3 3/ Övrigt Undervisningsspråk: svenska. Litteratur på engelska förekommer.

4 PDA 506, Metod och metodologi, fördjupningskurs 7,5 högskolepoäng Method and methodology, advanced course 7.5 higher education credits Advanced level Obligatorisk litteratur Björklund, C. (2010). Att fånga komplexiteten i små barns lärande en metodologisk reflektion. Nordisk Barnehageforskning, 3(1), s. Dockett, S., Einarsdottir, J. & Perry, B. (2009). Researching with children: Ethical tensions. Journal of early childhood research, 7(3), s. Einarsdottir, J. (2005). Playschool in pictures: Children s photographs as a research method. Early Child Development and Care, 175(6), s. Eklund, S. (red.). (2011). Lärare som praktiker och forskare. Om praxisnära forskningsmodeller. Forskning om undervisning och lärande 5. Stockholm: Lärarförbundet. $FILE/FUL5.pdf urval: sid. 6-27, s. Harcourt, D. & Einarsdottir, J. (2011). Introducing children s perspectives and participation in research. European Early Childhood Education Research Journal, 19(3), s. Holmqvist Olander, M. (red.). (2013). Learning study i förskola och förskoleklass. Lund: Studentlitteratur. (kap. 1, 4, 6, 7, 8, 9). 80 s. Jakobsson, A. (2012). Sociokulturella perspektiv på lärande och utveckling. Pedagogisk Forskning i Sverige, 17(3 4), s. Larsson, S. (1986). Kvalitativ analys exemplet fenomenografi. Lund: Studentlitteratur s. Larsson, S. (2005). Om kvalitet i kvalitativa studier. Nordisk Pedagogik 25(1), s. Marton, F. (1981). Phenomenography Describing conceptions of the world around us. Instructional Science, 10, s. Pang, M. F. (2003). Two faces of variation: On continuity in the phenomenographic movement. Scandinavian Journal of Educational Research, 47(2), s. Schoultz, J., Säljö, R. & Wyndhamn, J. (2001). Heavenly talk: Discourse, artifacts, and children s understanding of elementary astronomy. Human Development, 44, Sidan 1 av 2

5 16 s. Smith, A., Duncan, J. & Marshall, K. (2005). Children s perspectives on their learning: Exploring methods. Early Child Development and Care, 175(6), s. Säljö, R. (2011). Kontext och mänskliga samspel. Ett sociokulturellt perspektiv på lärande. Utbildning & Demokrati, 20(3), s. Vetenskapsrådet (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. Stockholm: Vetenskapsrådet. 7 s. Ett urval empiriska studier ca 300 s. Referenslitteratur: Esaiasson, P., Gilljam, M., Oscarsson, H. & Wängnerud, L. (2012). Metodpraktikan. Konsten att studera samhälle, individ och marknad. (4:e uppl.). Stockholm: Norstedts Juridik. 414 s. Sidan 2 av 2