LSK230, Svenska för tidigare åldrar för blivande lärare, Fortsättningskurs, 30 högskolepoäng

Transkript

1 = Gäller fr.o.m. vt 09 LSK230, Svenska för tidigare åldrar för blivande lärare, Fortsättningskurs, 30 högskolepoäng Swedish in Teacher Education for Primary School, Intermediate Course, 30 higher education credits Grundnivå/First Cycle 1. Fastställande Kursplanen är interimistiskt fastställd av Utbildnings och forskningsnämnden för lärarutbildning samt reviderad , och Kursplanen gäller fr.o.m. vårterminen Ansvarig institution: Institutionen för svenska språket Medverkande institutioner: Institutionen för litteratur, idéhistoria och religion, Institutionen för pedagogik och didaktik Utbildningsområde: Språk 75 %, Undervisning 25 % 2. Inplacering Kursen ingår i Lärarprogrammet och utgör andra kursen inom inriktningen Svenska för tidigare åldrar. Kursen kan även ges som fristående kurs. Inriktningen Svenska för tidigare åldrar består av grundkurs 1 30 högskolepoäng (hp) och fortsättningskurs högskolepoäng. Kursen kan ingå i en lärarexamen avsedd för undervisning i förskoleklass och grundskolans tidigare år (1 6). Kursen kan även ingå i en generell examen. 3. Förkunskapskrav För tillträde till kursen krävs godkänt resultat på minst 21 högskolepoäng inom grundkursen Svenska för tidigare åldrar för blivande lärare (LSK110) 30 hp, eller motsvarande kunskaper. 4. Innehåll Kursen bygger vidare på inriktningens grundkurs och ger fördjupade ämnesteoretiska och ämnesdidaktiska kunskaper i svenska. Den består av följande två delkurser: Sagor Sidan N av R =

2 och skönlitteratur, myter och media (15 högskolepoäng) och Läs och skrivinlärning och läs och skrivutveckling (15 högskolepoäng). Den verksamhetsförlagda utbildningen (VFUn) omfattar totalt 7,5 högskolepoäng. Kursen genomförs med hjälp av varierande undervisningsformer såsom föreläsningar, lektioner, seminarier och gruppdiskussioner. I varje delkurs ingår obligatorisk verksamhetsförlagd utbildning. Delkurs 1. Sagor och skönlitteratur, myter och medier (15 hp, varav 3,5 hp VFU). Folk tales and Fiction, Myths and Media (15 higher education credits, of which 3.5 higher education credits for school based education).. Delkursens kärna utgörs av ett tvärkulturellt och tvärvetenskapligt anlagt studium av berättelsens och berättandets olika konstnärliga uttrycksformer och funktioner. Här studeras hur man som lärare från ett elevcentrerat jämställt och mångkulturellt perspektiv kan använda sig av och arbeta med berättelser och berättande. Med utgångspunkt i ett vidgat textbegrepp analyseras, bland annat via tematiskt upplagda studier, likt och olikt i berättelser från skilda tider, kulturer och medier. Olika sätt att definiera och använda sig av mytbegreppet och olika sätt att se på kunskap problematiseras. I denna delkurs studeras berättelsens roll som mellankulturell kunskapskälla, dess betydelse för identitetsbildning och språkutveckling. Arbetet med litteratursamtal i delkursen Barnlitteratur och barnkultur i inriktningens grundkurs breddas och fördjupas här, bland annat genom att det poetiska symbolspråkets betydelse för att klä känslor och existentiella frågor i ord fokuseras. I delkursen diskuteras ingående hur man i undervisningen på olika sätt kan arbeta med berättelsepedagogik och estetiska läroprocesser och därigenom tillämpa ett vidgat språkbegrepp, innefattande mer än ord. Därigenom anknyter också delkursen till och bygger vidare på de språkligt inriktade momenten inom inriktningens grundkurs. Stoffet spänner över allt från olika kulturers skapelsemyter, guda, hjälte och kärleksberättelser till den moderna populärkulturens mytiskt laddade berättelser, som är en del av elevernas liv, och som läraren därför måste ha goda kunskaper om. Vid sidan av muntligt och skriftligt berättande behandlas även film, musikvideo, TV serier och dataspel. Skolans olika sätt, förr och nu, att förhålla sig till populärkultur och barns mediekonsumtion studeras, varvid olika mediepedagogiska modeller, med tyngdpunkt vid erfarenhetspedagogik och genusperspektiv, introduceras. Delkursens verksamhetsförlagda utbildning omfattar tre och en halv högskolepoäng. Under denna sammanhängande period deltar studenten i skolans ordinarie verksamhet samt planerar, genomför, dokumenterar och utvärderar ett arbete fokuserat kring berättande och estetiska läroprocesser. Studenten väljer med utgångspunkt i delkursens stoff ut och berättar för eleverna muntligt en skapelsemyt eller saga samt genomför tillsammans med dem någon form av skapande bearbetning av denna berättelse. Sidan O av R =

3 Delkurs 2. Läs och skrivinlärning och läs och skrivutveckling (15 hp, varav 3,5 hp VFU). Early Literacy Skills Development (15 higher education credits, of which 3.5 higher education credits for school based education). I denna delkurs studeras barns grundläggande läs och skrivinlärning och deras fortsatta utveckling av läs och skrivfärdighet. Detta görs ur såväl ett språkvetenskapligt som ett ämnesdidaktiskt perspektiv. Delkursen bygger på kunskaper och färdigheter som inhämtats och utvecklats under inriktningens grundkurs, framförallt i delkurserna Språket som resurs respektive Textproduktion och textanalys. Genom betoningen av berättandets potential för inlärning och utveckling av läs och skrivfärdighet bygger delkursen också vidare på de litterärt orienterade delkurserna som lästs tidigare under inriktningen. I delkursen fokuseras de strategier som barn använder när de lär sig att läsa och skriva. Olika elever tillägnar sig skriftspråket på delvis olika sätt. Delkursen uppmärksammar därför skillnader som kan bero på individuell inlärningsstil, kön/genus, uppväxtmiljö och flerspråkighet. Mot denna bakgrund analyseras olika modeller för arbete med läsoch skrivinlärning. Dessutom belyses dessa modellers teoretiska förankring. Centrala inslag är praktiska tillämpningar samt reflektion kring olika didaktiska alternativ. För att ge en djupare förståelse av vad det innebär att tillägna sig skriftspråket, behandlas förhållandet mellan svenskans språkljud och skrivtecken. Delkursen ger också en orientering om hur läs och skrivsvårigheter kan förebyggas, diagnostiseras och åtgärdas. Den fortsatta läs och skrivutvecklingen studeras genom analys av barns produktion av skrivna texter i olika genrer. Vidare uppmärksammas barns läsförståelse via textsamtal eller läslogg. Utgångspunkten för analysen är att skriftspråket fungerar som ett redskap för reflektion, lärande, kommunikation och kreativitet. Också elevers förståelse och användning av illustrationer och grafiska uttrycksmedel uppmärksammas. Särskilt diskuteras de utmaningar som elever möter i skolans skriftspråkliga världar, t.ex. i läsningen av läromedelstexter och i skrivandet av olika genrer. Dessutom belyses ett urval av genrer som barn möter i webbtexter, tidningstexter och skönlitteratur. En fördjupad analys görs av olika modeller för bedömning och dokumentation av elevers förmåga att skriva och läsa. Delkursens verksamhetsförlagda utbildning omfattar tre och en halv högskolepoäng. Under denna sammanhängande period deltar studenten i skolans verksamhet och genomför ett arbete med elever inriktat på läs och skrivinlärning. Det kan exempelvis röra sig om ett läs och skrivprojekt kring sakprosagenrer i media. I anslutning till detta arbete studeras skriftspråksutvecklingen hos ett antal elever ur ett flerspråkighetsoch/eller genusperspektiv. Perioden skall också innehålla fördjupad analys av hur läsoch skrivundervisning bedrivs på skolan. Sidan P av R =

4 5. Mål Studenten skall efter avslutad kurs kunna: visa god förmåga att självständigt och tillsammans med andra planera, genomföra och utvärdera undervisning i svenska med inriktning mot att vidga elevernas språkliga uttrycksmöjligheter och kulturella erfarenheter. göra fördjupade analyser av skolan som miljö för lärande om och genom språk och litteratur. göra bedömningar av elevers språkutveckling i förhållande till uppsatta mål och utifrån dessa bedömningar planera för elevers fortsatta lärande. visa god förmåga att använda det svenska språket i tal och skrift som redskap för reflektion, kommunikation och kreativitet på ett sätt som är väl anpassat efter situation, syfte och medium. genomföra berättartekniska och tematiska analyser av berättelser från skilda tider, kulturer och medier, göra jämförelser mellan likt och olikt samt formulera egna slutsatser av dessa jämförelser. visa förmåga att utifrån ett erfarenhetspedagogiskt perspektiv reflektera över och kritiskt förhålla sig till olika sätt att se på kultur och kulturens roll i skolan. analysera barns skrivna texter utifrån kunskap om barns olika sätt att successivt tillägna sig ett funktionellt skriftspråk. visa mycket god kunskap om, kritiskt förhålla sig till och tillämpa olika modeller för den tidiga läs och skrivinlärningen och den fortsatta läs och skrivutvecklingen. visa god kunskap om och förmåga att själv reflektera över betydelsen av genusoch jämställdhetsperspektiv och en demokratisk värdegrund i språk och litteraturundervisning. visa förmåga att söka och värdera kunskap på vetenskaplig nivå, och att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap för det pedagogiska arbetet med barns språkliga färdigheter och litterära och kulturella medvetenhet. visa förmåga att följa kunskapsutvecklingen inom ämnet svenska och utbyta kunskaper även med personer utan specialkunskaper inom ämnet. 6. Kurslitteratur Se separat litteraturlista. 7. Former för bedömning För bedömning skall underlaget vara sådant att individuella prestationer kan särskiljas. Olika examinationsformer (skriftliga och/eller muntliga) tillämpas beroende på delkursernas innehåll och uppläggning. I undervisning som innehåller muntliga eller skriftliga uppgifter av examinerande karaktär är deltagande obligatoriskt för godkänt resultat. Kursinslag innehållande VFU kräver obligatorisk närvaro och dessa inslag ingår i kursens examination. Sidan Q av R =

5 För student som underkänts ges möjlighet till förnyad examination. Den som godkänts i prov får inte delta i nya prov för högre betyg. Student äger rätt till byte av examinator efter att ha underkänts två gånger på samma examination, om det är praktiskt möjligt. En sådan begäran ställs till institutionen och skall vara skriftlig. Antalet tillhandahållna examinationstillfällen inom Lärarprogrammets verksamhetsförlagda del (VFU) är begränsat till två tillfällen per kurs. Den student som blivit underkänd vid två tillfällen på samma kurs inom Lärarprogrammet inom den verksamhetsförlagda delen (VFU) kan ansöka om dispens för ytterligare examinationstillfälle/n hos Utbildnings och forskningsnämnden för lärarutbildning (beslut , dnr G /07). För lärarexamen skall studenten enligt examensmålen visa sådan kunskap som krävs för att förverkliga förskolans, fritidshemmets, skolans eller vuxenutbildningens mål samt för att medverka i utvecklingen av respektive verksamhet enligt gällande föreskrifter och riktlinjer. Att studenten uppnår dessa mål framkommer inom VFU inslagen i lärarutbildningen. Inom VFU inslagen görs också bedömning av yrkeslämplighet vilket sker bl a i den första inriktningens andra termin. Tillvägagångssättet för bedömningen framgår av föreskrifter och bedömningsmallar på Utbildnings och forskningsnämndens för lärarutbildning hemsida HUwww.ufl.gu.seUH länken VFU. Dokumenten kan även nås via Kursportalen. 8. Betyg Antalet betygsgrader är tre: Underkänd (U), Godkänd (G) och Väl Godkänd (VG). För att erhålla kursbetyget Väl Godkänd på hela kursen krävs betyget Väl Godkänd på minst 15 av kursens 30 högskolepoäng. 9. Kursvärdering Kursen som helhet, liksom varje delkurs, skall utvärderas och resultaten skall bli föremål för diskussion mellan lärarna på kursen och studenterna. Resultatet av utvärderingen skall göras tillgängligt för studenterna. Vid planeringen av påföljande kurstillfälle skall det dokumenteras hur resultaten av utvärderingen har tagits till vara. 10. Övrigt Kursen ersätter Fortsättningskurs för blivande lärare i Svenska för tidigare åldrar, LSK220, från och med ht Den kan ej ingå i examen tillsammans med någon av kurserna Svenska för tidigare åldrar (SVS113/SV1160), eller med någon av kurserna Läs och skrivinlärning för lärare (SVS111/SV1161). = Sidan R av R =