K U R S P L A N. Inriktning Svenska och matematik för skolans tidigare år

Transkript

1 1 Institutionen för humaniora K U R S P L A N Inriktning Svenska och matematik för skolans tidigare år Swedish and mathematics directed towards teaching and learning in early school years Kurskod GI1121 Dnr HUM 2008/ Beslutsdatum Beslutande organ Beredningsgruppen för svenska, litteraturvetenskap och filmvetenskap Gäller från Undervisningsspråk Ämne Svenska Litteraturvetenskap, svenska språket och matematik Högskolepoäng/ECTS-poäng 60 Nivå Fördjupning Inplacering i utbildningssystemet Förkunskaper Förväntade läranderesultat Grundnivå G1, grundkurs i resp. ämne Inriktningen ingår i lärarutbildningsprogram och riktas till lärare för skolans tidiga år. För tillträde till inriktningen krävs att den studerande är antagen Lärarutbildningsprogrammet, Inriktning svenska och matematik för skolans tidiga år. Genom kursen ska den studerande ha fördjupade kunskaper och färdigheter i svenska och matematik för undervisning i grundskolans tidigare år, ha fördjupade kunskaper och färdigheter för att kunna hjälpa och bedöma elever i förskolan och grundskolans tidiga år i deras utveckling av språk-, läs- och matematikförmåga med hänsyn tagen till elevers sociala tillhörighet samt till ålder, kön och etnicitet,

2 2 självständigt och tillsammans med andra kunna planera, genomföra, utvärdera och utveckla förskoleverksamhet och tidig skolundervisning i enlighet med aktuella styrdokument, tillägna sig kunskap om sambandet mellan språk- och kunskapsutveckling, utveckla metoder och arbetssätt som kan stimulera barns kreativitet och upptäckarglädje, kunna använda IKT i sin undervisning och barnverksamhet, kunna tillvarata och systematisera egna och andras erfarenheter samt relevanta forskningsresultat som grund för utveckling av lärarrollen, utveckla sin egen språkförmåga och bli medveten om sin egen läs- och skrivförmåga genom att aktivt arbeta med olika slags texter samt deltaga i ett processorienterat skrivande, kunna analysera observerade situationer utifrån läroplan, kursplan, betygskriterier och nationella prov samt dra slutsatser för sitt eget agerande som lärare, kunna redogöra för elevers begreppsutveckling samt visa förmåga att använda denna kunskap i didaktiska situationer, behärska grundläggande moment inom områdena aritmetik, algebra och geometri, visa förmåga att analysera och kritiskt behandla matematiskt innehåll i ett undervisningsmaterial, visa förmåga att didaktiskt behandla väsentliga moment i matematik utifrån elevers förståelse, kunna granska och analysera läromedel som pedagogiskt hjälpmedel i undervisningen, kunna granska och analysera datorprogram som pedagogiskt hjälpmedel i undervisningen, kunna redogöra för några historiska sammanhang där viktiga begrepp inom matematiken utvecklats och använts. Innehåll Delkurs 1. Barnspråk och barnlitteratur i ett mångkulturellt samhälle (15 hp) I delkursen tillägnar sig de studerande sådana insikter och färdigheter att de kan arbeta med olika slag av texter i sin kommande verksamhet. De studerande ska också träna upp sin förmåga att se på textens betydelse i olika kulturella sammanhang och att använda texter i skolan på ett kreativt sätt. I kursen får de studerande möta ett representativt urval av barnlitteratur och diskutera dess betydelse för barns socialisering och språkutveckling. Barnböckerna väljs så att de dels belyser skillnader mellan olika genrer och idéinnehåll, dels illustrerar anpassning till olika barns behov och användningsmöjligheterna i förskola och skola. Förhållandet mellan text och bild ska lyftas

3 fram liksom också den rörliga bilden och dess betydelse i socialisationsprocessen. De studerande får träna sig i högläsning och fritt berättande och i samband därmed studeras också hur man på bästa sätt samtalar med barn om det lästa. De studerande får också en inblick i de olika språkvärldar som omger barn och hur det mångkulturella samhället påverkar elevers skolsituation och därmed också klassrumsarbetet. Under den verksamhetsförlagda utbildningen prövar de studerande hur deras läsning av barnlitteratur och fria berättande tas emot av barn i olika konstellationer och vilka möjligheter det finns att bearbeta litteraturen genom samtal och andra uttrycksformer. Samtidigt studeras hur förskolan/skolan tar till vara de olika kulturer och kulturella uttrycksmedel som barnen har med sig från sina hemmiljöer. I delkursen ingår tre moment: barnlitteratur 9 hp, svenska som andraspråk 3 hp och verksamhetsförlagd utbildning 3 hp. 3 Delkurs 2. Läs- och skrivutveckling under tidiga år (15 hp) Delkursen ger en teoretisk bakgrund till och didaktiska kunskaper om olika metoder för läs- och skrivutveckling under tidiga år. I kursen ska de studerande också utveckla sin egen språkliga förmåga och medvetenhet. Kursen ger även de studerande träning i att använda drama som stöd i det språk- och kunskapsutvecklande arbetet. I kursen läggs stor vikt vid diskussioner om och kritiskt prövande av teorier, metoder och läromedel för den tidiga läs- och skrivutvecklingen. Forskning om tidigt läsande och skrivande barn studeras liksom även om språkförseningar. Under den verksamhetsförlagda utbildningen kartlägger de studerande ett läs- och skrivutvecklingsförlopp hos några barn med olika förutsättningar, där de också får möjlighet att pröva sina idéer om litteraturläsning och kreativ språkstimulans. I delkursen ingår fyra moment: läs- och skrivutveckling 6 hp, allmän språkvetenskap 3 hp, drama 1,5 hp och verksamhetsförlagd utbildning 4,5 hp. Delkurs 3. Elevers lärande och begreppsutveckling i matematik (7,5 hp) Kursen innehåller följande moment: - elevers begreppsbildning i matematik - matematik som språk: samtal intervju resonemang

4 - tolkning av elevlösningar - strategier för val av och orientering kring arbetssätt - stimulans av elevers intresse för och upptäckter i matematik - elevers förståelse från det konkreta till det abstrakta - utvärdering av kunskap: läroplan, kursplan, betygskriterier och nationella prov - talbegreppet i ett historiskt perspektiv - analys av räknefärdigheter: tabeller, algoritmer, huvudräkning och miniräknaren - sociala och kulturella aspekter på inlärning och undervisning i matematik. Delkurs 4. Matematik och undervisning (7,5 hp) Kursen innehåller följande moment: - matematisk och didaktisk behandling av tal och de fyra räknesätten, geometri och algebra - matematikens logiska struktur och uppbyggnad av matematisk teori. Delkurs 5. Matematikdidaktik matematik från början (7,5 hp) Kursen innehåller följande moment: - yngre barns tal- och rumsuppfattning - arbetssätt i förskolan och de tidigare skolåren - skolstarten med fokus på matematik - didaktisk behandling av väsentliga moment i matematik för de tidiga skolåren - analys av läromedel och datorn i undervisningen - genusperspektiv på lärande i matematik. Delkurs 6. Verksamhetsförlagd utbildning (7,5 hp) Kursen innehåller följande moment: - diagnostisering av matematiskt moment - observation och analys av matematiska situationer - planering och utvärdering av matematiskt moment. Delkursen utgörs av matematikdidaktik 7,5 hp. 4 Undervisningsformer Examinationsformer Undervisningen ges i form av föreläsningar, gruppdiskussioner samt obligatoriska seminarieövningar där de studerande redovisar sina fältstudier. När kursen ges som distanskurs används särskilda för distributionsformen lämpliga undervisningsformer. Kursen examineras genom muntliga och skriftliga prov och redovisningar av obligatoriska uppgifter. Både individuella redovisningar och gruppredovisningar förekommer. Förmågan att omsätta kunskaper i adekvat handling i förhållande till elever och

5 5 skolans uppdrag prövas. Betygsättning Vid betygsättning av den verksamhetsförlagda utbildningen samt drama används något av betygen Godkänd eller Underkänd. Vid underkänd ordinarie verksamhetsförlagd utbildning ges möjlighet till endast en förnyad prövning. Vid betygsättningen av övriga moment används något av betygen Väl godkänd, Godkänd eller Underkänd. För slutbetygen Väl godkänd krävs att delkurser om minst 30 högskolepoäng är väl godkända. Översättning av betyg till den sjugradiga ECTS-skalan kan erhållas på begäran. En begäran om översättning skall helst ske i samband med kursstart, dock senast innan slutbetyg sätts för kursen. Överlappning Kursbevis Kursen motsvarar GIX141. Delkurs 1 och 2 motsvarar GU1101, där den verksamhetsförlagda utbildningen dock är utbytt mot fältstudier. Delkurs 3 motsvarar MA3011 och ingår även i GI7112, GI7152, GI7312, GI1121 och GU7111. Delar av kursen ingår i GU7411 och MA3021. Delkurs 4 motsvarar MA3031 och ingår i GI1121, GU7431 och GU7111. Delkurs 5 motsvarar MA3111 och ingår även i GI7312, GI1121, GU7111 och GU7411. Studerande som med godkänt resultat genomgått kursen kan på begäran erhålla kursbevis. Läromedel Författare/red. Titel, förlag och utgivningsår Sidor Delkurs 1. Barnspråk och barnlitteratur i ett mångkulturellt samhälle (15 hp) Axelsson, M. (red.) Att undervisa elever med Svenska som andraspråk ett referensmaterial. Skolverket, 1999 Tvåspråkiga barn och skolframgång mångfalden som resurs. Rinkeby Språkforskningsinstitut, Chambers, A. Böcker inom oss. Om boksamtal. Norstedts, 1994 eller senare 154 Edwards, A. Fast, C. Bilderbokens mångfald och möjligheter. Natur och kultur, 2008 Berätta! Inspiration och teknik. Natur och kultur,

6 6 Kjersén Edman, L. Grundskolan. Kursplaner. Bedömning. Svenska. Svenska som andraspråk. Modersmål Barn- och ungdomsböcker genom tiderna. Natur & Kultur, Ladberg, G. Skolans språk och barnets. Studentlitteratur, Nikolajeva, M. Bilderbokens pusselbitar. Studentlitteratur, Skardhamar, A-K. Litteraturundervisning i grundskolan. Studentlitteratur, 1994 Barnlitteratur enligt överenskommelse med undervisande lärare Delkurs 2. Läs- och skrivutveckling under tidiga år (15 hp) 140 Språket lyfter! Diagnosmaterial i svenska och svenska som andraspråk för åren före skolår 6. Lärarhandledning. Uppsala universitet. Institutionen för nordiska språk, Avdelningen för forskning och utbildning i modern svenska (FUMS) Liber distribution, Svenska skrivregler / Språkrådet. Liber, Allard, B. m.fl. Alleklev, B. & Lindvall, L. Nya Lusboken: en bok om läsutveckling. Bonnier utbildning AB, 2001 Listiga räven. Läsinlärning genom skönlitteratur: ett läsprojekt i Kvarnbyskolan, Rinkeby i samarbete med Rinkeby bibliotek. En bok för alla, Boström, L. & Josefsson, G. Vägar till grammatik. Studentlitteratur, Eriksen Hagtvet, B. Lindstedt, I. Längsjö, E. & Nilsson, I. Språkstimulering. D. 1, Tal och skrift i förskoleåldern. Natur och kultur, 2005 Textens hantverk. Om retorik och skrivande. Studentlitteratur, 2002 Att möta och erövra skriftspråket: om läs- och skrivlärande förr och nu. Studentlitteratur, Söderblom, H. (red.) Sagor att läsa och berätta. Litteraturfrämjandet. En 190

7 7 Trageton, A. bok för alla, 1991 Att skriva sig till läsning. IKT i förskoleklass och skola. Liber, 2005 Barnlitteratur enligt överenskommelse med undervisande lärare 199 Delkurs 3. Elevers lärande och begreppsutveckling i matematik (7,5 hp) Matematik ett kommunikationsämne. Nämnaren Tema, NCM. Göteborgs universitet, 1996 Tidskriften Nämnaren NCM. Göteborgs universitet, aktuellt år 150 (urval) Kilborn W. & Löwing L. Baskunskaper i matematik. Studentlitteratur, (urval) PRIM-gruppen Lusten att lära med fokus på matematik. Skolverket rapport nr 221, Analysschema i matematik för tidiga skolår. Skolverket, Kompendier, MSI. Växjö universitet, aktuellt år ca 400 Delkurs 4. Matematik och undervisning (7,5 hp) Dahl, K. & Nordqvist, S. Matte med mening. Alfabeta bokförlag, (64) MSI Stenciler Växjö universitet, aktuellt år ca 200 Sollervall, H. Tal och de fyra räknesätten. Studentlitteratur, (172) Delkurs 5. Matematikdidaktik -matematik från början (7,5 hp) Algebra för alla. Nämnaren Tema, NCM. Göteborgs universitet, 1997 Matematik ett kommunikationsämne. Nämnaren Tema, NCM. Göteborgs universitet, (164) 50 (211)

8 8 Matematik från början. Nämnaren Tema, NCM. Göteborgs universitet, 2000 Tidskriften Nämnaren NCM. Göteborgs universitet, aktuellt år 247 Kilborn W. & Löving M. Baskunskaper i matematik. Studentlitteratur, (372) PRIM-gruppen Analysschema i matematik för tidiga skolår. Skolverket, Kompendier från MSI, Växjö universitet, aktuellt år. Ca 100