Kursplan. Institutionen för humaniora Matematiska och systemtekniska institutionen i resp. ämne. Inriktningen ges som fristående kurs.

Transkript

1 1 Institutionen för humaniora Matematiska och systemtekniska institutionen Kursplan Kurskod GLA140 Dnr 04:40D Beslutsdatum Kursens benämning Engelsk benämning Ämne Inriktning Elevens lärande i svenska och matematik Swedish and Mathematics directed towards children s learning in early school years Litteraturvetenskap, svenska språket och matematik Poängtal 40 ECTS-poäng 60 Nivå 1-20 i resp. ämne Kursplanen gäller från Inplacering i utbildningssystemet Förkunskaper Syfte Inriktningen ges som fristående kurs. För tillträde till kursen krävs grundläggande behörighet samt SvB, EngB, ShA, MaB, alternativt förskollärar-, fritidspedagog- eller lärarexamen. Kursens syfte är att de studerande ska skaffa sig sådana kunskaper och färdigheter att de kan hjälpa och bedöma elever i grundskolans tidiga år i deras utveckling av språk-, läs- och räkneförmåga med hänsyn tagen till elevers sociala tillhörighet samt till ålder, kön och etnicitet självständigt och tillsammans med andra kunna planera, genomföra, utvärdera och utveckla tidig skolundervisning i enlighet med aktuella styrdokument få kunskap om matematiken som språk, om språkets betydelse för begreppsutveckling och om sambandet mellan språk- och kunskapsutveckling utveckla metoder och arbetssätt som kan stimulera barns kreativitet och upptäckarglädje kunna använda IKT i sin undervisning kunna tillvarata och systematisera egna och andras erfarenheter

2 samt relevanta forskningsresultat som grund för utveckling av lärarrollen utveckla sin egen matematikförmåga och bli medvetna om sin egen läs- och skrivförmåga genom att aktivt arbeta med olika slags texter samt delta i ett processorienterat skrivande 2 Den verksamhetsförlagda utbildningen (VFU) utgör en viktig och nödvändig del av inriktningen. Didaktisk teori som behandlas under inriktningen kopplas ihop med verkligheten genom VFU. På motsvarande sätt illustrerar problemställningar uppkomna genom VFU centrala moment i den didaktiska teori som behandlas. De studerande ges tillfälle att omsätta sina kunskaper i praktiken. De får även dokumentera och utvärdera undervisningssituationer, ta del av lokala styrdokument och utifrån sina iakttagelser problematisera det pedagogiska arbetet. Ett kompletterande mål för all utbildning inom det humanistiska området är förmågan att korrekt använda svenska språket i tal och skrift. Innehåll Inriktningen består av följande delkurser: Delkurs 1. Elevers lärande och begreppsutveckling (10 p) Delkursens syfte är att de studerande ska utveckla kunskaper om matematisk taluppfattning och hur denna är relaterad till språkbehärskningen. Kursen ska också ge medvetenhet om språkets betydelse för elevens begreppsutveckling samt om olika sätt att stimulera denna. I delkursen studeras hur man skapar förutsättningar (bl.a. genom meningsfulla sammanhang och socialt samspel) för begreppsutveckling i matematik och betydelsen härvid av en positiv attityd till ämnet. I kursen ska de studerande också få möta ett representativt urval av barnlitteratur och diskutera dess betydelse för barns språkutveckling. De studerande ska få träna sig i högläsning och fritt berättande och i samband därmed också studera hur man på bästa sätt samtalar med barn. Under den verksamhetsförlagda delen av utbildningen undersöker de studerande ett antal elevers räknefärdighet och förståelse av matematiska begrepp. Samtidigt prövar de studerande hur deras läsning av barnlitteratur och fria berättande tas emot av barn i olika konstellationer och vilka möjligheter det finns att bearbeta litteraturen genom samtal och andra uttrycksformer. I delkursen ingår tre moment: barnlitteratur 2 poäng, matematik 6 poäng och 2 poäng verksamhetsförlagd utbildning. Efter genomgången delkurs ska de studerande ha utvecklat sina egna matematikkunskaper erhållit viss kännedom om skolans arbetssätt i svenska och

3 matematik fått kunskap om hur matematisk begreppsutveckling kan analyseras och stimuleras skaffat sig viss beläsenhet inom barnlitteraturen och erfarenhet av hur den på olika sätt kan förmedlas till barn 3 Delkurs 2. Läs- och skrivutveckling under tidiga skolår (10 p) Delkursens syfte är att ge en teoretisk bakgrund till och didaktiska kunskaper om olika metoder för läs- och skrivutveckling under tidiga skolår samt om barnlitteratur som språkstimulans. Samtidigt syftar kursen också till att de studerande ska få vidareutveckla sina matematiska kunskaper. I delkursen läggs stor vikt vid diskussioner om och kritiskt prövande av teorier, metoder och läromedel för den tidiga läs- och skrivutvecklingen. De studerande får under kursen vidareutveckla sina kunskaper om barnlitteratur och annan språk- och kunskapsstimulerande verksamhet bland barn. Samtidigt arbetar de studerande inför kommande delkurs med att höja sin egen matematiska kompetens. Under den verksamhetsförlagda delen av utbildningen kartlägger de studerande ett läs- och skrivutvecklingsförlopp hos några barn med olika förutsättningar, där de också får möjlighet att pröva sina idéer om litteraturläsning och kreativ språkstimulans. I delkursen ingår fyra moment: matematik 2 poäng, barnlitteratur 1 poäng, läs- och skrivutveckling 4 poäng och 3 poäng verksamhetsförlagd utbildning. Efter genomgången delkurs ska de studerande ha utvecklat sina egna matematikkunskaper skaffat sig kunskaper om läs- och skrivutvecklingens teori och metod fått utveckla sina kunskaper om barnlitteratur och annan språkstimulans deltagit i och dokumenterat ett läs- och skrivutvecklingsförlopp hos några barn där olika metoder för diagnostisering och stimulansåtgärder diskuteras med utgångspunkt från kurslitteraturen Delkurs 3. Språk- och matematikutveckling i ett mångkulturellt samhälle (10 p) Delkursens syfte är att ge en teoretisk bakgrund till och didaktiska kunskaper om olika metoder för matematikundervisning under tidiga år. De studerande ska också få en inblick i hur det mångkulturella samhället med sina olika genus- och språkvärldar påverkar elevers skolsituation och därmed också klassrumsarbetet. I delkursen läggs stor vikt vid diskussioner om och kritiskt prövande av teorier, metoder och läromedel för den tidiga

4 4 matematikundervisningen. De studerandes förmåga att se på textens betydelse i olika kulturella sammanhang lyfts fram liksom även deras förmåga att använda texter i skolan på ett kreativt sätt. Under den verksamhetsförlagda delen av utbildningen kartlägger de studerande ett matematiskt utvecklingsförlopp hos några barn med olika förutsättningar. Samtidigt uppmärksammas hur skolan tar till vara de olika kulturer och kulturella uttrycksmedel som barnen har med sig från sina hemmiljöer. I delkursen ingår fem moment: matematik 3 poäng, barnlitteratur 2 poäng, drama 1 poäng, svenska som andraspråk 1 poäng och 3 poäng verksamhetsförlagd utbildning. Efter genomgången delkurs ska de studerande ha skaffat sig kunskaper om den tidiga matematikundervisningens teori och metod blivit medvetna om den kulturella mångfalden i samhället och fått insikter i hur den kan tas till vara i verksamheten deltagit i och dokumenterat ett matematiskt utvecklingsförlopp hos några barn där olika metoder för diagnostisering och stimulansåtgärder diskuteras med utgångspunkt från kurslitteraturen Delkurs 4. Att möta alla elever specialstudium med uppsats (10 p) Delkursens syfte är att ge de studerande beredskap för att i skolans undervisning kunna möta den naturliga variationen av elevers olikheter. Delkursen syftar också till att ge de studerande träning i att i en kortare vetenskaplig uppsats formulera problem och föra ett sammanhängande resonemang. I delkursen tar de studerande del av forskning om tidigt räknande, läsande och skrivande barn liksom även om språkförseningar, läsoch skrivsvårigheter och matematiksvårigheter, där diagnostiseringsmetoder och stödåtgärder diskuteras. De studerande ska i en kortare uppsats behandla något problemområde som kan finnas i den tidiga undervisningen i svenska och/eller matematik. Studien presenteras och försvaras på ett seminarium. De studerande opponerar också på en liknande studie framlagd på seminariet. I delkursen ingår tre moment: matematik 2 poäng, svenska 2 poäng och uppsats 6 poäng varav 2 poäng verksamhetsförlagd utbildning. Efter genomgången delkurs ska de studerande ha utvecklat sina kunskaper om barns olikheter när det gäller läs-, skriv- och räkneförmågan formulerat en problemställning av tydlig ämnesdidaktisk

5 karaktär inom ämnesområdet svenska och/eller matematik självständigt genomfört lämplig dokumentation för den egna studien skrivit en uppsats som uppfyller enklare vetenskapliga krav på problemformulering, genomförande, analys och resultatredovisning opponerat på en uppsats av liknande omfattning och kvalitet som den egna 5 Undervisningsformer Läromedel Examination Undervisningen sker huvudsakligen på distans. Inför kursens olika avsnitt presenterar kursledaren/läraren preciserade läsanvisningar, studieuppgifter och redovisningsmodeller. Lösningar till arbetsuppgifter kan behandlas kollektivt i basgruppskonferenser och kommenteras av kursledaren/läraren. Arbetsuppgifter kan också vara individuella och lösningar skickas till kursledaren/läraren för bedömning. Deltagande i uppsatsseminarier är obligatoriskt. Se nedan. Examination sker genom muntliga och/eller skriftliga redovisningar av förelagda arbetsuppgifter, dels fortlöpande i grupp, dels individuellt. Lärarstudentens professionella förhållningssätt examineras efter samråd med lärarutbildare i verksamheten. Den huvudsakliga formen för examination bestäms vid kursstarten. Betygsättning Övrigt Vid betygsättning av den verksamhetsförlagda utbildningen används betygen Godkänd eller Underkänd. Vid betygsättningen av övriga moment används betygen Väl godkänd, Godkänd eller Underkänd. Verksamhetsförlagd utbildning omfattar 10 poäng utlagda i delkurs 1 med 2 poäng, i delkurs 2 med 3 poäng, i delkurs 3 med 3 poäng samt i delkurs 4 med 2 poäng. Studerande som med godkänt resultat genomgått GLA140 som fristående kurs erhåller kursbevis. Godkänt resultat på kursen GLA140 kan tillgodoräknas som GIX141, Inriktning Svenska och matematik för skolans tidiga år, inom programmet för lärarutbildning. Läromedel Författare/red. Titel, förlag och utgivningsår Sidor Delkurs 1. Elevers lärande och begreppsutveckling (10 p) Anderberg, B. Matematikmetodik i grundskolan. Bengt Anderberg Läromedel

6 Chambers, Aidan Dahl, K. & Nordqvist, S. Emanuelsson, G. M.fl. (red.) Johnsen Høines, M. Böcker inom oss. Om boksamtal, Norstedts, 1994 el. senare Matte med mening. Alfabeta bokförlag, 1994 Matematik ett kommunikationsämne. Nämnaren Tema, NCM Göteborgs universitet, 1996 Matematik som språk. Liber, (64) 110 (211) 150 (210) Nettervik, Ingrid I barnbokens värld. Gleerup, 1994 el. senare 280 Nikolajeva, Maria Bilderbokens pusselbitar. Studentlitteratur, 2000, s.11-38, Sandqvist, Carin & Teleman,Ulf (red.) Språkutveckling under skoltiden, Studentlitteratur, 1989, s Söderblom, H. (red.) Sagor att läsa och berätta. En bok för alla, Widerberg, S. & G.(red.) Barnens versbok. En bok för alla, MSI Arbetsmaterial. Växjö universitet, aktuellt år 500 Barnlitteratur enligt separat litteraturlista Delkurs 2. Läs- och skrivutveckling under tidiga skolår (10 p) Obligatorisk litteratur Anderberg, B. Matematikmetodik i grundskolan. Bengt Anderberg Läromedel Allard, B., Rudqvist, M. & Sundblad, B. Nya LUS-boken. Bonniers, Auraldsson, Kerstin Börja berätta! : sagoberättande och sagotips i efterfrågade ämnen. Bibliotekstjänst, 1997, s Björk, M. & Liberg, C. Vägar in i skriftspråket. Natur & Kultur, Dahl, K. & Nordqvist, S. Matte med mening Alfabeta bokförlag, (64) Dahlgren, G. m.fl. Barn upptäcker skriftspråket. Liber,

7 Ekström, S. & Isaksson, B. Bildglädje och läslust. En bok för alla, Lagercrantz, Olof Fickla, avloppsrör och stjärnprickig. Om små barns språkvärld. En bok för all, 2002 Om konsten att läsa och skriva. Wahlström & Widstrand, Lindö, R Det gränslösa språkrummet. Studentlitteratur, Sandqvist, Carin & Teleman,Ulf (red.) Språkutveckling under skoltiden, Studentlitteratur, 1989, s Stadler, E. Läs- och skrivinlärning. Studentlitteratur, Taube, K Läsinlärning och självförtroende. Rabén & Sjögren, MSI Arbetsmaterial. Växjö universitet, aktuellt år 100 Referenslitteratur Läromedel för den första läsningen samt barnlitteratur enligt separat litteraturlista Chambers, Aidan Nettervik, Ingrid Böcker inom oss. Om boksamtal, Norstedts, 1994 el. senare I barnbokens värld. Gleerup, 1994 el. senare Nikolajeva, Maria Bilderbokens pusselbitar. Studentlitteratur, 2000 Delkurs 3. Språk- och matematikutveckling (10 p) Obligatorisk litteratur Alleklev,B & Lindvall, L Axelsson, Monica (red.) Listiga räven, läsinlärning genom skönlitteratur. En bok för alla, 2000 Att undervisa elever med Svenska som andraspråk ett referensmaterial. Skolverket, 1999 Tvåspråkiga barn och skolframgång mångfalden som resurs. Rinkeby Språkforskningsinstitut,

8 Emanuelsson, G. m fl (red.) Emanuelsson, G. m fl (red.) Kåreland, L. Matematik ett kommunikationsämne. Nämnaren Tema, NCM, Göteborgs universitet, 1996 Matematik från början. Nämnaren Tema, NCM, Göteborgs universitet, 2000 Möte med barnboken: Linjer och utveckling i svensk barn- och ungdomslitteratur. N&K, 1994 el. senare 8 50 (211) Ladberg, Gunilla Skolans språk och barnets. Studentlitteratur, Malmer, G. Kreativ matematik. Ekelunds förlag, (158) MSI Arbetsmaterial. Växjö universitet, aktuellt år 300 Referenslitteratur Auraldsson, Kerstin Chambers, Aidan Börja berätta! : sagoberättande och sagotips i efterfrågade ämnen. Bibliotekstjänst, 1997 Böcker inom oss. Om boksamtal. Norstedt, 1994 el. senare Fickla, avloppsrör och stjärnprickig. Om små barns språkvärld. En bok för alla, 2002 Nettervik, Ingrid I barnbokens värld. Gleerup, 1994 el. senare Nikolajeva, Maria Bilderbokens pusselbitar. Studentlitteratur, 2000 Delkurs 4. Att möta alla elever specialstudium med uppsats (10p) Adler, B. Att lämna skolan med rak rygg. SOU 1997:108. (urval) Vad är dyskalkyli en bok om matematiksvårigheter. NU-förlaget, ca Malmer, G. Bra matematik för alla. Studentlitteratur, Lindö, R. Det gränslösa språkrummet. Om barns tal- och skriftspråk i didaktiskt perspektiv, Studentlitteratur, Sterner, G. & Lundberg, I. Läs- och skrivsvårigheter och lärande i matematik. Göteborgs universitet, NCM-rapport nr 2,

9 Strömquist, S. Skrivboken. Skrivprocess, skrivråd och skrivstrategier. Gleerups, MSI Arbetsmaterial. Växjö universitet, aktuellt år. 100 Referenslitteratur Författare/red. Magne, O. Stencilmaterial tillkommer. Titel, förlag och utgivningsår Att lyckas med matematiken i grundskolan. Studentlitteratur, Svenska skrivregler utgivna av Svenska språknämnden. Liber, 2000.