Välkommen till kursen Pedagogik i mångfaldsperspektiv!

Transkript

1 Reviderad Välkommen till kursen Pedagogik i mångfaldsperspektiv! Introduktionen äger rum på Södertörns högskola i Flemingsberg, Moas båge plan 2 MC238 kl (Se schema) Hjärtligt välkommen till kursen Pedagogik i mångfaldsperspektiv vid Södertörns högskola! Vi som leder kursen heter Beatriz Lindqvist och Christina Rodell Olgaç. Vi hoppas att kursen blir så givande och intressant som möjligt för dig. Givetvis krävs det också en rejäl arbetsinsats av dig och dina kurskamrater i diskussionsgruppen. Vi kommer att driva kursen via föreläsningar på Södertörns högskola och via nätbaserade seminarier på kurswebben. Tillsammans med andra i en arbetsgrupp kommer du att föra resonemang om kursens frågeställningar och kurslitteraturen. Ni kommer att hålla ett ständigt (skriftligt) samtal med varandra och kursledare som med jämna mellanrum går in och ger synpunkter. Genom aktivt deltagande blir diskussionsforumet en stimulerande akademisk miljö för meningsutbyten om de oerhört viktiga och intressanta problemområden som ryms inom pedagogik i mångfaldsperspektiv. Du har naturligtvis en mängd frågor och funderingar kring kursen. Vi hoppas att vår studievägledning på kurswebben kan besvara de flesta av dina frågor. Den ger grundläggande information om kursen. Här hittar du information om kursens uppläggning och mål, detaljerade uppgifter om hur examinationen går till, inklusive råd och anvisningar för hur man skriver en vetenskaplig essä samt schema för kursen. Du kommer att behöva det här materialet under kursens gång så spara det! Givetvis är du också välkommen att fråga oss lärare. Gäller det övergripande frågor för kursen kan du vända dig till Beatriz Lindqvist som är kursansvarig. Det finns en ansvarig lärare för varje tema, vilket framgår av studievägledningen. Syftet med kursen är att belysa pedagogik i mångfaldsperspektiv, dels utifrån de kulturella och sociala perspektiv som människor brukar dagligen, dels utifrån maktrelationer kopplade till kunskapsproduktion, klass, nation, etnicitet och genus. Vi vill ge en introduktion till det mångvetenskapliga problemområdet och att utveckla din förmåga att analysera lärande och mångfald med särskilt fokus på konsekvenserna av internationell migration och

2 globaliseringens effekter. Olika teorier om sambanden mellan identitet, språk, kropp, sexualitet och samhälle behandlas. Börja läsa böckerna av Lahdenperä, Pirjo (red.) (2004), Interkulturell pedagogik i teori och praktik samt Lorentz, Hans & Bergstedt, Bosse (2006), Interkulturella perspektiv. Pedagogik i mångkulturella lärandemiljöer. Lund: Studentlitteratur. (s 272). I texterna ges viktiga vetenskapliga referensramar till kursens övergripande tema. Efter avslutad kurs kommer du att ha tillägnat dig kunskaper i centrala begrepp och problemområden länkade till pedagogik i mångfaldsperspektiv. Du kommer också att kunna analysera aktuella frågor länkade till kursens tema och utveckla din förmåga att bygga upp en vetenskaplig argumentation i skrift. Det är vår förhoppning att kursen ger dig inspiration att omsätta kunskaperna i ditt avhandlingsarbete. Undervisningen sker dels genom föreläsningar och seminarier på Södertörns högskola (se schema), dels på distans via nätet i form av power point presentationer och seminarier i diskussionsforum där du skriver egna inlägg, kommenterar andras inlägg och diskuterar med lärarna. Observera att alla inslag är obligatoriska för att bli godkänd på kursen. Studenternas egen aktivitet och självständiga analys - i grupp såväl som enskilt - står i centrum för inlärningen. Det innebär att du måste förbereda dig väl inför varje tema och inte tveka att ställa frågor till arbetsgruppen och komma med egna diskussionsinlägg. Du förväntas delta aktivt i undervisningen! För att bli godkänd måste du hålla inlämningstiderna. Alla teman är lika väsentliga. Utnyttja den möjlighet det innebär att få kurslitteraturen belyst på nya sätt och diskutera problem med lärare och kurskamrater. Håll tiderna! Tänk på att Du har en skyldighet mot övriga kursdeltagare att delta aktivt och dela med dig av dina synpunkter och erfarenheter. Var väl förberedd! Läs litteraturen inför varje nytt tema! Fundera på vad just du vill få ut av varje undervisningstillfälle! Finns det något problem som du tycker att det är speciellt angeläget att diskutera? Är det något du inte förstår som du vill ha förklarat? Var aktiv och kreativ och uppmuntra andras aktivitet och kreativitet! Det är viktigt att vi skapar en stimulerande seminariemiljö i forumet där alla får utrymme i diskussionen. En mycket viktig målsättning med undervisningen på kursen är att skärpa studenternas förmåga att i skrift kritiskt granska och analysera vetenskapliga texter. Kursen examineras genom att studenterna skriver en mindre uppsats (essä) om ca 10 A-4sidor. Denna ska 1

3 behandla vissa aspekter av kurslitteraturen i relation till det egna avhandlingsprojektet enligt instruktioner från studievägledningen. Examinationen består av en sammanvägning av två olika prestationer från studenterna: 1. För det första en kritisk diskussion av kurslitteraturen i forumet där du både sänder in inlägg och kommenterar andras. 2. För det andra en skriftlig uppgift, essä om ca 10 sidor. Det är viktigt att diskussionen inte enbart blir ett referat av litteraturen utan en självständig analys av den. Den kan t ex göras genom att relatera olika författares teser, begrepp, deras analys och slutsatser till det egna avhandlingsprojektet. 3. Det är viktigt att de flesta (om inte alla) texterna på kursen omfattas av analysen. Samtidigt får den inte bli för ytlig. Det är omöjligt att ta upp hela kursinnehållet och därför måste avgränsningar göras för att också kunna gå på djupet. Givetvis får du också hänvisa till annan relevant vetenskaplig litteratur. Examinationsuppgiften förutsätts följa de formkrav som presenteras nedan under rubriken Om att skriva vetenskapliga essäer. Den ska vara välstrukturerad och genomtänkt. En bra språklig presentation är också viktig. Vid bedömning av examinationsuppgiften premieras: - bredd och djup i förståelsen av kurslitteraturen. Det gäller att visa att man läst och förstått litteraturen. Ett rimligt antal aspekter från olika delar av litteraturen bör beaktas. Samtidigt ska de centrala resonemangen vara utförligt och precist formulerade. - förmåga att kritiskt värdera litteraturen. Det gäller att inte bara återge vad som står i kurslitteraturen utan självständigt resonera och reflektera kring den. - originalitet och kreativitet. Om att skriva vetenskapliga essäer Här följer råd och anvisningar för hur examinationsuppgifterna ska utformas. Vilken utformning bör en vetenskaplig essä ha? Vilka beståndsdelar bör finnas med och hur kan dispositionen se ut? Hur behandlar man referenser till litteraturen? 2

4 Form En essä ska vara skriven i ordbehandlingsprogram. 12 punkter i exempelvis typsnittet Times New Roman är lämpligt. 1 ½ radavstånd och 2,5 cm marginaler ger tillräcklig luft på sidan. Sidorna ska vara numrerade. Innehåll Innehållet i en vetenskaplig essä varierar naturligtvis beroende på ämnets karaktär. Vissa beståndsdelar bör dock finnas med i alla former av vetenskapligt arbete. Dispositionen kan också variera. Följande disposition är dock lämplig i många fall och gör det lättare för läsaren att snabbt tillgodogöra sig texten. - Inled med att redogöra för syftet med skriften och vilka frågeställningar som ska besvaras. - Redovisa det tillvägagångssätt som använts för att lösa uppgiften och varför en viss metod och ett visst material använts. - Presentera den huvudsakliga analysen. Detta är normalt den mest omfattande delen av en essä där frågeställningarna behandlas ingående. - Avslutningsvis presenteras en slutsats. Den kan bestå av ett kort och koncist svar på de inledande frågorna. Referenser I en vetenskaplig skrift är det viktigt att det klart framgår vad som är författarens egna idéer och vad som hämtats från någon annan källa. Vid användande av kurslitteratur, annan litteratur, tidningsartiklar, hemsidor på Internet eller annat material måste man hänvisa till detta material så att läsaren kan hitta det och själv kontrollera uppgifterna. En källa kan användas på två sätt. För det första kan man återge vad som står i originalet med egna ord - ett referat. För det andra kan man skriva av originalet ordagrant - ett citat. Egna ord ska användas för att sammanfatta ett resonemang. Det är emellertid viktigt att referatet på ett rättvist sätt redogör för innehållet i källan. Man får naturligtvis inte medvetet förvränga eller misstolka källans mening. Skriv en referensförteckning längst bak i skriften där uppgifter om alla källor som använts finns samlade. De uppgifter som ska finnas med är författarens efternamn, författarens förnamn, tryckår, titel, förlagsort och förlag. Om det rör sig om en artikel i en tidskrift anges 3

5 författarnamn, tryckår, artikelns titel, tidskriftens namn, volym och nummer samt vilka sidor det rör sig om. Referenserna listas i alfabetisk ordning efter författarens efternamn. Det finns olika sätt att utforma referensförteckningen. Titta gärna i några olika böcker. Det viktiga är att alla relevanta uppgifter finns med och att man följer ett enhetligt system. Besök kurswebben regelbundet! All relevant information kommer att läggas ut där. Vi hoppas att kursen ska ge Dig värdefull intellektuell stimulans, kunskapsfördjupning och väsentligen öka dina skriftliga färdigheter. Vi ser fram emot att läsa intressanta inlägg från Dig! Hälsningar, Beatriz Lindqvist och Christina Rodell Olgaç 4