LSV100, GRUNDKURS I SVENSKA FÖR BLIVANDE LÄRARE, 20 poäng

Transkript

1 KURSPLAN LSV100 LSV100, GRUNDKURS I SVENSKA FÖR BLIVANDE LÄRARE, 20 poäng pïéçáëü=áå=qé~åüéê=bçìå~íáçå=ñçê=içïéê=~åç=réééê=péåçåç~êó=påüççäk== hìêëåáî W=N=J=OM=éK= fåíêççìåíçêó=äéîéä= 1. Fastställande = Kursplanen fastställdes interimistiskt av Utbildnings- och forskningsnämnden för lärarutbildning (UFL) , reviderad och Kursplanen gäller fr. o. m. vårterminen Ansvariga institutioner: Institutionen för svenska språket och Litteraturvetenskapliga institutionen. Utbildningsområde: Språk 75 %, Undervisning 25 % 2. Kursens inplacering = Kursen ingår i Lärarprogrammet och utgör första terminen av inriktningen svenska och förbereder för arbete med elever i grundskolans årskurs 6-9 och i gymnasieskolan. Inriktning svenska består av grundkurs 1 20 poäng och fortsättningskurs poäng. Kursen kan också ges som fristående kurs. 3. Tillträdeskrav/förkunskaper = För tillträde till kursen krävs grundläggande behörighet för högskolestudier och Sv B alt. Sv2 B eller motsvarande. 4. Syfte = Kursen skall ge en grundläggande förberedelse för yrkesrollen som lärare i svenska. Studenten skall dels fördjupa och bredda sina kunskaper om språket, litteraturen och andra uttrycksformer, dels tillägna sig sådana ämnesdidaktiska kunskaper att hon/han kan utveckla sina framtida elevers språkliga färdigheter (läsa, lyssna, skriva och tala), litterära medvetenhet och förmåga att ta ställning till texter av olika slag. Kursen syftar även till att utveckla studentens egna färdigheter i att uttrycka sig i tal och skrift. 5. Mål Studenten skall efter avslutad kurs kunna: o med viss handledning använda språkvetenskapliga, litteraturvetenskapliga och ämnesdidaktiska kunskaper i ett språkutvecklande arbetet med elever i skolan. o konstruktivt och kritiskt formulera erfarenheter och analys av det lärande om och genom språk och litteratur som pågår i en viss skolmiljö. páç~å=n=~î=r=

2 o redogöra för och kritiskt förhålla sig till den ämnes- och kunskapssyn som kommer till uttryck i svenskämnets kursplaner för olika skolformer förr och nu samt i nationella diagnos- och provmaterial. o använda svenska språket på ett idiomatiskt sätt i tal och skrift samt bearbeta och bedöma egna och andras texter utifrån iakttagelser av genretillhörighet, textstruktur och språklig form. o analysera och beskriva centrala egenskaper i svenska språkets struktur och göra vissa jämförelser med andra språk. o beskriva och reflektera över hur språkliga variationsmöjligheter utnyttjas av olika talare och skribenter i olika situationer. o analysera och kritiskt förhålla sig till olika litterära genrer och andra estetiska och kulturella uttrycksformer för unga. o redogöra för och beskriva olika kulturanalytiska teorier och undervisningsstrategier samt reflektera över hur dessa kan tillämpas för att bredda och fördjupa elevers läsintressen och kulturella erfarenheter. 6. Innehåll Kursen består av fyra delkurser: Språk, litteratur och lärande (4 poäng), Språket som system (5 poäng), Språket i bruk (3 poäng) samt Ungdomslitteratur och ungdomskultur, populärkultur och medier (8 poäng). Språk, litteratur och lärande, 4 poäng, Language, literature and learning I delkursen introduceras språkvetenskapliga, litteraturvetenskapliga och ämnesdidaktiska perspektiv, vilka tillsammans förbereder för den framtida yrkesverksamheten som lärare i svenska. Genom analyser av gemensamma texter visas hur inriktningens tre vetenskapliga fält bidrar med kunskaper som kompletterar varandra. Delkursen fokuserar och problematiserar språkets, litteraturens, kulturens och lärandets olika roller i människors liv, i och utanför skolan. Språklig och kulturell variation och mångfald beskrivbar med begrepp som situation, generation, klass, etnicitet, kön och genus behandlas med utgångspunkt i språk- och litteraturvetenskaplig forskning. Mot bakgrund av skolans styrdokument, nationella och internationella utvärderingar samt aktuell skolforskning diskuteras svenskämnets inriktning och betydelse inom olika skolformer förr och nu. De nationella diagnos- och provmaterialen i svenska och svenska som andraspråk presenteras, och syftena med de olika materialen diskuteras ur ett F-12 perspektiv. Även en orientering om olika modeller för grundläggande läs- och skrivinlärning ges. Språkets betydelse för lärandet fokuseras också genom att studenterna inleder sitt arbete med att utveckla de egna färdigheterna i att uttrycka sig i tal och skrift. Processkrivning introduceras. páç~å=o=~î=r=

3 Delkursens verksamhetsförlagda utbildning omfattar en poäng. Under denna sammanhängande period deltar studenten i skolans verksamhet. Där observerar och analyserar studenten hur skolan fungerar som en lärandemiljö för språk och litteratur samt hur styrdokument, lokala kursplaner och nationella diagnos- och provmaterial används i planering, genomförande och utvärdering av lärande och undervisning. Språket som system, 5 poäng, Language as a system Kunskaper om svenskans strukturella uppbyggnad är centrala för att blivande lärare skall kunna analysera, beskriva och bedöma såväl talat som skrivet språk. Blivande lärare i svenska måste ha goda kunskaper om svenskans struktur för att kunna reflektera över den egna språkanvändningen samt de framtida elevernas språkanvändning och språkutveckling. Det svenska språkets strukturella uppbyggnad behandlas ur ett fonetiskt och fonologiskt, morfologiskt och syntaktiskt samt ett semantiskt och lexikalt perspektiv. Olika strukturella egenskaper hos svenskan uppmärksammas även ur ett språktypologiskt perspektiv, särskilt i jämförelse med några av de språk som är modersmål för ett stort antal flerspråkiga elever. Olika möjligheter att analysera och beskriva svenskans strukturella uppbyggnad, främst morfologiska och syntaktiska aspekter, presenteras och diskuteras inom ramen för delkursen. Ur såväl språkvetenskapligt som ämnesdidaktiskt perspektiv diskuteras de analytiska begreppens relevans, både för förståelsen av det mänskliga verbala språket och för arbetet med barns och ungdomars språkanvändning och språkliga medvetenhet. Delkursens verksamhetsförlagda utbildning omfattar en poäng. Under denna sammanhängande period deltar studenten i skolans verksamhet och undersöker speciellt förhållandet mellan talspråk och skriftspråk i skolan, exempelvis genom analys av elevers tillämpning av stavningsprinciper. Perioden kan också innehålla undersökningar av vilken funktion delkursens analytiska verktyg har för lärare och/eller elever i skolans språkutvecklande arbete. Språket i bruk, 3 poäng, Language in use Kunskaper om språklig variation är centrala för blivande lärare med tanke på den egna språkanvändningen, de framtida elevernas språkanvändning och språkutveckling samt bedömning av olika gruppers och individers val av språkform i olika situationer. En fördjupning utifrån den inledande delkursen görs i fråga om olika möjligheter beträffande språklig variation, dvs. regionala och sociala förhållanden, kön, ålder, situation, kanal m.m. Vidare behandlas språklig variation utifrån språk och dialekter, majoritetsspråk och minoritetsspråk, språkkontakt och språkförändringar samt språkbyte och språkbevarande. Ur både språkvetenskapligt och ämnesdidaktiskt perspektiv diskuteras hur kunskaper om språkets variationsmöjligheter kan tas till vara och utvecklas till ett innehåll i undervisningen och bidra till att elevers språkliga medvetenhet och lust till språket ökar. páç~å=p=~î=r=

4 Delkursens verksamhetsförlagda utbildning omfattar en poäng. Under denna period deltar studenten i skolans verksamhet, och genomför lektion(er) eller lektionsinslag kring något av de teman som aktualiserats under delkursen. Perioden kan också innehålla observationer av olika slags språklig variation i skolan. Ungdomslitteratur, populärkultur och medier, 8 poäng, Youth Literature, popular culture and media Läsning av skönlitteratur har stor betydelse för unga människors språk- och identitetsutveckling, men också för deras förståelse för andra människor i andra tider och andra kulturer. I samtal kring skönlitteratur, och texter i vidare bemärkelse, kan skilda kulturella erfarenheter mötas, det kritiska tänkandet utvecklas och värderingar omprövas I delkursen tillämpas och problematiseras det vidgade textbegrepp som används i kursplanerna för ämnet svenska i grund- och gymnasieskola. Delkursens stoff präglas således av språklig och kulturell mångfald. Här konkretiseras och fördjupas den diskussion av olika kultur- och estetikbegrepp, som initierades i den inledande delkursen. Olika genrer av skönlitteratur för unga, texter såsom film, teater och andra populära estetiska uttrycksformer studeras i ljuset av modern litteratur- och kulturvetenskaplig teoribildning. Vid textanalyserna läggs tonvikt vid frågeställningar kring genus-, etnicitets-, klass- och generationsperspektivets betydelse samt vid jämförelser av olika mediers estetiska uttrycksformer. Under delkursen ges studenterna tillfälle att självständigt kritiskt granska, ta ställning till och i tal och skrift formulera sig kring olika typer av texter. Med utgångspunkt i olika ämnesdidaktiska teorier granskas strategier och metoder (bland annat litteratursamtal och estetiska läroprocesser), som skolan kan använda sig av i syfte att bredda och fördjupa elevernas kulturella erfarenheter, läsintresse, litteraturoch filmkunskaper. Under en sammanhängande VFU-period, omfattande två poäng, då studenterna deltar i verksamheten på sin VFU-skola, undersöks kulturutbudet för ungdomar i och utanför skolan. Dessutom genomförs litteratursamtal med elever. 7. Genomförande Kursen genomförs med hjälp av varierande undervisningsformer såsom föreläsningar, lektioner, seminarier och gruppdiskussioner. I undervisning som innehåller muntliga och skriftliga examinationsinslag är deltagande obligatoriskt. I varje delkurs ingår obligatorisk verksamhetsförlagd utbildning. 8. Former för bedömning = För bedömning skall underlaget vara sådant att individuella prestationer kan särskiljas. Olika examinationsformer tillämpas beroende på momentets innehåll och uppläggning. För student som underkänts ges möjlighet till förnyad examination. Den som godkänts får inte delta i ny examination för högre betyg. Student som har underkänts två gånger páç~å=q=~î=r=

5 på samma examination har rätt att få en annan examinator utsedd. Begäran skall vara skriftlig och institutionen har att bifalla sådan begäran om det är praktiskt möjligt. 9. Betyg = Antalet betygsgrader är tre: Underkänd, Godkänd och Väl Godkänd. För kursbetyget Väl Godkänd krävs betyget Väl Godkänd på minst 10 av kursens 20 poäng. 10. Kursutvärdering Kursen som helhet, liksom varje delkurs, skall utvärderas och resultaten skall bli föremål för diskussion mellan lärarna på kursen och studenterna. Resultatet av utvärderingen skall göras tillgängliga för studenterna. Vid planeringen av påföljande kurstillfälle skall det dokumenteras hur resultaten av utvärderingen har tagits till vara. 11. Övriga föreskrifter Inga övriga föreskrifter. 12. Kurslitteratur = Se separat litteraturlista. páç~å=r=~î=r=