Göteborgs Universitet, Lärarutbildningsnämnden Grundlärarprogrammet med inriktning mot arbete i fritidshem Kurs LRFP50, Björn Haglund.

Transkript

1 Göteborgs Universitet, Lärarutbildningsnämnden Grundlärarprogrammet med inriktning mot arbete i fritidshem Kurs LRFP50, Björn Haglund Foto B. Haglund 2012 Studieguide Läs- och skrivutveckling och matematik för lärare i fritidshem (LRFP50) Kursperiod 6 december januari 2013

2 Innehållsförteckning Allmän kursinformation... 1 Kursens arbetsformer... 1 Kursplan och litteraturlista... 2 Bedömningskriterier 2 Examinerande moment:... 3 Lärare i kursen... 4 Lathund som stöd för att planera dina studier:... 4 Allmän kursinformation Grundlärarprogrammet med inriktning mot arbete i fritidshem en ny yrkesutbildning med vetenskaplig grund för lärare i fritidshem och skola. Kursen du läser nu är, förutom det avslutande examensarbetet, den sista kursen som är specifikt inriktad på fritidspedagogik. Det officiella namnet är: Läs- och skrivutveckling och matematik för lärare i fritidshem och kurskoden är LRFP50. I den här studiehandledningen hittar du en beskrivning av kursens innehåll, kursmål och obligatoriska inslag. I denna kurs riktas kursinnehållet mot läs- och skrivutveckling och matematik inom ramen för arbetet i fritidshemmet. Vanligen tänker man kanske att ett sådant innehåll mest är förknippat med traditionellt skolarbete men i kursen ges exempel på hur läsning, skrivning och matematik är ett innehåll som ofta finns med i barns vardagsliv utanför klassrummet. Dessutom beskrivs hur ett sådant innehåll kan användas på fritidshemmet. Kursen tar upp Storyline som ett möjligt tematiskt arbetssätt som kan användas i syfte att låta barn möta och använda sig av läsning, skrivning och matematik i kombination med estetisk verksamhet. Kursens arbetsformer De två seminariegrupperna består av ca 20 deltagare/grupp. Kursens seminarier och flera av kursens workshops bedrivs i dessa grupper. Precis som tidigare kommer varje seminariegrupp att till största delen möta en enda seminarieledare. I grupp 1 är det Björn Haglund och i grupp 2 är det Anna Klerfelt som är seminarieledare. Seminarieledarna är de som examinerar er i relation till kursens mål. Vilka som blir grupp 1 och vilka som blir grupp 2 bestäms i samband med kursintroduktionen då ni även delas in i basgrupper. Precis som i tidigare kurser kommer ni att bearbeta litteratur vid olika litteraturseminarier. Seminarierna är obligatoriska och kommer att vara upplagda på något olika sätt i syfte att skapa variation i undervisningen. En tanke är också att ni ska få möjlighet att bearbeta tankar och upplevelser från er VFU vid seminarierna. För att seminarierna verkligen ska ta upp era frågeställningar krävs det att ni är väl förberedda, dvs. att ni läst och reflekterat över litteraturen innan seminariet. Vid några tillfällen ska ni också ha med er skriftliga reflektioner till seminariet. För att stödja och fördjupa er läsning av litteraturen ingår även föreläsningar vars innehåll anknyter till litteraturen och kursens innehåll. I denna kurs ingår också flera olika workshops för att på så sätt skapa en variation av mer traditionell seminarieundervisning och att praktiskt få pröva på att genomföra en del av kurslitteraturens innehåll. 2

3 Kursuppgifterna är specifikt utformade uppgifter som avser att ge dig stöd att styra mot kursmålen. De ger också en möjlighet att för kamrater och lärare synliggöra den kunskap du erövrat, att du nått kursens mål. Kursuppgifterna är av olika typer och redovisas/behandlas successivt i kursen. Ni har sedan tidigare bekantat er med GUL, vår kursplattform där du hittar kursinformation, diskuterar med kurskamrater och lärare och lämnar din avslutande examinationsuppgift. Kursplan och litteraturlista Kursplanen anger kursens innehåll och i kursplanen finns, som ett separat avsnitt, också den litteraturlista som anger de texter som ingår i kursen. Litteraturen är en central kunskapskälla i akademisk utbildning. Vi föreslår att du planerar ditt eget läsande i god tid så att du är förberedd när texterna behandlas vid seminarier eller i uppgifter. Kursplanens kursmål anger de kunskaper och förmågor som du skall visa att du tillgodogjort dig och som bedöms i kursens examinationer. Se därför till att vara införstådd med de olika kursmålen. För att underlätta er förståelse för kursens innehåll och olika moment har kursmålen skrivits ut i samband med beskrivningen av kursinnehållet (se s 4-9). Kursmålen beskriver nivån för betyget Godkänd. I bedömningskriterierna nedan framgår också vad som ytterligare krävs för att uppnå betyget Väl godkänd. Bedömningskriterier I kursen används en tregradig betygsskala. Underkänd, Godkänd samt Väl Godkänd. Studenternas prestationer i de obligatoriska/examinerande momenten utgör det sammanlagda underlaget för bedömningen. För att du skall bedömas Godkänd i kursen skall du ha genomfört kursens obligatoriska moment på ett sådant sätt att du kan anses ha uppnått kursmålen. För betyget Väl Godkänd krävs förutom ovanstående att man främst i den skriftliga hemtentamen visar på en utvecklad kunskap genom att med stöd i centrala kursreferenser konsekvent reflektera över och problematisera planeringen och upplägget av det tematiska arbetet. Examinerande moment De obligatoriska/examinerande momenten innebär att ha deltagit i kursens litteraturseminarier samt att lämna in kortare skriftliga reflektioner i samband med seminarierna. Det mest betydelsefulla momentet med avseende på bedömning av hur de studerande uppnått kursmålen är kursens skriftliga hemtentamen. Om man av någon anledning inte är godkänd i något av kursmomenten vid kursen slut och av den anledningen måste komplettera kursinnehållet så ska dessa kompletteringar skickas till examinator/kursledare för omexamination senast den 22 februari. 3

4 Lärare i kursen Kursledare Björn Haglund bjorn.haglund@ped.gu.se telefon Seminarieledare Björn Haglund grupp 1 Anna Klerfelt grupp 2 Anna.Klerfelt@ped.gu.se Margareta Häggström grupp 1 och grupp 2 margareta.haggstrom@gu.se Eva Strid grupp 1 och grupp 2 eva.strid@gu.se Föreläsare/Lärare med specifik områdeskunskap: Margareta Häggström Eva Strid Workshop: Margareta Häggström Eva Strid Björn Haglund Göran Omneus Lathund som stöd för att planera dina studier: Kursen är indelad i tre delar som vart och ett på skilda sätt ska hjälpa er att uppnå kursmålen. Nedanstående text avser att ge er en tydligare bild av kursens innehåll och är ett komplement till det schema som ni hittar på GUL. V Kursstart, föreläsning, workshop och litteraturseminarium I kursens inledande moment kommer vi att möta litteratur som riktar sig mot läs- och skrivutveckling och som visar på de möjligheter man har att, inom ramen för fritidshemmets verksamhet, arbeta med ett innehåll som på olika sätt fokuserar på ord, bokstäver och berättelser. Detta kursmoment syftar till att uppnå följande mål i kursplanen: redovisa och problematisera hur läsning, skrivning och matematik kan användas som innehåll inom ramen för ett tematiskt arbete på fritidshem reflektera över möjligheterna att stimulera till lärande och utveckling genom att redogöra för hur man kan erbjuda barn en meningsfull och innehållsrik fritid i relation till matematik-, läs- och skrivutveckling. Föreläsning Margareta Häggström: Arbeta språkutvecklande på fritidshemmet. Föreläsningen kommer att ta upp barns skrivande, läsande och berättande och hur vi på fritidshemmet kan arbeta med språkutvecklande aktiviteter. Multimodalitet är min utgångspunkt, vilket innebär att involvera flera olika sätt att uttrycka sig och hur dessa uttryckssätt kan samverka. Betoning ligger på att finna arbetsformer som gynnar språkutveckling snarare än att träna på att läsa och skriva i traditionell mening. 4

5 Workshop Margareta Häggström: Workshopen bygger på min föreläsning och i olika stationer kommer ni att få möta och prova uppgifter som syftar till att gynna barns språkutveckling. Uppgifternas fokus är berättande och har ett multimodalt perspektiv. Litteraturseminarium Margareta Häggström: Inför litteraturseminariet den 14 december ska var och en beskriva något i böckerna Berätta! Inspiration och teknik och Hur långt är ett äppelskal? - tematiskt arbete i förskoleklass som: 1. upplevts som något nytt 2. upplevts som problematiskt 3. du tar med som en lärdom att utveckla vidare. Era beskrivningar redovisas muntligt vid seminariet. Aktuell litteratur: Fast, Carina (2001). Berätta! Inspiration och teknik. Järfälla: Natur & Kultur. 134 s. Persson, Annika och Wiklund, Lena (2007). Hur långt är ett äppelskal? - tematiskt arbete i förskoleklass. Stockholm: Liber AB. 229 s. (här läses kapitel 4, 6 och 9) V. 51 Föreläsning, workshop och litteraturseminarium Kursens andra moment riktar sig mot matematik och visar på de möjligheter man har att, inom ramen för fritidshemmets verksamhet, arbeta med ett innehåll som involverar matematik på olika sätt. Detta kursmoment syftar till att uppnå följande mål i kursplanen: redovisa och problematisera hur läsning, skrivning och matematik kan användas som innehåll inom ramen för ett tematiskt arbete på fritidshem reflektera över möjligheterna att stimulera till lärande och utveckling genom att redogöra för hur man kan erbjuda barn en meningsfull och innehållsrik fritid i relation till matematik-, läs- och skrivutveckling. Föreläsning. Eva Strid: Under föreläsningen kommer vi att titta närmare på en del av det som ryms i matematikämnet samt varför och hur ni som fritidslärare kan arbeta med matematik i er verksamhet. Vi kommer att göra djupare nedslag i några områden och även lyfta hur man kan använda sig av matematik för att skapa spännande temaarbeten. Föreläsningen är kopplad till böckerna Hur många prickar har en gepard och Hur långt är ett äppelskal. Workshop Eva Strid: Under workshopen kommer ni i mindre grupper att få prova på och analysera några olika matematikaktiviteter. De aktiviteter som vi kommer att analysera är sådana som ni även kommer att kunna använda er av i fritidshemmens verksamhet. 5

6 Litteraturseminarium Eva Strid: Inför litteraturseminariet den 20/12 ska var och en läsa Hur många prickar har en gepard samt kap. 5, 8 och 10 i Hur långt är ett äppelskal? Till litteraturseminariet ska ni skriva ner frågor och reflektioner som ni får när ni läser texterna, på cirka en A4-sida. Texterna lämnas sedan in till seminarieledaren i slutet av seminariet. Aktuell litteratur Bergius, Berit och Emanuelsson, Lillemor (2008). Hur många prickar har en gepard? Unga elever upptäcker matematik. Göteborg: NCM Göteborgs universitet. 133 s. Persson, Annika och Wiklund, Lena (2007). Hur långt är ett äppelskal? - tematiskt arbete i förskoleklass. Stockholm: Liber AB. 229 s. (här läses kapitel 5, 8 och 10) V. 2-3 Workshops, litteraturseminarier och skriftlig redovisning Kursen tredje moment inleds med Björn Haglunds workshop där ni introduceras för Storyline som arbetsredskap. Det praktiska arbetet i workshopen följs sedan upp med två litteraturseminarier där litteratur kopplad till Storyline bearbetas. Vecka 2 avslutas med att Göran Omneus, genom en workshop, kopplar kursens innehåll beträffande matematik och läsning/skrivning till ett estetiskt perspektiv. Kursen avslutas med en skriftlig redovisning Detta kursmoment syftar till att uppnå följande mål i kursplanen: beskriva och förklara didaktiska överväganden i ett tematiskt arbete med grund i kunskap om aktuella styrdokument och barns lärande och utveckling visa fördjupad förmåga att skapa förutsättningar för att utveckla barns förståelse beträffande läsning, skrivning och matematik genom att integrera detta i ett tematiskt arbete visa fördjupade kommunikativa färdigheter genom att kunna planera, beskriva och argumentera för innehåll och upplägg av ett tematiskt arbete reflektera över möjligheterna att stimulera till lärande och utveckling genom att redogöra för hur man kan erbjuda barn en meningsfull och innehållsrik fritid i relation till matematik-, läs- och skrivutveckling. Workshop Björn Haglund: I veckans (och det nya årets) första workshop kommer ni att arbeta dels självständigt och dels i små grupper men det som är gemensamt för alla är att ni kommer att delta i och utforma en Storyline och att alla på olika sätt kommer att bidra till att storyn förs framåt. OBS. Vid detta moment ska basgrupperna se till att man har med sig limstift, sax och färgpennor/kritor (ej tusch) till workshopen. Göran Omneus: I veckans andra workshop kommer ni att arbeta med estetiska uttrycksformer, matematik och läsning/skrivning. Vi kommer att utforska hur estetiska uttrycksformer, matematik och läsning/skrivning kan utveckla varandra, samt hur elevers lärande kan utvecklas genom samverkan av dessa ämnesområden. En del av denna workshop innehåller fysiska uttryck och det är därför bra att ni har kläder som är lämpliga för fysiska aktiviteter. 6

7 Litteraturseminarier Vid det första litteraturseminariet kommer vi att diskutera innehållet i kapitel 1 3 i Storylineboken samt kapitel 1 i Mitchell-Barett avhandling och försöka att koppla detta till innehållet i Skolverkets allmänna råd och den workshop som inledde vecka 2. Till seminariet ska var och en ta med fem nedskrivna diskussionsfrågor. Dessa frågor bildar utgångspunkt för en del av seminariets innehåll och lämnas in till seminarieledaren vid seminariets slut. Vid det andra litteraturseminariet kommer vi att diskutera innehållet i kapitel 4 10 och i Storylineboken. Vid seminariet kommer vi också att diskutera möjligt storyline-innehåll i förhållande till er skriftliga redovisning. Ni ska därför ta med er nedskrivna tankar/stolpar för hur ni tänker gå tillväga med er storyline-redovisning och vilket innehåll du funderar på att din storyline ska ha. Aktuell litteratur Falkenberg, Cecilie och Håkonsson, Erik (2004). Storylineboken. Handbok för lärare. Malmö: Runa Förlag. 336 s. Mitchell-Barrett, Rhonda (2010). An analysis of the Storyline method in primary school; its theoretical underpinnings and its impact on pupils intrinsic motivation. Doctoral thesis, Durham University. Available at Durham E-Theses Online: Introduktion samt kapitel 1, 54 s. Skolverket (2007). Allmänna råd och kommentarer för kvalitet i fritidshem. Stockholm: Fritzes. 40 s. Skriftlig redovisning Kursens avslutande uppgift innebär att ni, genom att använda kurslitteraturen, enskilt ska skriva ett arbete om 4-6 A4-sidor exklusive försättsblad och referenslista (dataskrivet, typsnitt Times New Roman - storlek 12, radavstånd 1). Temat för arbetet innebär att ni ska utforma en storyline för en tänkt barngrupp på ett fritidshem. Vad som är extra viktigt i detta arbete är följande: Att tydligt kunna beskriva vad, hur och varför du gör det du gör i förhållande till den fiktiva barngruppen och fritidshemmets ramar. Att, med hjälp av kurslitteraturen, kunna argumentera för; ditt förhållningssätt i förhållande till barnen, innehållet i den storyline du planerat samt utförandet av din storyline. Inlämning av ert individuella arbete görs senast den 18 januari via GUL. Klicka först på Innehåll och sedan på Inlämningsuppgift. OBS. Ladda ned ditt arbete i seminariegrupp 1 eller 2 beroende på vilken seminariegrupp du tillhör. 7

8 Den fiktiva barngruppen och fritidshemmets ramar Ni har stora möjligheter att själva utforma er storyline. De enda förbehållen är att läsning/skrivning, matematik samt olika former av estetiskt innehåll ska ingå och att ni i er storyline utgår från följande förutsättningar: Du ingår som personal tillsammans med ytterligare en grundlärare (inriktad mot fritidshem) och er barngrupp består av 36 barn (du kan också välja att arbeta med två andra grundlärare och då består barngruppen av 51 barn). De inskrivna barnen är i åldern 6 10 år (med en jämn fördelning av 6-8-åringar medan 9-10-åringarna är färre). Barnen kommer till fritidshemmet från klockan och droppar av från och fritidshemmet stänger kl Skollag, läroplan och allmänna råd är gällande styrdokument. Alla barn är klasskamrat med någon eller flera av de andra fritidsbarnen och gruppen har en jämn könsfördelning. Två av barnen ges särskilt stöd i form av extra resurstimmar till klassen under skoldagen på grund av olika funktionshinder. Inga extra resurstimmar ges för dessa barn under tiden i fritidshem (Du har möjlighet att bygga på (förtydliga) denna barngruppsbeskrivning ytterligare). De lokaler ni har till förfogande är lokaliserade i en skola byggd på 1980-talet. Fritids yta omfattar ca 100 m2 och inrymmer ett större samlingsrum med hörnsoffa med tillhörande bord samt ytterligare två bord med stolar runt omkring. Ett rum används som ateljé, ett rum används som mys/läsrum och i det fjärde och sista rummet finns utklädningskläder i en garderob samt kuddar som kan användas för kojbygge. Utanför fritidshemmet finns en uppbyggd uteplats samt en skolgård med varierad terräng och markbeläggning (Du har möjlighet att bygga på (förtydliga och fördjupa) beskrivningen av lokalerna ytterligare). Förslag på arbetsgång: 1. Bygg på beskrivningen av barngruppen och fritidshemmets utformning så att du kan ha den som utgångspunkt för hur du ska gå tillväga med din storyline. Utgå från fritidshemmets styrdokument och reflektera över fritidshemmets uppdrag. Frågor du kan ha hjälp av: Vad är syftet med din storyline? Vilken typ av innehåll kommer din storyline att uppmärksamma? Varför är denna verksamhet viktig för barn på fritidshemmet? Vilka barn vänder du dig till? Vad vill du åstadkomma tillsammans med barnen? På vilket sätt tar den utgångspunkt i barns vardagsliv, intressen och idéer? Hur har du använt dig av kunskaper om gruppen och barnens idéer? Hur relaterar du innehållet till styrdokument och mål (Lgr11 och Allmänna råd för kvalitet för fritidshem, 2007)? 2. Planera sedan din storyline och använd dig då av ovanstående frågor. Du ska alltså kunna motivera varför du tänker använda dig av en storyline i verksamheten, hur du tänker gå tillväga, vad din storyline ska innehålla, varför den ska innehålla just detta (och därigenom också vad du vill att din storyline ska leda till). Frågor du kan ha hjälp av: Hur kommer du att arbeta med innehållet i riktning mot dina mål? Vilka arbetssätt använder du för att locka barnen att deltaga? Vilka arbetssätt använder du för att stödja barnen att 8

9 genomföra det ni tillsammans tänkt? Hur tänker du kring grupp och individ i val av arbetssätt? Vilka förhållningssätt är gemensamt för alla pedagoger som deltar? Hur kommer du att introducera denna spännande lärande miljö för barnen? 3. Ditt skriftliga arbete ska du dela upp med olika rubriker. De rubriker som SKA ingå är följande: Storyline en bakgrund (Här beskriver du 1. vad en storyline är och vad detta arbetssätt innebär 2. Du motiverar varför du tänker använda dig av storyline som arbetssätt på ditt fritidshem och relaterar detta till just din barngrupp. Min storyline (Rubriken här blir titeln på din storyline och den bestämmer du själv). Här beskriver du vad din storyline kommer att handla om, hur du kommer att gå tillväga samt varför du kommer att göra på just det här sättet. Avslutning (Här sammanfattar du innehållet i din storyline och reflekterar över andra tillvägagångssätt och annat innehåll som du eventuellt skulle vilja prova på inom ramen för en storyline. Här ska du också reflektera över nackdelar med storylines och motivera varför du eventuellt inte vill arbeta utifrån detta arbetssätt. I detta arbete kan ni även använda er av underrubriker för att förtydliga och dessa underrubriker bestämmer ni själva namnet på. Vad som är viktigt att tänka på är att ni argumenterar för vad, hur och varför ni gör det ni gör dvs. didaktiska frågor som är förankrade i teori. I er argumentation SKA ni använda er av kurslitteraturen och då det rör sig om ganska få titlar i den här kursen ska ALL obligatorisk litteratur ingå som referens i ert arbete. Du har också möjlighet att utöver dessa referenser även annan vetenskaplig litteratur du känner att du har användning av. Vi ser fram mot spännande läsning! Lycka till!! Anna och Björn 9