Kursbeskrivning för kursen

Transkript

1 Kursbeskrivning för kursen Rumsuppfattning och geometri UM2203, 7,5 hp Vt 2013 Version 30 jan 1

2 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Lärare, kursansvarig och administrativ personal... 3 Gruppansvariga lärare... 3 Övriga lärare... 3 Kursansvarig... 3 Kursadministratör:... 3 Allmän information... 3 Kursen... 3 Mondo... 4 Registrering, poängutdrag, intyg mm... 4 Kursplan... 4 Kurslitteratur... 4 Seminarieplanering... 5 Förväntade studieresultat... 5 Bedömning och betygskriterier... 6 Examination... 6 Kursinnehåll... 6 Seminarier... 6 Mattebild... 6 Litteraturseminarier... 6 Litteraturseminarium 1 Mätning... 7 Litteraturseminarium 2 - Young children learn... 7 Beskrivning av examinationer... 8 Skriftligt prov En lektionsserie med fokus på rumsuppfattning, geometri och mätning... 8 Gensvar... 9 Muntlig redovisning med digital teknik och estetiska uttrycksformer

3 Lärare, kursansvarig och administrativ personal Gruppansvariga lärare Grupp A Anna Nilsson tele e-post: anna.nilsson@mnd.su.se Grupp B Mona Hverven tele e-post: mona.hverven@mnd.su.se Övriga lärare Maria Eriksson tele e-post: maria.eriksson@cehum.su.se Torbjörn Tamour tele e-post: torbjorn@math.su.se Kursansvarig Mona Hverven tele e-post: mona.hverven@mnd.su.se Kursadministratör: Olga Sävehamn tele e-post: olga.savehamn@mnd.su.se kursadministration@mnd.su.se Information om telefontider till administration och öppettider för kurskansli finns på Allmän information Kursen Kursen Rumsuppfattning och geometri ingår i grundlärarprogrammet. Kurskoden för kursen är UM2203. Kursen ges av Institutionen för matematikämnets och (MND, ), Svante Arrhenius väg 20 A, Stockholm. På Mondosajten för kursen finns information om hur du hittar till institutionen. Kursen behandlar grundläggande geometri och mätning, barns/elevers lärande, rumsuppfattning och tidiga begreppsbildning i geometri, mål och innehåll i grundskolans styrdokument, analys av elevers kunnande i geometri och mätning samt problemlösning och problemformulering med fokus på geometri och mätning. I kursen ingår seminarier, föreläsningar, enskilda uppgifter och grupparbeten. Under kursen kommer olika uttrycksformer att användas, som till exempel laborativa arbetssätt, informations- och kommunikationsteknik (IKT) och estetiska uttrycksformer, samt hur dessa kan användas i matematikundervisningen i skolan. 3

4 Mondo Kursplan, litteraturlista, kursbeskrivning, seminarieplaneringar för varje grupp och övrig information finns på Mondo. Om du har problem med ditt studentkonto eller inloggning på Mondo kontaktar du studentsupport. Det är viktigt att du kan använda Mondo. Mondo kommer bland annat att användas som informationskanal för kurslärare och studenter, diskussioner i forum, gensvar och kommentarer mellan studenter, möjlighet att hämta dokument från länkar samt inlämning av uppgifter i inlämningsmapp. Registrering, poängutdrag, intyg mm För att få studera en kurs vid universitetet måste du vara registrerad på den. Registreringen innebär att du bekräftar din antagning och att du vill behålla din plats på kursen. För registrering krävs det att du har ett universitetskonto. Det kan du själv aktivera via eller via välj Aktivera universitetskonto. Vid eventuella problem med universitetskontot kontaktar du studentsupport Du registrerar dig på kursen genom att logga in på Om du av något skäl inte kommer att gå kursen eller avbryter kursen måste du snarast meddela detta till kursadministratören. Om du behöver göra studieuppehåll ska du också vända dig till kursadministratören. Via vår hemsida, når du Mitt universitet som du ska använda dig av för att skriva ut poängutdrag, registerintyg och göra adressändring. Här kan du även ta del av information om öppna föreläsningar och annat som är bra att veta. Kursplan Kursplanen hittar du på Kurshemsidan. Kurslitteratur Den kurslitteratur som ingår i kursen ser du nedan. Du kan också se vilka böcker som finns i flera av kurserna i matematikdidaktik. I seminarieplaneringen kan du läsa vilka delar av litteraturen som ligger till grund för respektive seminarium. Obligatorisk kurslitteratur Bergius, B. & Emanuelsson, L. (2008). Hur många prickar har en gepard? Unga elever upptäcker matematik. Göteborg: NCM Göteborgs Universitet. (90 s.) Bergius, B., Emanuelsson, G., Emanuelsson, L. & Ryding, R. (Red.). (2011). Matematik ett grundämne Nämnaren TEMA 8. Göteborg: NCM. (90 s.). Har funnits som referenslitteratur i tidigare kurser. 4

5 Heuvel-Panhuizen van den, M. & Buys, K. (Editors.). (2005). Young children learn measurement and geometry. A learning-teaching trajectory with intermediate attainment targets for the lower grades in primary school. Utrecht: Freudentahl Insitute, Utrecht university. (330 s.). Löwing, M. (2011). Grundläggande geometri Matematikdidaktik för lärare. Lund: Studentlitteratur. (106 s.). Solem, I.H., Alseth, B. & Nordberg, G. (2011). Tal och tanke matematikundervisning från förskoleklass till årskurs 3. Lund: Studentlitteratur. (170 s.). Boken har förekommit i tidigare kurser. Artiklar om 150 sidor Övrigt: Aktuella styrdokument Skolverket. (2010). Del ur Lgr 11: Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet: kapitel 1 och 2. Stockholm: Skolverket (16 s.). Denna bok finns i fler kurser. Går att ladda ner från Skolverkets hemsida. Referenslitteratur: Kiselman, C. & Mouwitz, L. (2008). Matematiktermer för skolan. Göteborgs universitet: Nationellt Centrum för Matematikutbildning, NCM. Seminarieplanering Respektive grupps seminarieplanering hittar du på Kurshemsidan. Förväntade studieresultat De förväntade studieresultaten i kursen Rumsuppfattning och geometri är följande Efter att ha genomgått kursen förväntas studenten: visa ämneskunskaper i matematik inom rumsuppfattning, geometri och mätning relevanta för undervisning i matematik i årskurs F-3, kunna analysera elevers kunnande i geometri och mätning i relation till skolans mål och aktuell forskning om elevers lärande, kunna planera för en problemorienterad matematikundervisning i årskurs F-3, med utgångspunkt i skolans styrdokument och med stöd av digitala hjälpmedel och estetiska uttrycksformer. 5

6 Bedömning och betygskriterier Bedömning samt betygskriterier för kursen finns på Mondo. Examination Kursen examineras på följande vis: muntlig redovisning med digital teknik och estetiska uttrycksformer, skriftligt prov Mer information om examinationen finns nedan. Kursinnehåll Seminarier Undervisningen består av seminarier med praktiska inslag, litteraturdiskussioner, muntliga redovisningar, arbete i grupp samt individuella uppgifter. Deltagande i seminarierna är obligatoriskt. På Kurshemsidan hittar du seminarieplanering för den grupp som läser kursen UM2203 parallellt med dig. Detta medför möjlighet att delta i en annan grupp om du av någon anledning inte kan delta när din egen grupp har ett visst seminarium. Mejla till den lärare som håller i seminariet du avser att besöka och meddela att du kommer som gäst. Mattebild Under kursen kommer du att ha mattebild under två seminarier. Du kommer då att möta en bildlärare, Maria Eriksson. Dessa seminarier kommer att hållas i Stockholms Universitets nybyggda utbildningsstudio för estetiskt lärande i Frescati backe. Seminarierna i studion innebär att du som lärarstudentent får möjlighet att utveckla nya sätt att använda estetiska inslag i ämnesstudierna. Vi kommer att arbeta med två och tredimensionella bildövningar som relaterar till grundskolans kursplan i matematik för de yngre åldrarna ( från förskoleklass till år 3) Seminarierna är obligatoriska. Till mattebild-seminarierna är ni indelade i tre grupper. Se gruppinledningen på mondo. Litteraturseminarier Under kursen finns två obligatoriska litteraturseminarier på seminarieplaneringarna. Dessa litteraturseminarier är tillfällen för att gå in i delar av litteraturen på djupet tillsammans med studiekamraterna och syftar till att bidra till ditt lärande i riktning mot de förväntade studieresultaten. 6

7 Litteraturseminarium 1 Mätning Individuellt arbete inför litteraturseminariet Inför litteraturseminariet skriver du läsloggar om mätning inom flera olika storheter till exempel längd, area, volym, massa och tid. Du exemplifierar både utifrån kurslitteratur, styrdokument samt egen erfarenhet. Dina läsloggar tar stöd i följande kurslitteratur: Kapitel 1 och 2 i Bergius, B. & Emanuelsson, L. (2008). Hur många prickar har en gepard? Unga elever upptäcker matematik. Göteborg: NCM Göteborgs Universitet. Kapitel 7, 8 och 9 i Löwing, M. (2011). Grundläggande geometri Matematikdidaktik för lärare. Lund: Studentlitteratur. Kapitel 6 i Solem, I.H., Alseth, B. & Nordberg, G. (2011). Tal och tanke matematikundervisning från förskoleklass till årskurs 3. Lund: Studentlitteratur. Litteraturseminariets genomförande Under litteraturseminariet delger du de övriga studenterna dina läsloggar om vad mätning inom olika storheter innebär. Under litteraturseminariet kommer ni att arbeta i mindre grupper, som vi lärare har satt ihop. Till litteraturseminariet (tid då litteraturseminariet äger rum, se respektive seminarieplan) tar du med dina läsloggar och den kurslitteratur du använt dig av. Berätta för varandra om innehållet i era läsloggar och ge varandra muntlig feedback på loggarna. Gensvaret kan förslagsvis inledas Jag håller med dig om, Jag tycker det var intressant när, Jag undrar vad du menar när När alla fått gensvar så diskuterar ni det ni lärt om mätning. Fundera även hur ni skulle kunna planera undervisningssituationer som behandlar mätandets idé i förskoleklass till och med åk 3. I slutet av litteraturseminariet skriver ni ner några reflektioner kring vad ni diskuterat på litteraturseminariet. Ange vilka som varit med på seminariet. Dessa anteckningar lämnas till kursläraren vid seminariet som äger rum samma dag (eller i nära anslutning, se respektive seminarieplan), samt läggs in på avsedd plats i mondo. Litteraturseminarium 2 - Young children learn Individuellt arbete inför litteraturseminariet Inför litteraturseminariet har du översiktsläst hela boken samt fördjupat dig i ett kapitel i boken Heuvel-Panhuizen van den, M. & Buys, K. (Editors.). (2005). Young children learn measurement and geometry. A learning-teaching trajectory with intermediate attainment targets for the lower grades in primary school. Utrecht: Freudentahl Insitute, Utrecht university. 7

8 Vi kommer under ett av seminarierna att fördela kapitlen mellan er, och sätta ihop er i litteraturseminaregrupper. Litteraturseminariets genomförande Under litteraturseminariet (tid då litteraturseminariet äger rum, se respektive seminarieplan) kommer ni att arbeta i mindre grupper, som vi lärare har satt ihop. Du redogör muntligt för det kapitel du läst, och lyfter sådant som du anser är extra intressant eller tankeväckande. Det kan även vara något som du inte håller med om eller funderar över. På slutet av seminariet skriver ni ner några reflektioner kring vad ni diskuterat på litteraturseminariet. Ange vilka som varit med på seminariet. Dessa anteckningar mailas till kursläraren efter litteraturseminariet. Lägg även in dem på avsedd plats i mondo. Beskrivning av examinationer Skriftligt prov En lektionsserie med fokus på rumsuppfattning, geometri och mätning Lektionsserie i geometri ange rubrik som stämmer med innehållet i dina lektioner Du redogör för en problemorienterad matematikundervisning, fokus rumsuppfattning, geometri och mätning, i årskurs F-3. Du ger förslag på en lektionsserie om tre lektioner. Ta hjälp av de didaktiska frågorna Vad? Varför? Vem? När? och Hur? Det är en tydlig struktur i ditt upplägg. Du fördjupar dig i någon eller några delar av centralt innehåll inom geometri för åk 1-3, samt kopplar till en eller flera av förmågorna samt kunskapskraven. Du anger tänkt årskurs. Du planerar för tre lektioner. Varje lektion innehåller tydliga, utvärderingsbara, kommunicerbara mål för vilket kunnande som det är tänkt att eleverna ska utveckla. De utvärderingsbara målen tar sin grund i Lgr 11, vilket tydligt syns i ditt arbete. Din undervisning är problemorienterad. Dina lektioner innehåller flera representationsformer och uttrycksformer. Du har dessutom med förslag på övningar där eleverna ges möjlighet att genom estetiska uttrycksformer, bland annat bild, fördjupa sitt lärande. Du visar på olika lärandemiljöer, till exempel hur du i din undervisning kan ta vara på de möjligheter som finns då man har geometri och mätning utomhus. Dina lektioner innehåller även förslag på hur IKT kan användas i matematikundervisningen. Du har med moment som syftar till att eleverna utvecklar förståelse för mätandets idé. Begreppsordlista i relation till lektionsserien Eftersom dina lektioner innehåller flera olika geometriska begrepp så har du med en begreppsordlista där du förklarar/definierar de geometriska begreppen. Bland annat genom dina förklaringar kan du visa ämneskunskaper i matematik inom rumsuppfattning, geometri och mätning relevanta för undervisning i matematik i årskurs F-3. Utvärdering av elevers kunnande i relation till lektionsserien Du har även med förslag på hur utvärdering av elevers kunnande, i relation till de utvärderingsbara målen för lektionerna samt till dina lektioners innehåll, kan utvärderas. Du ger konkreta exempel. Du 8

9 tar stöd i kurslitteratur och gärna även annan relevant litteratur och forskning. Ett av de förväntade studieresultaten för denna kurs är att kunna analysera elevers kunnande i geometri och mätning i relation till skolans mål och aktuell forskning om elevers lärande. Du ser till att du i denna del av din text visar att du uppnår det förväntade studieresultatet. Reflektioner och motiveringar i relation till lektionsserien Du avslutar din text med reflektioner över och motiveringar av övningar, lektionsupplägg, hänsyn till olika elevers kunskaper och behov, val av estetiska uttrycksformer, IKT, på vilket sätt du menar att din föreslagna undervisning är problemorienterad etc. I dina motiveringar och reflektioner tar du stöd i kurslitteratur och styrdokument. Omfång på din text: Mellan ord. Framsida och referenslista ska finnas med. De ingår dock inte i det angivna antalet ord. Typsnitt: Times New Roman Storlek: 12 Gensvar Att få gensvar (respons/synpunkter) på det man skriver är ett sätt att kunna utveckla sitt skrivande. Under vecka 11 läser alla studenter någon medstudents text (så långt man hunnit skriva). Därefter ger studenten gensvar på sin studiekamrats text. Gensvaret kan lämnas på innehåll, struktur, formalia osv. Det är mottagande student som i förväg meddelar sin studiekamrat vad hon/han önskar att gensvaret riktar sig mot. Innan inlämningen av den slutgiltiga versionen av examinationsuppgiften erbjuds studenten att få gensvar av kurslärare. Detta gensvar sker genom att vi lägger in ett gensvarstillfälle i respektive grupps schema. Vår erfarenhet, som kurslärare, är att man som student har likartade funderingar, och då kan vi på det sättet gensvara i grupp. Detta tillfälle är ett erbjudande, och är inte obligatoriskt. Den skriftliga examinationsuppgiften (Skriftligt prov en lektionsserie med fokus på rumsuppfattning, geometri och mätning) läggs i Uppgifter/Inlämningsmapp (om var får du information under kursen) i mondo senast den 24 mars Muntlig redovisning med digital teknik och estetiska uttrycksformer Den muntliga redovisningen kommer att ske i två faser. Onsdagen den 20 mars. (Fas 1) 1) Redovisning i 5-grupper (ihopsatta av oss lärare). Berätta om er planering av lektionsserien (se skriftlig examination). 15 minuter/person. Diskutera sedan innehållet i redovisningen. Ta 9

10 gärna med konkret material till redovisningen. Redovisningen ska vara intresseväckande för de övriga i gruppen. 2) Planera en gemensam redovisning. Redovisningen kan utgå från en eller fleras redovisningar (guldkornen). Välj ett eller flera ämnesområde som ni tycker är särskilt intressant att lyfta fram att presentera. Alternativt kan ni välja delar ur samtligas redovisningar, som ni sätter ihop till en presentation där den röda tråden syns genom redovisningen. Lyft fram IKT och estetiska uttrycksformer. Torsdagen den 21 mars (Fas II) Redovisning (i 5-gruppen) inför resten av gruppen. 15 minuter/grupp. Redovisningen kan till exempel vara i form av en dramatisering eller en dialog alltså en presentation som planeras annorlunda än en traditionell gruppredovisning. Kreativitet och kvalitet uppskattas - redovisningen ska vara både underhållande och intressant för publiken. Estetiska uttrycksformer samt IKT framgår tydligt i er redovisning. 10