KURSPLAN. HÖGSKOLAN I KALMAR Humanvetenskapliga institutionen

Transkript

1 KURSPLAN HÖGSKOLAN I KALMAR Humanvetenskapliga institutionen KURS UV150L Grundläggande läs- skriv- och matematikutveckling 1-30 högskolepoäng The Development of Basic Literacy and Numeracy 1-30 higher education credits Utbildningsnivå: Grundnivå Huvudområde: Utbildningsvetenskap Nivå: A Fastställd av Humanvetenskapliga Institutionen Kursplanen gäller fr.o.m. höstterminen Utbildningsområde: Humaniora 30%, Undervisning 30%, Naturvetenskap 35%, Teknik 5% Kursen ingår i Kursen ingår som en obligatorisk specialisering i lärarprogrammet och ges även som fristående kurs. FÖRVÄNTADE STUDIERESULTAT Delkurs 1 och 2 Efter genomgångna delkurser ska den studerande för att erhålla betyget godkänd ha goda kunskaper om aktuella teorier om hur barns/elevers läs- och skrivförmåga utvecklas goda kunskaper om skilda metoder och modeller att utveckla alla barns förmåga att skriva och läsa ämnesdidaktisk kompetens gällande innehåll, processer, metoder och urval inom området läs- och skrivundervisning. Delkurs 3 och 4 Efter genomgångna delkurser ska den studerande för att erhålla betyget godkänd ha utvecklat medvetenhet om hur lärare kan skapa lärandesituationer så att barn/elever utvecklar förståelse för grundläggande matematiska begrepp ett ämnesdidaktiskt kunnande om barns/elevers varierande sätt att tänka, förstå och lära matematik, kompetens och redskap för att upptäcka och använda matematiska samband i olika miljöer och för att stimulera till förståelse och kreativitet. KURSENS INNEHÅLL PROGRESSIONSLINJERNA Språket som redskap Kurserna i specialiseringen har alla fokus på språket som redskap. Språket i ett didaktiskt perspektiv såväl som utvecklandet av studenternas egna språk betonas. IT och lärande

2 Studenterna utvecklar sitt IT- kunnande under hela specialiseringen och uppmanas till ett ständigt vardagligt d.v.s. ett funktionellt, användande. Inslag av didaktiska föreläsningar och diskussioner om hur IT används i skolan förekommer. Vetenskaplig progression Vetenskapliga texter diskuteras. Analys, tillämpning och förståelse av andras forskningsresultat sker muntligt och skriftligt. Likaså sker syntetisering och värdering av ny kunskap. En kortare vetenskaplig text skrivs. Lärarprofessionen Studenterna ges tillfällen att omsätta de teoretiska ämnesstudierna i praktisk handling. DELKURS 1 Läs- och skrivutveckling 7.5 högskolepoäng/ects Samtalets och berättandets betydelse för den grundläggande läs- och skrivutvecklingen. Språkutveckling. Ord- och begreppsbildning. Språkliga strukturer. Språklig medvetenhet. Metakognition. Motivationsteorier. Barnbokens och berättelsens betydelse. Teorier om läs- och skrivutveckling. Läsoch skrivprocesser. Läsförståelse. Kartläggning av elevers läs- och skrivutveckling. Datoranvändning. DELKURS 2 Läs- och skrivundervisning 7.5 högskolepoäng/ects Arbetssätt, metoder och modeller för att främja läs- och skrivutvecklingen. Språkliga strukturer. Analys av elevtexter, lärobokstexter och läromedel. Styrdokument. Diagnostiskt material kopplat till styrdokumenten. Skön- och facklitteratur i undervisningen. Planering, organisering, bedömning och utvärdering av läs- och skrivutveckling. Sociala och kulturella aspekter på inlärning och undervisning i läs- och skrivutveckling. DELKURS 3 Undervisning och lärande i matematik 7.5 högskolepoäng/ects Barns möte med matematiken: Språkets roll i matematiken. Sociala och kulturella aspekter på inlärning och undervisning i matematik. Barns utveckling relaterad till matematiklärande. Attityder till matematik och matematikundervisning. Problemlösning analys av utvecklingsbara strategier. Pedagogiska och metodiska verktyg i matematikundervisningen för förskola, förskoleklass och de tidiga skolåren: Styrdokument. Analys av läromedel. Metoder och arbetssätt. Miniräknare och dator i matematikundervisningen. Diagnostisering, utvärdering och bedömning av kunskaper. DELKURS 4 Matematiken för de tidiga skolåren 7.5 högskolepoäng/ects Kunskaper om den grundläggande matematiken för de tidiga skolåren fördjupas och sätts in i didaktiska sammanhang. Matematiska begrepp konkretiseras och deras historiska utveckling belyses. Aritmetik: De hela talen: Positionssystemet. De fyra räknesätten. Grundläggande bråkräkning Geometri: Rums- och tidsuppfattning. Grundläggande geometriska begrepp Algebra: Prealgebra. Mönster. Övergången från räkning med tal till räkning med symboler. Fältstudier UNDERVISNING OCH EXAMINATION Undervisningen genomförs i form av föreläsningar, gruppdiskussioner, litteraturseminarier, enskilda, och gruppvisa uppgifter samt fältstudier. Kursens arbetsformer förutsätter delaktighet och engagemang. De studerande ska dokumentera och presentera sitt eget läsande och lärande muntligt och skriftligt. De studerande ska också visa att de behärskar att sammanfatta, ser samband och sammanhang och utifrån ett vetenskapligt förhållningssätt reflekterar över kursinnehållet. Examinationsformerna varierar med hänsyn till kursinnehållet. Muntlig och skriftlig redovisning, individuellt och i grupp samt i seminarieform förekommer. Antal tentamenstillfällen är begränsade till fem. (Högskoleförordningen 6 kap 11 a ) och för praktik 2 gånger.

3 Betyg sätts efter varje delkurs. Som betyg används något av betygen Väl godkänd, Godkänd eller Underkänd. Betygen sammanställs och ett slutgiltigt betyg sätts på hela kursen 1 30 hp. Minst 22,5 hp med VG ger sammanlagda betyget VG. Obligatorisk närvaro krävs eller förekommer under hela eller delar av kursen och detta framgår av respektive schema eller studiehandledning. Kursen bedöms med betygen Underkänd, Godkänd eller Väl godkänd. BEHÖRIGHETSVILLKOR Engelska B, Matematik A, Samhällskunskap A, Svenska B KURSVÄRDERING Kursutvärdering genomförs kontinuerligt muntligt och/eller skriftligt under kursens gång. Efter avslutad kurs utförs utvärderingen skriftligt enligt institutionens kursvärderingsmall. Kursutvärderingen sammanställs och återkopplas till studenterna samt arkiveras enligt institutionens bestämmelser. KURSLITTERATUR Litteraturförteckning, delkurs 1 - Läs- och skrivutveckling, 7.5 hp Arnqvist, A. (1993). Barns språkutveckling. Lund: Studentlitteratur. (157 s) Elbro, C. (2004). Läsning och läsundervisning. Stockholm: Liber. (212 s) Liberg, C. (2006). Hur barn lär sig läsa och skriva. Lund: Studentlitteratur. (195 s) Lindö, R. (2005). Den meningsfulla språkväven. Lund: Studentlitteratur. (224 s) Lundberg, I. & Herrlin, K. (2003). God läsutveckling kartläggning och övningar. Stockholm: Natur & Kultur. (72 s) Skolverket. (2003). Språket lyfter. Uppsala universitet. (29 s) Taube, K. (1987). Läsinlärning och självförtroende. Kristianstad: Rabén & Sjögren. (131 s) Utbildningsdepartementet. (1998). Läroplan för förskolan, Lpfö 98. Stockholm: Skolverket och Fritzes. (16 s) Utbildningsdepartementet. (1998). Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet, Lpo94. Västerås: Skolverket och Fritzes. (19 s) Utbildningsdepartementet. (1998). Kursplaner för grundskolan. Västerås: Skolverket och Fritzes. (6 s) Vetenskapsrådet. (2006). Den hemliga koden aktuell forskning om läsning. Bromma: Vetenskapsrådet. (139 s) En av följande: Dahlgren, G., Gustavsson, K., Mellgren, E. & Olsson, L-E. (2006). Barn upptäcker skriftspråket. Stockholm: Liber. (192 s) Hagtvet, B. (2002). Skriftspråksutveckling genom lek. Hur skriftspråket kan stimuleras i förskolan. Trelleborg: Natur och Kultur. (158 s) skönlitteratur för barn referenslitteratur utdrag Litteraturförteckning, delkurs 2 - Läs- och skrivundervisning, 7.5 hp

4 Alleklev, B., & Lindvall, L. (2000). Listiga räven. Läsinlärning genom skönlitteratur. Falun: En bok för alla. (75 s) Chambers, A. (1994). Böcker inom oss. Om boksamtal. Stockholm: Norstedts. (170 s) Keene, E.O. & Zimmermann, S. (2003). Tankens mosaik. Om mötet mellan text och läsare. Uddevalla: Daidalos. (265 s) Josephsson, O., Melin, L. & Oliv, T. (1990). Elevtext. Analyser av skoluppsats från åk 1 till åk 9. Lund: Studentlitteratur. (s. 5 tom 88) Lundberg, I. & Herrlin, K. (2003). God läsutveckling kartläggning och övningar. Stockholm: Natur & Kultur. (72 s) Skolverket. (2003). Språket lyfter. Uppsala universitet. (29 s) Skolverket. (2003). Att skapa konsensus om skolans insatser för att motverka läs- och skrivsvårigheter. Spånga: Liber. (74 s) Wennås, B. (1989). Processkrivning. Göteborg: Gothia. ( 72 s) skönlitteratur för barn referenslitteratur utdrag Litteraturförteckning, delkurs 3 - Undervisning och lärande i matematik, 7.5 hp Johnsen Høines, M. (2000). Matematik som språk. Malmö: Liber. (207 s) Malmer, G. (2002). Bra matematik för alla. Lund: Studentlitteratur. (231 s) Nämnaren Tema. (2000). Matematik från början. NCM. Göteborgs Universitet. (247 s) Skolverket. (2003). Lusten att lära- med fokus på matematik. Stockholm: Nationella kvalitetsgranskningarna Rapport 221. (42 s) Skolverket. (2000). Analysschema i matematik- för åren före skolår 6. PRIM-gruppen, Lärarhögskolan i Stockholm. (44 s) Skolverket. (2000). Diagnostiska uppgifter i matematik, för användning i de tidigare skolåren. Stockholm: Liber. (99 s) Utbildningsdepartementet. (1998). Läroplan för förskolan. Lpfö 98. Stockholm: Skolverket och Fritzes. (16 s) Utbildningsdepartementet. (1994) Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet, Lpo94. Västerås: Skolverket och Fritzes.(19 s) Utbildningsdepartementet. (1998). Kursplaner för grundskolan. Västerås: Skolverket och Fritzes. (5 s) övningsmaterial Litteraturförteckning, delkurs 4 - Matematiken för de tidiga skolåren, 7.5 hp Dahl, K. & Nordqvist, S. (1999). Matte med mening. Stockholm: Alfabeta. (57 s) Nämnaren Tema. (2006). Matematik i förskolan. NCM. Göteborgs Universitet. (109 s) Nämnaren Tema. (2006). Små barns matematik. NCM. Göteborgs Universitet. (183 s) Nämnaren Tema. (2002). Uppslagsboken. NCM. Göteborgs Universitet. (107 s)

5 övningsmaterial