Kursbeskrivning ht 2018

Transkript

1 Kursbeskrivning ht

2 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Kursinformation... 3 Examensordningen för Grundlärarprogrammet F Förväntade studieresultat... 4 Kursens innehåll... 4 Seminarier... 4 Matematiklärarbok... 5 Estetiska uttrycksformer Mattemusik... 5 Seminarier, föreläsning, workshops och litteraturhänvisningar... 6 Gruppuppgifter... 8 Planering och undervisning ute... 9 Individuella uppgifter Litteraturseminarium Kursplan och litteraturlista Kurslitteratur Obligatorisk kurslitteratur Referenslitteratur: Examinerande uppgifter Muntlig redovisning: Styrdokumenten Muntlig redovisning: Mattemusik Planering och undervisning ute Taluppfattning konkret Skriftlig tentamen Betygskriterier och bedömning Utvärdering Lärare, kursansvarig och administrativ personal Kursansvariga Kursadministratör Mondo Registrering, poängutdrag, intyg mm

3 Kursinformation Välkomna till kursen Grundläggande taluppfattning och tals användning! Kurskoden för kursen är UM2201. Kursen ingår i grundlärarprogrammet och innebär heltidsstudier. Kursen läses av fyra grupper parallellt. Seminarier, grupparbete i studentarbetslag (SA-lag) m m ligger på varierade tider mellan 8:30 och 17:15. Kursen ges av Institutionen för matematikämnets och (MND, Svante Arrhenius väg 20 A, Stockholm. På Mondosajten för kursen finns information om hur du hittar till institutionen. Kursbeskrivningen är tänkt att vara ett stöd för ditt lärande under kursens gång. Kursbeskrivningen innehåller bland annat information om kursens upplägg, arbetsformer och examination. Den innehåller även praktisk information. Kursbeskrivningen kan komma att ändras under kursens gång. Ändringar läggs ut på kurshemsidan och på Mondo. Nya versioner får ett nytt datum på framsidan. Examensordningen för Grundlärarprogrammet F-3 Efter utbildningen till grundskollärare med inriktning F-3 förväntas du ha uppnått målen vilka är fastställda i examensordningen för Grundlärarprogrammet med inriktning F-3 (Högskoleförordningen 1993:100, bilaga 2). I denna kurs kommer du att arbeta mot några av dessa mål. visa sådana ämneskunskaper, inbegripet insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete, som krävs för yrkesutövningen, visa sådana ämnesdidaktiska och didaktiska kunskaper som krävs för yrkesutövningen, visa kännedom om praktiska och estetiska läroprocesser, visa sådan kunskap om barns utveckling, lärande, behov och förutsättningar som krävs för yrkesutövningen, visa förmåga att självständigt och tillsammans med andra planera, genomföra, utvärdera och utveckla undervisning och den pedagogiska verksamheten i övrigt i syfte att på bästa sätt stimulera varje elevs lärande och utveckling, visa kommunikativ förmåga i lyssnande, talande och skrivande till stöd för den pedagogiska verksamheten, visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och utveckla sin kompetens i det pedagogiska arbetet. Efter genomgången utbildning i Grundlärarprogrammet ska du ha uppnått dessa mål. I denna kurs kommer vi att arbeta mot målen i ett matematikdidaktiskt perspektiv. 3

4 Förväntade studieresultat Varje kurs som du läser har några förväntade studieresultat. Det är mål som du förväntas uppnå efter kursens slut. Examinationerna i kursen testar om du har nått de förväntade studieresultaten. De förväntade studieresultaten i kursen Grundläggande taluppfattning och tals användning är följande: visa kunskaper i matematikämnets didaktik inom taluppfattning och aritmetik, relevanta för undervisning i matematik i årskurs F-3 kunna redogöra för talsystemet i ett historiskt perspektiv kunna planera för en matematikaktivitet i årskurs F-3, med utgångspunkt i skolans styrdokument och med stöd av laborativt material samt estetiska uttrycksformer. Kursens innehåll Kursen behandlar grundläggande taluppfattning, talsystemet i ett historiskt perspektiv, problemlösning och barns tidiga begreppsbildning i matematik. När det gäller grundläggande taluppfattning och barns tidiga begreppsbildning kommer vi att fokusera på subitisering, grundläggande räkneprinciper, antalsuppfattning, tals användning och symbolutveckling. De matematiska områden inom taluppfattning som kommer att behandlas i kursen är grundläggande räkneprinciper, grundläggande aritmetik och positionssystemet. I kursen ingår seminarier, föreläsning, workshop, gruppuppgifter, litteraturdiskussioner, enskilda uppgifter, muntliga redovisningar samt en hemtentamen. Under kursen kommer olika uttrycksformer att användas, som t.ex. laborativa material och estetiska uttrycksformer. Seminarier Deltagande i seminarierna är obligatoriskt. Det betyder att du behöver delta vid seminarierna under kursen för att få ett betyg på kursen. Om du, av någon anledning, inte har möjlighet att närvara på ett seminarium så behöver du visa att du ändå har tillgodogjort dig seminariets innehåll. Detta gör du i första hand genom att delta i motsvarande seminarium i en annan grupp. Meddela både den undervisande läraren och den gruppansvariga läraren att du kommer att ta del av seminariets/seminariernas innehåll på detta sätt. I TimeEdit hittar du scheman för de grupper som läser kursen UM2201 parallellt med dig. Om du inte kan delta vid någon annan grupps undervisning gäller följande: 4

5 Frånvaro från tre seminarier Frånvaro från högst fyra seminarier Ta del av det genom att prata med andra studenter som varit med, samt ta del av bildspelet från seminariet. Du behöver inte skriva en restuppgift. Skriv en restuppgift för ett av seminarierna. Följ instruktionen nedan. Läs igenom Power Point-presentationen från seminariet. Intervjua en studiekamrat som varit närvarande under seminariet. Frånvaro från fem eller fler seminarier Du kommer att få möjlighet att delta vid de seminarier som du inte har deltagit i, nästa gång kursen går eller eventuellt, om möjlighet finns, i någon annan kurs med motsvarande innehåll. Du kommer då att få betyg på kursen först när du har deltagit vid dessa seminarier. Det finns några seminarier som är examinerande (se förteckning nedan). Observera att Litteraturseminariet inte går att komplettera skriftligt. Det innebär att du måste delta vid detta tillfälle. Vid frånvaro från något av de två seminarierna mattemusik kontaktar du musikläraren Martin Wikmark. Matematiklärarbok Under kursen förväntas du skriva en matematiklärarbok. Förslag på frågor/område att skriva om kommer att diskuteras på seminarierna. Syftet med skrivandet är att, förutom att bearbeta seminarieinnehåll samt litteratur, få ett underlag till den examinerande uppgiften som ska lämnas in i slutet av kursen. Matematiklärarboken kommer inte att läsas eller bedömas av lärarna i kursen. Däremot uppmanas studenterna att tillsammans i studentarbetslaget diskutera och reflektera över det skrivna. Matematiklärarboken kommer du också att använda i de kommande matematikdidaktikkurserna. Estetiska uttrycksformer Mattemusik Under kursen kommer du att ha två seminarier mattemusik. Dessa seminarier leds av musiklärare Martin Wikmark. Mattemusiken hålls i musiklokalerna i Stallet, Frescati backe, sal 410 Svante Arrhenius väg 19F. Eftersom salarna för mattemusik är relativt små kommer mattemusiken att ske i mindre grupper. Detta innebär att vi delar in varje grupp (1, 2, 3, 4) i 6 mindre grupper (A, B, C, D, E, F). Information om vilken mattemusikgrupp du kommer att ingå i finns på Mondo. Till seminarierna förväntas du ta med boken Mattemusik. En metod för ämnesintegrerat lärande (Löfgren & Ebbelind, 2010). Mellan seminarierna kommer du att genomföra en uppgift i grupp. Denna uppgift är en examinerande uppgift och redovisas vid det andra mattemusikseminariet. Information om uppgiften ges vid det första mattemusikseminariet. 5

6 Seminarier, föreläsning, workshops och litteraturhänvisningar Observera att detta endast är ett förslag som vägledning till hur litteraturen kan läsas. Vissa kapitel finns med på flera ställen och några kapitel finns inte med någonstans. Det betyder inte att vi anser att en del av litteraturen ska läsas noggrannare alternativt översiktligare. Det är upp till dig hur du tar till dig litteraturen. Vi förutsätter att du sätter dig in i all litteratur. Seminarier Kursintroduktion Matematikämnets didaktik Grundläggande räkneprinciper Grundläggande taluppfattning/ aritmetik Taluppfattning konkret (Examinerande seminarium) Uppföljning Styrdokument (Examinerande seminarium) Litteraturhänvisning Kursbeskrivningen Grevholm, B. (red) (2012). Lära och undervisa matematik: från förskoleklass till åk 6. s Solem, I.H., Alseth, B. & Nordberg, G. (2011). Tal och tanke matematik-undervisning från förskoleklass till årskurs 3. s Engvall, M. (2013), Handlingar i matematikklassrummet, s Grevholm, B. (red) (2012). Lära och undervisa matematik: från förskoleklass till åk 6. kap 4 Solem, I.H., Alseth, B. & Nordberg, G. (2011). Tal och tanke matematikundervisning från förskoleklass till årskurs 3. s Artikel: Sayers J. & de Ron A., Subitisering Film: Se film om FoNS, länk finns på Mondo/Filsamling Solem, I.H., Alseth, B. & Nordberg, G. (2011). Tal och tanke matematikundervisning från förskoleklass till årskurs 3, s Grevholm, B. (red) (2012). Lära och undervisa matematik: från förskoleklass till åk 6. s Artiklar: Sterner, G. (2007). Lässvårigheter och räknesvårigheter Reys, B. J. & Reys, R. E. (1995). Perspektiv på number sense och taluppfattning. Emanuelsson, G. & Emanuelsson, L. (1997). Taluppfattning i tidiga skolår. Artikel: Helenius, O., Johansson, M., Lange, T., Meaney, T., Riesbeck, E. & Wernberg, A. (2013), Räkna Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011: reviderad Kommentarmaterialet till Lgr11 Grevholm, B. (red) (2012). Lära och undervisa matematik: från förskoleklass till åk 6, s Solem, I.H., Alseth, B. & Nordberg, G. (2011). Tal och tanke matematikundervisning från förskoleklass till årskurs 3. s

7 Engvall, M. (2013), Handlingar i matematikklassrummet, s Se ppt på Mondo/Filsamling/Styrdokument Problemlösning Grevholm, B. (red) (2012). Lära och undervisa matematik: från förskoleklass till åk 6. s Mattemusik 1 Skolverket (2017). Kommentarmaterial till kursplanen i matematik: reviderad s. 6 7; Artiklar: Hagland, K. & Åkerstedt, J. (2014). Vad är ett problem? Teledahl, A. (2014). Strategier för problemlösning och uttrycksformer för att kommunicera sin lösning. Inför detta seminarium finns även en individuell uppgift att utföra. Se information på Mondo/Filsamling/Problemlösning Individuell uppgift. Löfgren, B. & Ebbelind, A. (2010). Mattemusik. En metod för ämnesintegrerat lärande. - Inledning s Teori s Ringsbergskolan s Mönster s Hel och delar s Tiden går s Rum s Ta med boken till seminariet. Mattemusik 2 Ta med boken till seminariet. Symbolutveckling 1 barns meningsskapande i matematik Symbolutveckling 2 olika uttrycksformer i undervisningen inkl. Caruthers, E. & Worthington, M. (2006). Children s Mathematics Making marks, making meaning kap 4 s 56-69, kap 6 s Solem, I.H., Alseth, B. & Nordberg, G. (2011). Tal och tanke matematikundervisning från förskoleklass till årskurs 3.s Artikel: Sterner, G. (2007). Lässvårigheter och räknesvårigheter referenshantering Positionssystemet Grevholm, B. (red) (2012). Lära och undervisa matematik: från förskoleklass till åk 6. s Solem, I.H., Alseth, B. & Nordberg, G. (2011). Tal och tanke matematikundervisning från förskoleklass till årskurs 3.s Artikel: Kilhamn, C. (2014). Tallinjen som ett didaktiskt redskap Thunholm M. & Bergehed A. (2004). Tankeverkstad 7

8 Planering och undervisning ute Information i Kursbeskrivningen (Examinerande seminarium) Litteraturseminarium Talsystem i ett historiskt perspektiv 2 seminarium Föreläsning Talsystem i ett historiskt perspektiv 1 föreläsning Workshop Workshop Material/leksaker/ litteratur Grevholm, B. (red) (2012). Lära och undervisa matematik: från förskoleklass till åk 6 kap. 1 5, kap. 8 samt en valfri artikel utav de som finns i Mondo/Filsamling/Artiklar. Grevholm, B. (red) (2012). Lära och undervisa matematik: från förskoleklass till åk 6, s Furness, A. & Björklund Boistrup, L. (2015). Matematikens mönster s Artikel: Larsson, K. & Larson, N. (2011). Räkning en kul historia. Inför detta seminarium finns även en individuell uppgift att utföra. Information om uppgiften ges vid föreläsningen Talsystem i ett historiskt perspektiv 1 Grevholm, B. (red) (2012). Lära och undervisa matematik: från förskoleklass till åk 6, s Furness, A. & Björklund Boistrup, L. (2015). Matematikens mönster s Artikel: Larsson, K. & Larson, N. (2011). Räkning en kul historia. Grevholm, B. (red) (2012). Lära och undervisa matematik: från förskoleklass till åk 6. Kap. 4 Solem, I.H., Alseth, B. & Nordberg, G. (2011). Tal och tanke matematikundervisning från förskoleklass till årskurs 3. s Gruppuppgifter Du studerar dels enskilt och dels i studentarbetslag (SA). Studentarbetslaget håller samman under hela kursen. Vid första seminariet bestäms studentarbetslagen. Tillsammans i denna grupp kommer ni att sätta upp regler för arbetsvillkoren i gruppen. Under kursen ges ett flertal gruppuppgifter som ni arbetar med i studentarbetslagen. De är en hjälp för er studenter att tillsammans bearbeta kursinnehållet på djupet. Redovisning av uppgifterna varierar. Uppgift Lämplig tidpunkt för Följs upp/redovisas genomförande Frågor om kursen. Hur ska studentarbetslaget fungera/regler? Under dag 1 Under dag 1 8

9 Styrdokumenten Arbeta med en förmåga, uppgift ges i samband med kursstart. Se även information på Mondo/Filsamling/Styrdokument (gruppuppgift) Mattemusik Information om uppgiften ges på seminariet Mattemusik 1 Se respektive grupps schema Mellan Mattemusik 1 och Mattemusik 2. Se respektive grupps schema Redovisas på seminarium Styrdokument uppföljning. Examinerande uppgift. Redovisas på seminarium Mattemusik 2. Examinerande uppgift Matematiklärarbok Läs upp delar av er matematiklärarbok för varandra. Reflektera tillsammans. Planering av undervisning ute Planering inför matte utomhus. Se mer information nedan. Se respektive grupps schema Se respektive grupps schema Denna uppgift följs inte upp. Planering och undervisning ute Examinerande uppgift. Planering och undervisning ute Under kursen kommer vi att genomföra ett uteseminarium med matematikinnehåll. Detta är en examinerande uppgift. Studentarbetslagen kommer att ansvara för innehållet under dagen. Ni ska planera en aktivitet i ert studentarbetslag och genomföra den i storgrupp, max 15 minuter. Det matematiska innehållet ska beröra taluppfattning och tals användning. Använd er gärna av strävorna, och boken Mattemusik en metod för ämnesintegrerat lärande (Löfgren & Ebbelind, 2010) vid planerandet av denna lektion. Genomförande Lektionen kommer ni att genomföra i halvgrupp. Varje studentarbetslag delas så att ni genomför lektionen i par (i vissa fall tre). Varje studiegrupp ger muntligt "two stars and a wish" dvs två bra saker och en sak som kan utvecklas till det studentarbetslag som redovisat sin lektion. Skriftlig del Planera en ute-aktivitet, med fokus på taluppfattning, lämplig för årskurs F-3. Planeringen ska innehålla: lärandemål (vad vill ni att eleverna ska lära sig), vilka förmågor som berörs, material, genomförande (vad planerar ni och hur ska ni genomföra detta?), 9

10 utvärdering (vad gick bra och vad behöver ni förändra?) och hur ni skulle kunna arbeta vidare inom området. Kom ihåg att utgå från och referera till kursplanen i matematik. Fundera kring de didaktiska frågorna Vad? Hur? När? Vem? Varför? Denna dokumentation läggs i Mondo/Filsamling, under respektive grupp/utedagen efter att aktiviteten är genomförd. Redovisa även vilka studenter som deltagit i planering och genomförande. Individuella uppgifter Talsystem i ett historiskt perspektiv: Problemlösning Information om uppgiften ges vid föreläsningen Talsystem i ett historiskt perspektiv 1. Den kan genomföras individuellt, i par eller i grupp. Inför detta seminarium finns en individuell uppgift att utföra. Se information på Mondo/Filsamling/Problemlösning Individuell uppgift. Följs upp vid seminarium: Talsystem i ett historiskt perspektiv 2 Problemlösning Litteraturseminarium Under kursen finns ett litteraturseminarium. Litteraturseminariet går inte att komplettera skriftligt. Det innebär att du måste delta vid detta tillfälle. Tanken är att detta seminarium ska vara ett tillfälle för att gå in i delar av litteraturen på djupet tillsammans med studiekamraterna och syftar till att bidra till ditt lärande i riktning mot de förväntade studieresultaten. Den litteraturen som seminariet utgår från är: Grevholm, B. (red) (2012). Lära och undervisa matematik: från förskoleklass till åk 6 kap. 1 5, kap. 8 samt en valfri artikel utav de som finns i Mondo/Filsamling/Artiklar. Individuellt arbete inför litteraturseminariet Du förbereder dig inför litteraturseminariet genom att välja ut fyra citat ur litteraturen (minst två citat från vardera titeln). Därefter skriver du dina reflektioner kring citatet där det bland annat framgår varför du valt citatet. 10

11 Litteraturseminariets genomförande Under litteraturseminariet kommer ni att arbeta i mindre grupper som vi lärare har satt ihop. I denna mindre grupp presenterar du dina citat och reflektioner. Minst ett citat från varje deltagare diskuteras i gruppen. Därefter väljer gruppen ut något att lyfta fram från sin diskussion i hela studentgruppen. Seminariet avslutas med att tid ges för att summera dina tankar i din matematiklärarbok. Kursplan och litteraturlista Kursplanen och litteraturlista hittar du på kurshemsidan. Kurslitteratur Den kurslitteratur som ingår i kursen ser du nedan. Du kan också se vilka böcker som återkommer i en eller flera av kurserna i matematikdidaktik. I litteraturhänvisningarna ovan kan du läsa vilka delar av litteraturen som kommer att behandlas vid vilka seminarier. Obligatorisk kurslitteratur Carruthers, E. & Worthington, M. (2006). Children s Mathematics Making marks, making meaning. London: Sage publication. (Kap. 4 s , kap. 6 s ). Denna bok finns tillgänglig online. Engvall, M. (2013). Handlingar i matematikklassrummet: en studie av undervisningsverksamheter på lågstadiet då räknemetoder för addition och subtraktion är i fokus. Diss. Linköping: Linköpings universitet. (s , 38 42). Denna bok finns tillgänglig online. Furness, A. & Björklund Boistrup, L. (2015). Matematikens mönster. Stockholm: Liber. (Valda delar om 20 s.). Denna bok återkommer i fler kurser. Grevholm, B. (Red.). (2012). Lära och undervisa matematik: från förskoleklass till åk 6. Stockholm: Norstedt. (Kap 1 5, 8) Denna bok återkommer i fler kurser. Löfgren, B. & Ebbelind, A. (2010). Mattemusik. En metod för ämnesintegrerat lärande. Stockholm: Sveriges utbildningsradio AB. (50 s.) Skolverket. (2017). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011: reviderad Stockholm: Skolverket. 11

12 (Kap 1, 2, 3 samt kursplanen i matematik). Denna bok återkommer i fler kurser. Går att ladda ner från Skolverkets hemsida. Solem, I. H., Alseth, B. & Nordberg, G. (2011). Tal och tanke matematikundervisning från förskoleklass till årskurs 3. Lund: Studentlitteratur. (s.7 112, och ). Denna bok återkommer i fler kurser Artiklar tillkommer. Dessa hittar du på Mondo. Referenslitteratur: Löwing, M. & Fredrikssson, M. (2009). Diamant. Stockholm: Skolverket. Skolverket. (2017). Kommentarmaterial till kursplanen i matematik (reviderad 2017). Stockholm: Skolverket. 12

13 Examinerande uppgifter Nedan kan du se vilka examinerande uppgifter som ingår i kursen och de förväntande studieresultat som examineras i de olika uppgifterna. Förväntat studieresultat: - visa kunskaper i matematikämnets didaktik inom taluppfattning och aritmetik, relevanta för undervisning i matematik i årskurs F-3 - kunna redogöra för talsystemet i ett historiskt perspektiv. Examineras genom: Skriftlig tentamen Individuell Inlämning 3/10 F-A Betygsskala: -kunna planera för en matematikaktivitet i årskurs F-3, med utgångspunkt i skolans styrdokument och med stöd av laborativt material. - kunna planera för en matematikaktivitet i årskurs F-3, med utgångspunkt i skolans styrdokument och med stöd av laborativt material och estetiska uttrycksformer Muntlig redovisning; Styrdokument Muntlig redovisning; Mattemusik Planering och undervisning ute Muntlig redovisning; Taluppfattning konkret Grupp Se schema U-G Grupp Se schema U-G Grupp Se schema U-G Individuell Se schema U-G 13

14 Muntlig redovisning: Styrdokumenten Gruppuppgift. Genomförs i studentarbetslaget. Information om denna uppgift finns i på Mondo. Betygssättning sker enligt betygsskalan U-G (underkänt - godkänt). Förväntat studieresultat Underkänt Godkänt -kunna planera för en matematikaktivitet i årskurs F-3, med utgångspunkt i skolans styrdokument / / Den tilldelade förmågan tydliggörs inte och/eller digital teknik används ej eller används undermåligt. Deltar ej vid genomförandet. Redovisningen tydliggör den tilldelade förmågan med hjälp av digital teknik. Deltar aktivt vid genomförandet. Muntlig redovisning: Mattemusik Gruppuppgift. Information om denna uppgift ges under seminariet Mattemusik 1. Betygssättning sker enligt betygsskalan U-G (underkänt - godkänt). Förväntat studieresultat Underkänt Godkänt -kunna planera för en matematikaktivitet i årskurs F-3, med utgångspunkt i skolans styrdokument / / med stöd av / / estetiska uttrycksformer Musikaktiviteten genomförs inte på ett tydligt sätt. Deltar ej vid genomförandet. Musikaktiviteten genomförs på ett tydligt sätt. Deltar aktivt vid genomförandet. Den skriftliga redovisningen lämnas in innan kursens slut. Planering och undervisning ute Gruppuppgift. Genomförs i studentarbetslaget. Ni ska planera en lektion och genomföra den i storgrupp. Betygssättning sker enligt betygsskalan U-G (underkänt - godkänt). Förväntat studieresultat Underkänt Godkänt -kunna planera för en matematikaktivitet i årskurs F-3, med utgångspunkt i skolans styrdokument / / Aktivitetens fokus är inte i huvudsak taluppfattning. Deltar ej vid genomförandet. Den skriftliga redovisningen saknas och/eller är undermålig. Gruppen planerar en uteaktivitet med fokus på taluppfattning. Deltar aktivt vid genomförandet. Den skriftliga redovisningen läggs in på Mondo innan kursens slut. Taluppfattning konkret Gemensam planering i studentarbetslaget (under seminariet) kring ett specifikt konkret material och därefter individuell redovisning i tvärgrupp. Betygssättning sker enligt betygsskalan U-G (underkänt godkänt). 14

15 Förväntat studieresultat Underkänt Godkänt -kunna planera för en matematikaktivitet i årskurs F-3, med utgångspunkt i skolans styrdokument / / Deltar inte aktivt i tvärgruppsredovisningen. Redovisar den gemensamt planerade aktiviteten i tvärgrupp. Skriftlig tentamen Plagiat obs Enskild uppgift. Kopiering (plagiering) av text är inte tillåten. Varje student ska skriva sin egen text. Att använda någon annans text i sin egen utan att ange varifrån den lånade texten kommer är plagiering. Plagiering är också om man kopierar någon annans text och skriver om texten på vissa ställen, lägger till några egna formuleringar, osv. Alla olika typer av källor som används ska redovisas som referenser. Hämtas information eller idéer från annan person eller källa ska detta tydligt anges. Om enstaka meningar från annan text används som citat, måste dessa omges med citationstecken och källan anges som referens. Observera att detta även gäller egen tidigare publicerad text. Se även länken till Etiska riktlinjer på kursens Mondosida/Filsamling /Länkar. Tentamensfrågor 8 tentamensfrågor presenteras på Mondo/Skriftlig tentamen i början av kursen. 4 av dessa frågorna kommer på den hemtentamen som sedan ska lämnas in den 3/10. Besked om vilka de 4 frågorna är lämnas en vecka för inlämningsdag. Detta gör att alla studenter kan börja med hemtentamen tidigt i kursen. Varje fråga lämnas in i ett eget dokument och i en egen mapp på Mondo. Referenslista till vilken litteratur som använts i den aktuella uppgiften anges i anslutning till varje uppgift. Använd APA som referatteknik. (APA-mall finns på Mondo.) Motivera resonemang i din text genom att ta stöd i kurslitteraturen och eventuellt i seminarier. Maxantalet ord per besvarad frågeställning kommer att anges. Använd word eller pdf-format, typsnitt Times New Roman, storlek: 12. Kom ihåg att skriva ditt namn och kurs i sidhuvudet samt att sätta ut sidnummer vid behov. Bedömning Betygssättning sker enligt en sjugradig betygsskala, F-A. I texten ska du visa att du uppnår följande förväntade studieresultat: kunna redogöra för talsystemet i ett historiskt perspektiv visa kunskaper i matematikämnets didaktik inom taluppfattning och aritmetik, relevanta för undervisning i matematik i årskurs F-3 kunna planera för en matematikaktivitet i årskurs F-3, med utgångspunkt i skolans styrdokument och med stöd av laborativt material. 15

16 Inlämning Texten ska läggas in på Mondo/Uppgifter senast 3/10 kl. 23:59. Observera att varje uppgift lämnas in i ett separat dokument och i olika mappar, dvs varje fråga har en egen inlämningsmapp. Datum för omtentamen är den 26/11. Betygskriterier och bedömning Betygssättning sker enligt en sjugradig betygsskala, F-A. Betyg på tentamen bygger på en helhetsbedömning. Examinator avgör om enstaka styrkor och svagheter kan kompensera varandra. Betygskriterier kommer att finnas på Mondo i samband med kursstart. Utvärdering Varje omgång av kursen utvärderas av studenterna via Websurvey. Denna utvärdering ligger i mycket hög grad bakom de förändringar vi kontinuerligt gör i kursen. Vi läser alltså dessa utvärderingar noga och utvecklar kursen utifrån dessa. Du som ska läsa kursen nu har alltså i hög grad tidigare studenter att tacka för ett upplägg som de allra flesta studenter uppskattar. I en utvärdering från vt-18 svarar flertalet studenter att kurslitteraturer har hjälpt dem i arbete med att nå de förväntande studieresultaten. Ungefär 75% av studenterna anser att examinationen testade hur pass väl de förväntade studieresultaten uppnåddes. Det allmänna intrycket av kursen är övervägande positivt och en majoritet av studenterna tänker att de kommer ha nytta av vad de lärt sig under kursen i sitt kommande yrke. Lärare, kursansvarig och administrativ personal Mona Hverven Anna Nilsson Eva Rosenqvist Elisabeth Rystedt Martin Wikmark e-post: mona.hverven@mnd.su.se e-post: anna.nilsson@mnd.su.se e-post: eva.rosenqvist@mnd.su.se e-post: elisabeth.rystedt@mnd.su.se e-post: martin.wikmark@hsd.su.se Kursansvariga Eva Rosenqvist Elisabeth Rystedt e-post: eva.rosenqvist@mnd.su.se e-post: elisabeth.rystedt@mnd.su.se Kursadministratör Magdalena Harnesk e-post: kursadministration@mnd.su.se Information om telefonnummer och telefontider till administration finns på 16

17 Mondo Kursbeskrivning, seminarieplaneringar för varje grupp och övrig information finns på Mondo. Om du har problem med ditt studentkonto eller inloggning på Mondo kontaktar du studentsupport. Det är viktigt att du kan använda Mondo. Mondo kommer att användas i samband med studentarbetslagens gemensamma arbete, som informationskanal för kurslärare och studenter, samlingsplats för dokument etc. samt för inlämning av uppgifter. Registrering, poängutdrag, intyg mm För att få studera en kurs vid universitetet måste du vara registrerad på den. Registreringen innebär att du bekräftar din antagning och att du vill behålla din plats på kursen. För registrering krävs det att du har ett universitetskonto. Det kan du själv aktivera via eller via välj Aktivera universitetskonto. Vid eventuella problem med universitetskontot kontaktar du studentsupport Du registrerar dig på kursen genom att logga in på Om du av något skäl inte kommer att gå kursen eller avbryter kursen måste du snarast meddela detta till kursadministratören. Om du behöver göra studieuppehåll ska du också vända dig till kursadministratören. Via kan du också skriva ut poängutdrag, registerintyg och göra adressändring. Här kan du även ta del av information om öppna föreläsningar och annat som är bra att veta. För att vara behörig till nästa matematikdidaktikkurs; Matematik för grundlärare F-3, II, behöver du ha ett godkänt betyg på denna kurs. 17