MATEMATIK-DIDAKTIK med inriktning mot tidigare år 15 hp

Transkript

1 MATEMATIK-DIDAKTIK med inriktning mot tidigare år 15 hp Kurs 4 Inriktning LIMGB3 Kursuppläggning/Studiehandledning Flödesschema Fältstudier Litteraturseminarier Examinationer Bedömningsgrunder Referenslista

2 Matematik 4 LIMGB3/9MG251 med inriktning mot tidigare år och svårigheter i matematik. Kursansvarig eva.riesbeck@liu.se Start vecka 7 Onsdag 9-12 G33 Det matematiska barnet. Litteratur: Johnsen Hoines, M. Matematik som språk. Arbeta med till nästa gång: Analysschema i matematik före skolår 6. Artikel: Det matematiska barnet. Torsdag 9 12 G33 Vecka 8 Tisdag 9-12 B43 Torsdag 9 12 G35 Det matematiska barnet. Litteratursemiarium1: Johnsen-Hoines, M. Matematik som språk. Analysschema i matematik före skolår 6. Matematik från början: kap. 2,3,4,6. Taluppfattning i tidigare år. Litteratur: Nämnaren Tema, Matematik från början, kap. 1,5. Arbete med läroböcker från år 1. Taluppfattning i tidigare år. Matematikundervisning i år. Redovisning av artiklar i Matematik från början, kap. 1 och 5. Redovisning av arbete om hur barn lär sig matematik i år 1. Vecka 9 - vecka 12 ( NK 9-11) VFU Vecka 12 och 13 se kurs LIMGB1

3 Vecka 14 ar Tisdag 9-12 Specialpedagogik och matematik Litteratur: Ahlberg, Lärande och delaktighet Litteratuseminarium 2: Om det inte är dyskalkyli vad är det då? Gunnar Sjöberg Uppgift: Att söka på nätet efter texter om matematik-svårigheter och dyskalkyli. Sammanställ i grupp. Vecka 16 Tisdag 9-12 Specialpedagogik och matematik Litteraturseminarium 3: Lärande och delaktighet Redogörelse av vad är dyskalkyli. Vecka 17 Tisdag 9-12 Aritmetik - huvudräkning Redovisning av fältstudie 1 Litteraturseminarium 4:Aritmetik, Löwing Vecka 18 tisdag 9-12 Läsning, matematik och elevers svårigheter Redovisning av fältstudie 2 Litteratur: Räknesvårigheter och lässvårigheter, Lundberg, Sterner Vecka 19 Tisdag Mönster och logiskt tänkande. Litteratur: Hur många prickar har en gepard? Diskussion utifrån boken. Vecka 20 Tisdag 9-12 Elevers svårigheter kring rumsuppfattning i matematik. Mätning och geometri. Litteratur: Hur många prickar har en gepard? Redovisning av fältstudie 3

4 Vecka 21 Bedömning av elevers svårigheter i matematik McIntosh, A. (2008). Förstå och använda tal en handbok. Fältstudie 4 Vecka 22 tisdag Bedömning av elevers svårigheter i matematik Redovisning av genomförd uppgift: fältstudie 4 Vecka 23 tisdag Examination 1 tisdag Examination 2 Obligatorisk kurslitteratur Analysschema i matematik för åren före skolår 6. (2000). Skolverket. 45 s Ahlberg, A. (2002) Lärande och delaktighet, Lund: Studentlitteratur 190 s Bergius, B. & Emanuelsson, L. (2008). Hur många prickar har en gepard? Unga elever upptäcker matematik. Göteborg: NCM, 131s. Johnsen Höines, M. (2000): Matematik som språk, Malmö: Liber 2000, 185 s Lundberg, I. & Sterner, G. Räknesvårigheter och Lässvårigheter under de första skolåren-hur hänger de ihop? Stockholm: Natur och kultur. 172 s. Löwing, M. & Kilborn, W. (2008). Aritmetik. Lund. Studentlitteratur. McIntosh, A. (2008). Förstå och använda tal en handbok. Göteborg: NCM. 245s Nämnaren TEMA (2000).Matematik från början. Kungälv: Nämnaren. 247 s

5 Fältstudier De övergripande målen med fältstudierna är att genom samtal/intervju/observation skaffa fördjupad kunskap om olika innehållsavsnitt i kursen ge underlag för didaktisk reflektion utifrån erfarande på fältet Fältstudie 1 Inriktning/innehåll: Intervju med lärare kring hur de ser på elever med matematiksvårigheter. Hur vet de det? Vilka diagnosmetoder använder man? Hur arbetar man med dessa elever? Redovisning tisdag vecka 16 Fältstudie 2 Inriktning/innehåll: Genom att använda diagnosuppgifter kring taluppfattning få syn på elevers kunskap inom detta. Arbeta med enskild elev, som har matematiksvårigheter. Analysredskapet är både skriftlig och muntlig diagnos. Redovisning tisdag vecka 17 Fältstudie 3 Inriktning/innehåll: Samtal med elever om en problemlösningsuppgift. Spela in på band. Redovisning tisdag vecka 18 Fältstudie 4 Inriktning/innehåll: Att genom samtal med elever, som har matematiksvårigheter uppmärksamma deras förståelse för vissa matematiska begrepp. Välj några geometriska begrepp och låt elever förklara dessa på ett vardagligt och ett matematiskt sätt. Låt vidare elever lösa en uppgift där begreppet finns med. Genomför uppgiften i grupp. Redovisning tisdag vecka 20 Fältstudie 5 Välj ut några uppgifter ur boken Förstå och använda tal och testa på någon elev med matematiksvårigheter och någon som har lätt för matematik. Be dem förklara hur de tänker. Se efter hur du ska undervisa eleven kring de uppgifter som du har valt. Litteraturseminarier Målet med litteraturseminarier är att skapa tillfällen till samtal/diskussioner i gruppen knyta teoretisk kunskap till praktisk vardagserfarenhet genom reflektion Läslogg, ett sätt att förbereda litteraturseminarium, frågeställningar ett annat sätt.

6 Ordet logg avser vanligen en dagbok som förs på fartyg över viktigare händelser under resan. Ordet används i dagligt tal också som beteckning på dagbok, tankeböcker och arbetsjournaler som skrivs för att beskriva kurs, färdriktning eller utveckling. En läslogg är tänkt att spegla det son händer i läsarens medvetande i samband med läsningen. Vilka tankar väcker läsningen? Vad vill man återvända till i texten? Vad instämmer man i? Vad behöver man fundera vidare över? Vad ställer man sig tveksam till? Vad vill man samtala om och diskutera? Första seminariet: Läslogg- Matematik som språk. Vecka 7 torsdag Ett sätt att skriva läslogg är att välja ut ett antal citat ut texten och dessa utgöt sedan grunden för läsarens reflektioner. Citaten kan vara tilltalande, uppseendeväckande, störande, intressanta, förvirrande eller provocerande. Reflektioner över de valda citaten kan bestå av kommentarer, associationer, slutsatser, frågor man vill ställa, kritik man vill framföra, beröm man vill ge, svårigheter man stöter på eller jämförelser man gör. Läsloggen bör alltså spegla det möte som uppstår vid läsningen mellan å ena sidan texten och dess författare och å andra sidan läsaren och hennes tidigare erfarenheter och kunskaper. Andra seminariet: Om det inte är dyskalkyli- vad är det då? Diskussionfrågor. vecka 14 tisdag Tredje seminariet: Läslogg Lärande och delaktighet av Ahlberg vecka 16 tisdag Fjärde seminariet: Aritmetik, Löwing vecka 17 tisdag Varje studerande skall till litteraturseminariet ha funderat kring följande frågeställningar. Vilka budskap har boken? Vad har jag lärt mig? Vilken praktisk nytta kan jag ha av denna kunskap? Vilka egna funderingar vill jag diskutera?

7 Examinationsuppgifter 1. En elev väljs ut i din klass och denna elev ska följas under hela din VFU från vecka 9 till vecka 23. Uppgiften är att se hur eleven lär sig matematik. Vad beror det på att eleven lär sig respektive inte lär sig matematik? Fokus bör så långt det är möjligt ligga på specialpedagogik och matematik. Uppgiften ska sammanställas enskilt och en beskrivning av eleven ska göras utifrån socialt, koncentration, engagemang, språk osv. Här kan man använda sig av samtal,intervju, observation. I uppgiften ska finnas koppling till läst litteratur. 2. Skriftlig tentamen vecka 23 tisdag Uppgifter att genomföra på VFU Under veckorna 9-12 ska undervisningspass hållas i de tidigare åren. Detta kan även ske vid de enstaka dagar som äger rum resterande veckor Alla måndagar från vecka 14 är VFU-dagar som ska användas dels till fältstudier och examinationsuppgift, dels till att undervisa. Bedömningsgrunder För att bedömas som godkänd krävs Vid seminarietillfällena diskuteras bl.a. den obligatoriska kurslitteraturen som därför förutsätts vara behandlad, läst och reflekterad, enskilt och i grupp inför varje seminarium. En skriven läslogg ska lämnas vid varje litteraturseminarium. Genomförd fältverksamhet I kursen ingår tid för fältverksamhet för att ta reda på vissa frågeställningar. Måndagar är avsatta för detta ändamål. En godkänd enskild uppgift i rapportform Genomförda och godkända fältstudier Godkänd skriftlig tentamen Rapporten har som empiriskt underlag en beskrivning av en elev under matematiktillfällen i skolan. En koppling till relevant litteratur ska finnas med.

8 För att studenten skall bedömas som väl godkänd skall hon uppfylla de krav som tas upp under bedömningen godkänd. Därtill beaktas följande aspekter: Visad hög ambitionsnivå i texter, seminarieverksamhet, arbetsgrupp och fältverksamhet. Förmåga att integrera kursinnehåll med egna tankar. Att den avslutande kursuppgiften är av god kvalitet. Att tidplaner hållits. Studenten bedöms som underkänd om kraven för godkänd inte är uppfyllda. Referenslista Adler, B. (2001). Vad är dyskalkyli? Nationella Utbildningsförlaget Sverige. Adler, B. (2007). Dyskalkyli & Matematik. Malmö: NU-förlaget 288 s. Ahlberg, A. (1995) Barn och matematik, Lund: Studentlitteratur 147 s Ahlberg, A. (2002) Lärande och delaktighet, Lund: Studentlitteratur 190 s Bergius, B. & Emanuelsson, L. (2008). Hur många prickar har en gepard? Unga elever upptäcker matematik. Göteborg: Nationellt centrum för matematik.131 s. Berggren, P. & Lindroth, M. (1997). Kul matematik för alla. Falköping. Ekelunds förlag. Berggren, P. & Lindroth, M. (1999). På G i matematik. Ekelunds förlag. Berggren, P. & Lindroth, M. (2004). Positiv matematik. Falköping. Ekelunds förlag. Billstein, T (2002) A problemsolving approach to Mathematics for elementary school teachers, US s. Boesen, J. (reds.) (2006). Lära och undervisa matematik- internationella perspektiv. Göteborg: Nationellt centrum för matematik 290 s. Dahl, K. (1995). Matte med mening. Alfabeta, 64 s. Dahl, K. (1998). Ska vi leka matte? Alfabeta, 61 s. Emanuelsson, G m fl. (1991). Tal och räkning 1, Lund: Studentlitteratur, 190 s. Emauelsson, G. M fl. (1991). Tal och räkning 2, Lund: Studentlitteratur, 190 s. Emanuelsson, G. M.fl. (1991). Geometri och statistik, Lund: Studentlitteratur, 190 s. Emanuelsson, G m fl. (1991). Problemlösning. Lund: Studentlitteratur. 190 s. Engström, A. (1998). Matematik och reflektion. Lund: Studentlitteratur. 152 s Furness, A. (1988). Mönster i matematiken. Stockholm: Ekelunds förlag. 80 s. Furness, A. (1998). Vägar till matematiken. Stockholm: Ekelunds förlag. 97 s Furness, A. (2001). Matematiken tar form. Stockholm: Ekelunds förlag. 135 s Gran, B. (1998). Matematik på elevens villkor. Lund: Studentlitteratur. 212 s Johnsen Höines, M. (2000): Matematik som språk, Malmö: Liber 2000, 185 s Kaye, P. (1994). Mattelekar, Jönköping Brain Books AB. 254 s. Ljungblad, A-L. (1999). Att räkna med barn med specifika matematiksvårigheter. Varberg. Argument. Ljungblad, A-L. (2001) Matematisk Medvetenhet. Varberg: Argument. Ljungblad, A-L. (2001). Skapande matematik. Varberg: Argument. Ljungblad, A-L. (2003). Att möta barns olikheter. Varberg: Argument. Lundblad, I. & Sterner, G. Räknesvårigheter och Lässvårigheter under de första skolåren hur hänger de ihop? Stockholm: Natur och Kultur. Löwing, M. & Kilborn,W.(2002) Baskunskaper i matematik för skola, hem och samhälle. Lund: Studentlitteratur

9 Löwing, M. & Kilborn, W. (2003). Huvudräkning. Lund. Studentlitteratur. 173 s Löwing, M. (2006). Matematikundervisningens dilemman. Hur lärare kan hantera lärandets komplexitet. Lund: Studentlitteratur. 250 s. Löwing, M. & Kilborn, W. (2008). Språk, kultur och matematikundervisning. Lund: Studentlitteratur. 143 s. Magne, O. (1996) Att lyckas med matematik i grundskolan. Lund: Studentlitteratur, 200 s Malmer, G. (1990). Kreativ matematik, Falköping: Ekelunds förlag, 152 s. Malmer, G. & Kronqvist, K-Å. (1993). Räkna med barn. Ekelunds förlag. 158 s Malmer, G. (1999). Bra matematik för alla. Lund: Studentlitteratur. 239 s Malmer, G. & Adler, B. Matematiksvårigheter och dyslexi. Lund: Studentlitteratur. 230s Neuman, D. (1989). Räknefärdighetens rötter. Stockholm: Utbildningsförlaget. 241 s Nämnaren (1995), Tema Matematik ett kärnämne, Göteborg 1995, 210 s Nämnaren. (1996). Tema Matematik ett kommunikationsämne. Göteborg 1996, 203 s Nämnaren (1999), Tema Algebra för alla, Göteborg 1999, 220 s Nämnaren (2000).Matematik från början. Kungälv: Nämnaren. 247 s Nämnaren (2002) Uppslagsboken. Göteborg: Nämnaren 100 s. Nämnaren (2004). Familjematematik. Göteborg: Nämnaren. 116 s. Nämnaren (2005). Matematikverkstad. Göteborg: Nämnaren. 136 s. Nämnaren (2006). Matematik i förskolan. Göteborg: Nämnaren. 109 s. Nämnaren (2006). Små barns matematik. Göteborg: Nämnaren. 190 s. Sandahl, A. (1997) Skolmatematiken - kultur eller myt? Akademisk avhandling vid Linköpingsuniversitet, Inst för beteendevetenskap. 159 s. Sandahl, A. & Unenge, J. (1999). Lärarguide i matematik del 1 och 2. Stockholm: Natur och Kultur. 100 s. Solem, I. & Reikerås, E. (2004). Det matematiska barnet. Stockholm: Natur och Kultur. 344s Sjöberg, G. (2006). Om det inte är dyskalkyli vad är det då? En multimetodstudie av eleven i matematikproblem ur ett longitudinellt perspektiv. http: fou.skolporten.com Stendrup, C. (2001). Undervisning och tanke. Stockholm, HLS förlag, 250 s. Sterner, G. & Lundberg, I. (2002). Läs och skrivsvårigheter och lärande i matematik. NCM rapport 2002:2. Uhlin, B. (1996). Engagerande matematik genom spänning, fantasi och skönhet. Solna: Ekelunds förlag. 150 s Unenge, J., Sandahl, A., Wyndhamn, J. (1994). Lära matematik. Lund: Studentlitteratur Unenge, J. (1999). Skolmatematiken igår, idag och i morgon. Stockholm: Natur och Kultur. 152 s. Wallby, K.; Carlsson, S. & Nyström, P. (2001). Elevgrupperringar en kunskapsöversikt med fokus på matematikundervisning. Skolverket. Wyndhamn, J., Riesbeck, E., Schoultz, J., (2000) Problemlösning som metafor och praktik. Linköpings Universitet. Institutionen för tillämpad lärarkunskap. (IUV). Linköping. Utbildningsdepartementet. (1998).Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet, Lpo 94. Stockholm: CE FritzesAB. 19 s. Skolverkets kursplaner

10 Webbadresser (universitetsbibliotekets databas för litteratursökning) (här finns examensarbeten inom grundskollärarprogrammet och lärarprogrammet i elektronisk form) (med länkar till webbsidor om matematikens historia) (här finns bl.a. en databas med artiklar i Nämnaren) (kursplaner 2000, betygskriterier, länkar till nationella prov m.m.) (länkar till webbsidor som lärare? i alla ämnen? kan ha nytta av i sin undervisning. Här finns t.ex. matematikspel och - lekar) (estetiska institutionen med centrum för Miljö- och Utomhuspedagogik) (med 'veckans problem') och (nationella prov, m.m.) Sökmotor Google