Utbildningsvetenskapliga fakulteten

Transkript

1 Utbildningsvetenskapliga fakulteten PDG516 SKRIFTSPRÅKSLÄRANDE I FÖRSKOLEKLASS OCH SKOLANS FÖRSTA ÅR, 15 HÖGSKOLEPOÄNG Emergent literacy early literacy, 15 higher education credits Grundnivå, First cycle 1. Fastställande Kursplanen fastställdes av Utbildnings- och forskningsnämnden för lärarutbildning vid Göteborgs universitet Kursplanen gäller fr.o.m. vårterminen Ansvarig institution: Institutionen för pedagogik, kommunikation och lärande Utbildningsområde: Undervisning 100%. 2. Inplacering Kursen kan ges som del av specialisering inom lärarprogrammet och erbjuds även som fristående kurs. Kursen riktar sig till blivande lärare i förskoleklass, fritidshem och skolans första år och för verksamhet med barn i åldern 6-8 år. 3. Förkunskaper För tillträde till kursen krävs grundläggande behörighet för högskolestudier. För att räkna kursen som del av specialisering i lärarprogrammet krävs godkänt resultat i Allmänt utbildningsområdet termin 1, samt en inriktning på 60 högskolepoäng. Minst 45 högskolepoäng skall vara godkända vid kursstart. För att följa kursen som fristående kurs krävs genomgången barn och ungdomspedagogisk utbildning, lärarutbildning eller motsvarande kunskaper, samt erfarenhet av pedagogiskt arbete i förskola, fritidshem, skola eller motsvarande. Om de studerande läser kursen som fristående kurs, krävs dessutom att de har tillgång till lämplig verksamhet för genomförande av fältstudier. 4. Kursens lärandemål Kursens mål är att de studerande skall utveckla kunskaper och färdigheter om hur barn i åldern 6-8 år gör erfarenheter av och samspelar med sin omvärld med fokus på kommunikativa, tal- och skriftspråkliga processer. Målet är vidare att de skall erövra förståelse för de samhällsuppdrag som formulerats i läroplaner vad gäller tal- och skriftspråksutveckling och hur lärare skapar miljöer för barns lärande och utveckling i såväl spontana som planerade aktiviteter inom förskoleklassens, fritidshemmets och skolans verksamhetsfält.

2 Efter avslutad kurs ska de studerande kunna: Ó redogöra för bärande budskap i olika teoretiska perspektiv på barns kommunikation och skriftspråkliga lärande, samt för samhällsuppdraget som det uttrycks i aktuella styrdokument för verksamhet med barn i förskoleklass, fritidshem och skolans tidiga år Ó planera, genomföra, dokumentera, analysera, utveckla och diskutera förskoleklassens, fritidshemmets och skolans verksamhet med barns tal- och skriftspråkande Ó reflektera över egna föreställningar och handlingsmönster i relation till barns tal- och skriftspråkande i förskoleklass, fritidshem och skola, samt diskutera omkring vilka konsekvenser detta har för barns lärande Ó utveckla en didaktik som stödjer och utmanar barns förståelse av skriftspråket som en kulturell aktivitet och för skriftspråkets kommunikativa idé varför det är bra att kunna skriva och läsa, vad skrivning är och hur skriften är konstruerad Ó redogöra för konsekvenser av hur olika didaktiska förhållningssätt i hur barn bemöts och ges stöd genom lek och andra aktiviteter i den vardagliga verksamheten kan ha för barns lärande och hur detta kan relateras till såväl kultur och tradition i det svenska mångkulturella samhället som till ett internationellt perspektiv 5. Innehåll Fokus i kursen ligger på relationen mellan barn, språk, skrift, styrdokument och lärares didaktiska övervägande i de kulturproduktioner som genomförs för, med och av barn i dessa verksamheter. Kursens innehållsliga teman behandlas didaktiskt utifrån olika teoretiska perspektiv och med utgångspunkt i barns tal- och skriftspråkliga lärande i förskoleklassens, fritidshemmets och skolans verksamhetsfält. Språk och skriftspråk används som redskap för lärande i kursen, där det handlar både om utveckla barns möjligheter att kommunicera, att använda språket som redskap för tänkandet och att använda olika former av skapande av bilder och texter. Hur barn successivt lär sig olika språk (modersmål och andra språk) och hur barn kommunicerar med andra i lek och andra aktiviteter i dessa verksamheter behandlas inom kursen. Kursen kommer att omfatta följande innehållsliga teman: - Skriftspråkande ur barns perspektiv ett utvidgat textbegrepp - Tala lyssna skriva läsa litteratur, berättande, och drama - Barns dokumentation - dokumentation av barns kommunikativa processer - Lärandemiljön, arbetssätt, förhållningssätt och samverkan 6. Litteratur Se separat litteraturlista. 7. Former för bedömning För bedömningen skall underlaget vara sådant att individuella prestationer kan särskiljas. Former för bedömning relateras till innehållet och de lärandemål som formulerats. Olika examinationsformer kommer att tillämpas och information om hur kursen examineras ges vid kursintroduktionen. 2

3 8. Betyg Antalet betygsgrader är tre, Underkänd, Godkänd och Väl Godkänd. 9. Kursvärdering Kursen skall utvärderas och resultaten skall bli föremål för diskussion mellan lärarna på kursen och representanter för studenterna. Denna diskussion skall avrapporteras till kursansvarig. Utvärdering skall ske dels efter avslutad kurs och dels vid minst ett tillfälle under kursens gång. 10. Övrigt Student som har underkänts två gånger i prov för viss kurs eller del av kurs har rätt att hos institutionsstyrelsen ansöka om att en annan examinator utses. Jämställdhet, jämlikhet och mångfald skall beaktas i innehåll, litteratur och utvärdering. Internationella förhållanden skall beaktas i innehåll och litteratur. 3

4 Utbildningsvetenskapliga fakulteten LITTERATURLISTA PDG516 SKRIFTSPRÅKSLÄRANDE I FÖRSKOLEKLASS OCH SKOLANS FÖRSTA ÅR, 15 HÖGSKOLEPOÄNG Fast, Carina (2007). Sju barn lär sig läsa och skriva. Familjeliv och populärkultur i möte med förskola och skola.acta Universitatis Upsaliensis.Uppsala studies in Education no 115. (234). Gustafsson, Karin & Mellgren, Elisabeth (2005). Barn skriftspråkande att bli en skrivande och läsande person. Göteborg: Acta Universitatis Gothoburgensis (valda delar c:a 100 s) Heilä- Ylikallio, Ria (Red.). (2000) Aspekter på skolstarten i Norden. Lund: Studentlitteratur. (209 s) Klerfelt, Anna. (2002). Sagor i ny skepnad barn berättar med dator. Säljö, Roger & Linderoth, Jonas (Red). Utm@ningar och e- frestelser it och skolans lärkultur (s ). Stockholm: Prisma. (23 s) Lidholt, Birgitta, Granström, Kjell, Ahlstrand, Elisabeth & Arnqvist, Anders. (2003). Lagarbete och tidigt läs- och skrivutveckling. Skolverket. Stockholm: Fritzes. (109 s) Liberg, Caroline (2004). Bilder av läs- och skrivutveckling i samspel. (s ). Selander, Stefan (Red.). Kobran, nallen och majjen - tradition och förnyelse i svensk skola och skolforskning Forskning i fokus 12). Stockholm: Myndigheten för skolutveckling. (15 s) Liberg, Caroline (2005). Hur barn lär sig läsa och skriva. Lund: Studentlitteratur. (212 s) Längsjö, Eva & Nilsson, Ingegärd (2004). "Än bok på bodät en gledje": om läs- och skrivlärande förr och nu. Göteborg: Göteborgs universitet, Institutionen för pedagogik och didaktik Nr. 2004:05. (67 s) Myndigheten för Skolutveckling (2007). Att läsa och skriva forskning och beprövad erfarenhet. (119) Nauclér, Kerstin (Red.). (2000). Symposium ett andraspråksperspektiv på lärande. Stockholm: Nationellt centrum för sfi och svenska som andra språk. (184 s) Sterner, Görel, Lundberg, Ingvar. (2002). Läs- och skrivsvårigheter och lärande i matematik. NCM-rapport 2002:2. Nationellt Centrum för Matematikutbildning, NCM Göteborgs universitet. (valda delar c:a 100 s) SOU 1997:108. Att lämna skolan med rak rygg Om rätten till skriftspråket och om förskolans och skolans möjligheter att förebygga och möta läs- och skrivsvårigheter. Stockholm: Utbildningsdepartementet. (s ) 4

5 Artiklar samt barnlitteratur (i samråd med lärare) valda video och CD-rom program.(100 s) Referenslitteratur Allard, Birgitta & Sundblad, Bo (2002). Nya Lusboken. En bok om läsutveckling. Stockholm: Bonnier utbildning. Lundberg, Ingvar & Herrlin, Katarina (2003). God läsutveckling. Kartläggning och övningar. Stockholm: Natur och Kultur. Myndigheten för skolutveckling. (2006). Förskoleklassen i en klass för sig. cmd=download Myndigheten för skolutveckling (2003) Att läsa och skriva. En kunskapsöversikt baserad på forskning och dokumenterad erfarenhet. Skolverket (1999). Finns Fritids? En utvärdering av kvalitet i fritidshem. Stockholm: Liber. Skolverket. (2002). Allmänna råd med kommentarer för fritidshem. Stockholm: Liber. Skolverket (2007). Språket lyfter! Observationsschema. Stockholm: Liber Distribution AB. Skolverket (2005). Kursplan i svenskämnet. Skolverket. (2005). Allmänna råd med kommentarer Den individuella utvecklingsplanen. Stockholm: Liber. SOU 2002:27: Mål i mun - Förslag till handlingsprogram för svenska språket. Stockholm: Utbildningsdepartementet. (valda delar) Utbildningsdepartementet (2006b) Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklasser och fritidshem, Lpo 94. Stockholm: Fritzes. Litteraturlistan reviderad: