UNDERVISNINGSPROCESSER, KOMMUNIKATION OCH LÄRANDE, 10 POÄNG

Transkript

1 LÄRARHÖGSKOLAN i STOCKHOLM KURSPLAN 1:5 UNDERVISNINGSPROCESSER, KOMMUNIKATION OCH LÄRANDE, 10 POÄNG Curriculum Studies and Communication, 10 Credit Points (15 ECTS) LÄRDOK-KOD: 1. BESLUT OCH RIKTLINJER Kursen ges som obligatorisk kurs inom lärarprogrammet och omfattar 10 poäng inom poängintervallet 1 40 poäng. Kursen ingår i det allmänna utbildningsområdet och behandlar centrala kunskapsområden. Kursen ges även som inom ramen för den särskilda lärarutbildningen (SÄL). Kursansvarig institution är kommunikation och lärande. Denna reviderade kursplan, version 9, är beslutad av institutionsstyrelsen och fastställd av Nämnden för grundutbildning, forskning och forskarutbildning FÖRKUNSKAPSKRAV Särskild behörighet för lärarprogrammet. 3. SYFTE Kursens syfte är att synliggöra läraryrkets komplexitet genom att utifrån olika perspektiv belysa och problematisera lärande-, kommunikations- och undervisningsprocesser. Under kursen ska studenten ges möjlighet att utveckla sin förmåga att: - i interaktion med barn och ungdomar främja deras lärande, - genom val av innehåll, arbetssätt och arbetsformer omsätta mål till pedagogisk verksamhet, - aktivt arbeta med olika kommunikativa uttrycksmedel som redskap i lärandeprocessen. 4. INNEHÅLL OCH UPPLÄGGNING Kursen, som dels är verksamhetsförlagd och dels högskoleförlagd, ska pedagogiskt flätas

2 LÄRARHÖGSKOLAN i STOCKHOLM KURSPLAN 2:5 samman och utformas till en helhet. Mål för kursen formuleras utifrån kursens syfte. Ett förslag till kursmål presenteras vid kursens början. Kursen planeras, genomförs och utvärderas av ett lärarlag i samråd med studenterna. De studerandes olika erfarenheter, behov och intresseinriktningar påverkar kursens utformning. Detta medför att olika aspekter av skolverksamheten, läraruppdraget och grupprocesser bearbetas i studentgruppen. Innehållet i kursen relateras till olika kunskapsområden. Olika undervisningsformer, arbetssätt och utvärderingsformer tillämpas och utgör en del av kursens innehåll. Undervisning och undervisningsprocesser läraruppdraget, lärarrollen, lärarens didaktiska och sociala kompetens relationen mellan mål innehåll arbetssätt och examinationsformer utvärderingens roll i undervisningsprocessen Kommunikation språkets och andra gestaltningsformers betydelse för kommunikation och lärande samtalets och dialogens roll i undervisningsprocessen teorier om kommunikation samt mediernas betydelse för kommunikation och lärande. Lärande och lärandeprocesser teorier om kunskap och lärande studier av och reflektioner över olika sätt att organisera lärande och lärandemiljöer och dess betydelse för individen och gruppen Verksamhetsförlagd del En viss del av kursen är verksamhetsförlagd. Den skall fokusera de tre centrala kunskapsområden som tas upp i kursen genom att kursdeltagarna får studera, bearbeta, analysera samt problematisera kunskapsområdena. I den verksamhetsförlagda delen ska studenterna även få inblick i läraryrkets komplexitet genom att observera och aktivt delta i undervisning.

3 LÄRARHÖGSKOLAN i STOCKHOLM KURSPLAN 3:5 5. EXAMINATION Kursen examineras i relation till uppställda mål genom muntliga och skriftliga redovisningar, individuella uppgifter och gruppuppgifter. Som betyg på kursen används något av uttrycken Väl godkänd, Godkänd eller Underkänd. Student som har godkänts på kursen ska på begäran få kursbevis.

4 LÄRARHÖGSKOLAN i STOCKHOLM KURSPLAN 4:5 6. KURSLITTERATUR OCH ÖVRIGA LÄROMEDEL Obligatorisk för lärarprogrammet Carlgren, I. (1999). Miljöer för lärande. kap.1 (19 s). särtryck, tillhandahålles vid kursstart Claesson, S. (2002). Spår av teorier i praktiken. Stockholm: Prisma. (125 s.) Dewey, J. (1998). Individ, skola, samhälle. (50 s.) (särtryck, tillhandahålles vid kursstart) Dysthe, O. (2003). Dialog, samspel och lärande. Lund: Studentlitteratur. (valda delar; ca. 100 s.) Kernell, L-Å. (2002). Att finna balanser. Lund: Studentlitteratur. (261 s.) Lendahl, B. & Runesson, U. (red.) (1995). Vägar till elevers lärande. Lund: Studentlitteratur. (157 s.) Löwenborg, L. & Gíslason, B. (2002). Lärarens arbete. Stockholm: Liber. (234 s.) Skolverket. (2002). Att bedöma eller döma. Skolverket. Stockholm. (valda delar (44 s.): Det nya betygssystemets tankefigurer. s , En tankes fall i praktiken. s , Betygssättning i idrott och hälsa. (s ) Sträng, M. H. & Dimenäs, J. (2000). Det lärande mötet. Lund: Studentlitteratur. (211 s.) Säljö, R. (2001). Lärande i praktiken. Stockholm: Prisma. (ca. 180 s.) Valbar litteratur Val av litteratur sker i samråd med undervisande lärare.

5 LÄRARHÖGSKOLAN i STOCKHOLM KURSPLAN 5:5 Obligatorisk för Civilingenjör och lärare Läroplaner, kursplaner och andra styrdokument. (ca 20 s.) Carlgren, I. (1999). Miljöer för lärande. Lund: Studentlitteratur. (kap. 1; 19 s.) Dewey, J. (1998). Individ, skola och samhälle. Stockholm: Natur och Kultur. (162 s.) Dysthe, O. (2003). Dialog, samspel, lärande. Lund: Studentlitteratur. (344 s.) Herlitz, G. (2001). Socialgrammatik : Om social kompetens eller Förmågan att umgås med folk. Uppsala Uppsala Publishing House AB. (111 s.) Lendahl, B. & Runesson, U. (red.) (1995). Vägar till elevers lärande. Lund: Studentlitteratur. (157s.) Liljegren, B. (2000). Elever i svårigheter, familjen, och skolan i samspel. Lund: Studentlitteratur. (246 s.) Måhl, P. (1991). Betyg men på vad? (särtryck; ca. 34 s.) Sträng, M. H. & Dimenäs, J. (2000). Det lärande mötet. Lund: Studentlitteratur. (211 s.) Säljö, R. (2002). Lärande i praktiken. Stockholm: Prisma. (250 s.) Valbar litteratur Val av litteratur (ca. 200 s.) sker i samråd med undervisande lärare.