PDG020, Bedömning för och av Lärande I, 15,0 högskolepoäng Assessment for and of Learning I, 15.0 higher education credits

Transkript

1 UTBILDNINGSVETENSKAPLIGA FAKULTETSNÄMNDEN PDG020, Bedömning för och av Lärande I, 15,0 högskolepoäng Assessment for and of Learning I, 15.0 higher education credits Grundnivå/First Cycle 1. Fastställande Kursplanen är fastställd av Institutionen för pedagogik och specialpedagogik och senast reviderad Den reviderade kursplanen gäller från och med Utbildningsområde: Samhällsvetenskapligt 100 % Ansvarig institution: Institutionen för pedagogik och specialpedagogik 2. Inplacering Kurs inom program Utbildningsledarskap och kandidatexamen i pedagogik; Fristående kurs; Uppdragsutbildning. Huvudområde Pedagogik och didaktik Fördjupning G2F, Grundnivå, har minst 60 hp kurs/er på grundnivå som förkunskapskrav 3. Förkunskapskrav Grundläggande behörighet samt lärarexamen eller motsvarande. 4. Innehåll Bedömning handlar både om att stödja och att utvärdera lärande. Med utgångspunkt i forskning och beprövad erfarenhet fokuseras i kursen bedömningsfrågan ur ett brett och inkluderande perspektiv vad gäller olika utbildningssammanhang, syften, innehåll och metoder. Vidare betonas frågor om aktörer, tolkningar och konsekvenser på olika nivåer. Bedömning sätts även in i ett historiskt, socialt och internationellt sammanhang. Kursinnehållet relateras kontinuerligt till deltagarnas olika erfarenheter och verksamheter. Kursens innehåll är organiserat under följande fyra huvudområden: Villkor, ramar och förutsättningar Styrdokument, organisering, likheter och differenser vad avser individuella och grupprelaterade karakteristika

2 2/ 3 Grundläggande frågeställningar och begrepp Syften, kunskapsdefinitioner/taxonomier, bedömnings- och analysmetoder, aktörer, effekter och konsekvenser; Begreppen validitet och reliabilitet Bedömningsformer och betygsättning Formativa och summativa bedömningsformer; examination och betygsättning; nationella prov och internationella studier Dokumentation och kommunikation Olika dokumentationsformer, individuella utvecklingsplaner, skriftliga omdömen, åtgärdsprogram, betygsliknande omdömen och betyg; Former för kommunikation, som kontinuerlig kommunikation/återkoppling och utvecklingssamtal 5. Mål Efter avslutad kurs förväntas studenten kunna: Kunskap och förståelse redogöra för utbildningssystemets funktion och styrdokument samt olika bedömningars relation till dessa redogöra för och resonera om bedömning och betygsättning utifrån grundläggande frågeställningar samt koppla detta till givna begrepp och teorier inom området redogöra för och diskutera olika former av bedömning och betygsättning utifrån individuella och samhälleliga perspektiv redogöra för, beskriva och förhålla sig till olika dokumentations- och kommunikationsformer inom bedömningsområdet Färdighet och förmåga beskriva och diskutera olika slags bedömningar samt relatera dessa till gällande styrdokument beskriva och resonera om bedömningsmaterial och procedurer av olika slag och för skilda syften ge exempel på, reflektera över och kommentera olika sätt att dokumentera och kommunicera bedömningar orientera sig bland, läsa och förstå primär forskningslitteratur relaterad till bedömning i det svenska utbildningssystemet Värderingsförmåga och förhållningssätt reflektera över och värdera olika typer av bedömningar, deras användning och konsekvenser på olika nivåer uppmärksamma och reflektera över såväl potentiellt positiva som negativa aspekter av bedömning, betygsättning, dokumentation och kommunikation av bedömning 6. Kurslitteratur 6. Litteratur Se bilaga.

3 7. Former för bedömning Bedömningen sker genom en skriftlig salstentamen, en enskild inlämningsuppgift samt muntlig examination i grupp. I den senare skall individuella prestationer kunna särskiljas. Aktivt deltagande krävs i litteraturseminarier och tillämpningsövningar liksom fullgörande av i kursen ingående uppgifter. Antalet tillhandahållna examinationstillfällen är begränsat till fem. Den student som blivit underkänd vid fem tillfällen kan söka om dispens. Student äger rätt till byte av examinator efter att ha underkänts två gånger på samma examination. En sådan begäran ställs till institutionen och ska vara skriftlig. I det fall en kurs har upphört eller genomgått större förändringar bör studenten garanteras tillgång till minst tre provtillfällen (inklusive ordinarie provtillfälle) under en tid av åtminstone ett år med utgångspunkt i kursens tidigare uppläggning. 3/ 3 Student har rätt till byte av examinator, om det är praktiskt möjligt, efter att ha underkänts två gånger på samma examination. En sådan begäran ställs till institutionen och skall vara skriftlig. 8. Betyg Betygsskalan omfattar betygsgraderna Underkänd (U), Godkänd (G), Väl godkänd (VG). Betygsskalan omfattar betygsgraderna Underkänt (U), Godkänt (G) och Väl Godkänt (VG). 9. Kursvärdering Kursen utvärderas i muntlig och skriftlig form, under arbetets gång och efter avslutad kurs. Syftet med utvärderingen är såväl formativt som summativt, vilket innebär att den skall vara vägledande för genomförandet av pågående kurs samt för utveckling och planering av kommande kurser. 10. Övrigt Undervisningsspråk: svenska.

4 Preliminär Litteraturlista Bedömning för och av Lärande I 15 högskolepoäng Obligatorisk litteratur (ca 1500 sidor) Andersson, Håkan (1999). Varför betyg? Lund: Studentlitteratur. (135 sid.) Andreasson, Ingela & Asp-Onsjö, Lisa (2009). Talet om pojkar och flickor i behov av särskilt stöd. I A. Ahlberg (red.). Specialpedagogisk forskning en mångfacetterad utmaning.(s ) (24 sid.) Andreasson, Ingela. & Asplund Carlsson, Maj. (2009). Elevdokumentation: om textpraktiker i skolans värld. (1. uppl.) Stockholm: Liber. (160 sid.) Assessment Reform Group. Valda delar. Biggs, John (2003). Aligning Teaching and Assessment to Course Objectives. Paper (9 sid.). Gardner, John (Ed.) (2006). Assessment and Learning. London: Sage Publications. (230 sid.) Valda kapitel ca 150 sid. Jarl, Maria & Rönnberg, Linda (2010) Skolpolitik. Från riksdagshus till klassrum. Malmö: Liber. (248 sid.) Linde, Göran (2006) Det ska ni veta! En introduktion till läroplansteori. Lund: Studentlitteratur.(131 sid.) Lundahl, Christian & Folke-Fichtelius, Maria (Red.). (2010). Bedömning i och av skolan praktik, principer, politik. Lund: Studentlitteratur. (318 sid.) Valda delar ca 150 sid. Lundgren, Ulf. P., Liberg, Caroline & Säljö, Roger (2010). Lärande Skola Bildning. Grundbok för lärare. Stockholm: Natur & Kultur. (630 sid.) Valda delar (ca 200 sid)

5 2 / 3 Skolverket (2009). Vad påverkar resultaten i svensk grundskola. (268 sid.) Stockholm: Skolverket. Tallberg Broman, Ingegerd., Rubinstein Reich, Lena & Hägerström, Jeanette (2002). Likvärdighet i en skola för alla: historisk bakgrund och kritisk granskning.. Stockholm: Statens skolverk: Fritzes. (226 sid.) Valda delar Wernersson, Inga (2010). Könsskillnader i skolprestationer - idéer om orsaker. SOU 2010:51. (70 sid.) Wiliam, Dylan & Black, Paul (1996). Meanings and Consequences. A basis for distinguishing formative and summative functions of assessment? British Educational Research Journal, Vol 22, No 5 (12 sid.) Styrdokument, anvisningar och stödmaterial Aktuella styrdokument: skollag, läroplaner och kursplaner för förskolan, grundskolan, gymnasieskolan och vuxenutbildningen. Stockholm: Skolverket. Hämtas från Aktuella texter från politisk nivå och nationella skolmyndigheter rörande bedömningsrelaterade frågor. Förslag på valbar litteratur - rekommenderad fördjupningslitteratur Andersson, Per (2005) Kunskapers värde: validering i teori och praktik. Lund: Studentlitteratur. (204 sid.) Asp-Onsjö, Lisa (2008). Åtgärdsprogram i praktiken. Att arbeta med elevdokumentation i skolan. Lund: Studentlitteratur. (150 sid.) Björndal, Cato (2002). Det värderande ögat. Observation, utvärdering och utveckling i undervisning och handledning. Stockholm: Liber. (149 sid.). Carlgren, Ingrid, Forsberg, Eva & Lindberg, Viveca (2009). Perspektiv på den svenska skolans kunskapsdiskussion. Stockholm: Stockholms universitetsförlag. (146 sid.) Foss Hansen, Hanne (2009). Educational Evaluation in Scandinavian countries: Converging or Diverging Practices? Scandinavian Journal of Educational research, 53 (1), (16 sid.)

6 3 / 3 Foss Lindblad, Rita & Lander, Rolf (2009). (Red) Att säkra det osäkra reflektion och makt i skolans utvärdering. Lund: Studentlitteratur. (154 sid.) Gustavsson, Bernt (2002). Vad är kunskap? Stockholm: Skolverket. (125 sid.) Lundgren, Ulf & Lundahl, Christian (2011). Bedömning för lärande. Norstedts förlag. (208 sid.) Moss, Pamela (1992). Shifting conceptions of validity in educational measurement: Implications for performance assessment. Review of Educational Research, 62, (29 sid.) Sjögren, Anna (2010). Betygsatta barn: spelar det någon roll i längden? Uppsala: Institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärdering (IFAU).( 29 sid.) Torrance, Harry & Pryor, John (2001). Developing formative assessment in the classroom: Using action research to explore and modify theory. British Educational Research Journal, Vol. 27(5), pp (16 sid.) Vallberg Roth, Ann-Christine & Månsson, Annika (2008). Individuella utvecklingsplaner som uttryck för en reglerad barndom. Likriktning med variation. Pedagogisk forskning i Sverige. Årgång 13. Nr 2. (81-102). (21 sid.)