TIG085, IKT och specialpedagogik som stöd för lärande, 15 högskolepoäng

Transkript

1 IT universitetets fakultetsnämnd TIG085, IKT och specialpedagogik som stöd för lärande, 15 högskolepoäng Grundnivå ICT and Special Needs Education as Support for Learning, 15 ECTS credits 1. Fastställande Kursplanen är fastställd av IT universitetets fakultetsnämnd Utbildningsområde: Naturvetenskap. Ansvarig institution: Tillämpad IT. 2. Inplacering Kursen ges som fristående kurs. Kursen avser en termins halvtidsstudier inom Lärande, kommunikation och IT/Tillämpad IT. 3. Förkunskapskrav Grundläggande behörighet. 4. Innehåll Syftet med kursen är att ge fördjupad kunskap i hur informations och kommunikationsteknologier (IKT) utgör en del av samhällets omvandling och bidrar till förändrade villkor för lärande och undervisning samt hur IKT i relation till specialpedagogiska behov, tankar och arbetssätt kan användas i en sammanhållen skola med en målsättning om tillgänglighet och delaktighet för alla. Kursen består av två delkurser: Informations och kommunikationsteknologi i skolan teori, retorik och praktik 7,5 hp I delkursen ligger fokus på hur IKT utgör en del av samhällets omvandling och bidrar till förändrade villkor för lärande och undervisning. Området belyses och analyseras

2 utifrån vetenskapliga, retoriska och praxisorienterade texter. Delkursen innehåller också praktiska moment med tillämpad multimedia, där digital text, ljud, bild och video kombineras i multimediaproduktioner för lärandesammanhang. Delkursens upplägg bygger på att kursdeltagarnas egna didaktiska och praktiska erfarenheter knyts an till empirisk forskning och teoretiska resonemang. Utifrån detta utvecklas förståelse och kunskap om de konsekvenser för lärande och utbildning som införandet av IKT medför. Informations och kommunikationsteknologi och specialpedagogik som stöd för lärare och lärande, 7,5 hp I delkursen behandlas IKT i relation till specialpedagogiska behov, tankar och arbetssätt. Delkursen belyser i vilka sammanhang, situationer och aktiviteter IKT kan användas i en sammanhållen skola med en målsättning om tillgänglighet och delaktighet för alla. Delkursen behandlar ett antal huvudteman: Specialpedagogik: historik och utvecklingstendenser Olika specialpedagogiska perspektiv och förhållningssätt Läs och skrivsvårigheter: Specialpedagogik och IKT Matematiksvårigheter: Specialpedagogik och IKT Kommunikationssvårigheter: Specialpedagogik och IKT Utveckling av den egna skolmiljön med stöd av specialpedagogiska perspektiv och IKT Kursdeltagaren arbetar under hela delkursen med ett eget projektarbete, eller tillsammans med annan kursdeltagare i en jämförande studie, där den egna skolmiljön/ miljöerna beskrivs, analyseras och reflekteras konstruktivt. 2 (4) 5. Mål Efter genomgången kurs ska studenten Ha kunskap om och förståelse för kunskapsområdet IKT och lärande samt kunna förstå och analysera sambandet IKT och förändring av villkoren för lärande och undervisning. Kunna analysera vetenskapliga, retoriska och praxisorienterade texter om lärande, undervisning och IKT samt kunna dra användbara slutsatser för professionen utifrån dessa. Ha kunskaper i att använda utbildningsplattform och andra IKT verktyg som personligt och pedagogiskt/didaktiskt redskap, till exempel att kunna använda multimedia som kombinerar digital text, ljud och bild i undervisningen för presentation och produktion av undervisningsmaterial samt för elevernas dokumentation och kreativa skapande. Kunna värdera olika digitala material och mediers egenskaper i relation till specifika lärandesituationer samt kunna göra designöverväganden i relation IKT vid planering av undervisning och verksamhetsutveckling.

3 3 (4) Ha kunskap om och förståelse för specialpedagogiska perspektiv som stöd för lärande och pedagogik. Kunna analysera konkreta utbildningssituationer där IKT kan användas som ett kompensatoriskt hjälpmedel för elever i behov av särskilt stöd. Ha kunskap om IKT:s möjligheter att underlätta för elever med läs, skriv och matematik och kommunikationssvårigheter. Kunna analysera den egna skolmiljön ur IKT och specialpedagogiskt perspektiv samt kunna skapa strategier för förbättringar på skolan. 6. Kurslitteratur Kurslitteraturen är på svenska och engelska. Se separat litteraturlista. 7. Former för bedömning Den första delkursen examineras genom deltagande i virtuella seminarier, genom en tillämpad multimediauppgift samt genom en skriftlig hemtentamen. Den andra delkursen examineras genom ett projektarbete som också kommenteras av annan deltagare samt av examinator som även utför bedömning och betygsättning. 8. Betyg Kursen bedöms med betygen Väl godkänd (VG), Godkänd (G) eller Underkänd (U). För den studerande som underkänts i tentamen ges möjlighet till förnyat prov. Studerande som har underkänts två gånger i tentamen för visst kursmoment har rätt att hos studierektor begära att annan examinator utses. Den som har godkänts i tentamen får ej undergå förnyat prov för högre betyg. 9. Kursvärdering Områdesansvarig ansvarar för att de studerandes synpunkter på kursen inhämtas och att hänsyn till resultaten av utvärderingarna tas för kursens fortsatta utformning. Efter avslutad kurs ska en kursvärdering genomföras. De deltagande studenterna ges möjlighet att medverka anonymt. Resultatet ska sammanställas av kursansvarig och göras tillänglig för studenterna. Eventuella åtgärder med anledning av kursvärderingens resultat skall redovisas. Sammanställningen av kursvärderingen ska också göras tillgängligt för nya studenter vid starten av nästkommande kurstillfälle. 10. Övrigt Undervisningen ges i form av föreläsningar, seminarier, praktiska övningar med digitala redskap. Undervisningsformen är främst distans/nät med två fysiska träffar.

4 Litteraturlista TIG085 Bergqvist, T. (2005). IT och lärande i skola och lärarutbildning. Tidskrift för lärarutbildning och forskning, nr. 1/2, (Fakultetsnämnden för lärarutbildning vid Umeå universitet). Tillgänglig på URL: Brodin, J. & Lindstrand, P. (2003) Perspektiv på IKT och lärande för barn, ungdomar och vuxna med funktionshinder. Studentlitteratur, Lund. ISBN: X Florian, L. & Hegarty, J. (eds) (2004). ICT and Special Educational Needs. A tool for inclusion. Open University Press Hjörne, E. & Säljö, R. (2008) Att platsa i en skola för alla. Elevhälsa och förhandling om normalitet i den svenska skolan.. Norstedts Akademiska Förlag. ISBN: (valda delar, kan delvis scannas in och tillgängliggöras som pdf på lärplattformen) Hård af Segerstad, Y. & Sofkova Hashemi, S. (2005). Skrivandet, nya media och skrivstöd hos grundskoleelever. Tidskrift för lärarutbildning och forskning, nr. 1/2, (Fakultetsnämnden för lärarutbildning vid Umeå universitet). Tillgänglig på URL: Karlsson, M. (2004) An ITis Teacher Team as a Community of Practice. Göteborg studies in Educational Sciences. (kapitel 3). Tillgänglig på URL: Riis, U. (red.) (2000). IT i skolan mellan vision och praktik en forskningsöversikt. Kalmar: Skolverket: 00:560. Kalmar: Liber Distribution. Tillgänglig på URL: Skoglund, P., Erkinger, V. red (2007) Vägar att förstå och stimulera lärande i praktiken. Slutrapport, svensk översättning i Leonardo da Vinci-projektet Lifelong Competences - Informal Learning in Social Fields Tillgänglig på URL: Skolverket (2007). Effektivt användande av IT i skolan: Analys av internationell forskning. Liber Distribution, Stockholm, ISBN Tillgänglig på URL: Skolverket (2008). Särskilt stöd i grundskolan. En sammanställning av senare års forskning och utvärdering. Fritzes, Stockholm. Skolverket (2009). Redovisning av uppdrag om uppföljning av IT-användning och ITkompetens i förskola, skola och vuxenutbildning. Utbildningsdepartementet, Stockholm Tillgänglig på URL: Säljö, R. (2005). Lärande och kulturella redskap. Om lärprocesser och det kollektiva minnet. Norstedts Akademiska Förlag

5 Warschauer, M. (2006). Laptops and literacy: Learning in the wireless classroom. Teachers College Press: New York