Utbildningsvetenskap, 20 poäng (21-40 p) Science education, Intermediate level, 30 ECTS

Transkript

1 HÖGSKOLAN I HALMSTAD KURSPLAN Enheten för lärarutbildning Dnr Utbildningsvetenskap, 20 poäng (21-40 p) Science education, Intermediate level, 30 ECTS Kurskod: LNY Kursplanen är godkänd och fastställd av styrelsen för Enheten för Lärarutbildning Kursens inplacering i utbildningssystemet Kursen utgör allmänt utbildningsområde inom lärarexamen, AUO 60 p. När ordet lärare används utan precisering i den följande texten avses förskollärare, fritidspedagoger, grundskollärare och gymnasielärare ( inklusive lärare inom vuxenutbildningen). När ordet skola används utan precisering avses alla former från förskola till gymnasieskola. När ordet elev används avses barn, ungdomar och vuxna som deltar i undervisning. Förkunskaper Utbildningsvetenskap 1-20 p. Kursens syfte och mål Kursen syftar till att den studerande tillägnar sig kunskaper om skolan som lärmiljö, om undervisningens komplexitet, dess olika komponenter och variationsmöjligheter, samt utvecklar förståelse för hur lärare kan skapa förutsättningar för elevers lärande och stimulera kunskapsutveckling. Den studerande skall utveckla kunskaper om hur forskning och skolans verksamhet samverkar. Kursens huvudsakliga innehåll Kursen består av fyra delkurser varav delkurs 2 och 3 innehåller verksamhetsförlagd utbildning. Delkurs 1 innehåller delar som motsvarar centrala kunskapsområde och delkurs 4 består av tvärvetenskapliga ämnesstudier. Delkurs 1: Ledarskap för lärare (5 poäng, 7,5 ECTS) Grundläggande begrepp, teorier och forskning inom ledarskap utgående från olika teman introduceras. De studerande ska utveckla kunskap om skolledares och lärares ansvar som pedagogiska ledare vad det gäller skolans utveckling, som lärare och handledare i klassrummet och som kollega i ett arbetslag. Kommunikation samt konflikthantering på organisations-, grupp-, och individnivå är därför viktiga inslag i kursen. Helhetsbilden kompletteras med att etiska, moraliska, demokratiska samt etniska aspekter behandlas. - utveckla kunskaper om skolans samhällsuppdrag, skolan som organisation och organisering - utveckla kunskaper om skolledares och lärares ledarskap och kompetens - utveckla kunskaper om utvärdering av skolans verksamhet

2 - utveckla kunskaper om kommunikation och konflikthantering inom hela skolverksamheten - ha förstått lärarens uppdrag och arbete i klassrummet, i arbetslaget och med skolledningen - ha förstått de etiska moraliska och demokratiska aspekterna i arbetet som lärare. Delkurs 2: Didaktisk tillämpning VFU II (5 poäng, 7,5 ECTS) Delkursen består av verksamhetsförlagd utbildning och den studerande skall med utgångspunkt i styrdokumenten och i samverkan med VFU-läraren planera, pröva och utvärdera olika sätt att undervisa som bidrar till demokratisk fostran, jämställdhet mellan kön, samt interkulturell förståelse. Den studerande skall didaktiskt tillämpa sina ämnesområden och med VFU-läraren planera, genomföra och utvärdera olika sätt att undervisa med hänsyn till barns olikheter. Utifrån detta ska den studerande reflektera över och analysera konsekvenserna av olika förhållningssätt grundade i vetenskap och/eller beprövad erfarenhet. - praktiskt visa att den tillsammans med VFU-läraren behärskar att planera, genomföra och variera undervisning utifrån alla elevers olika behov - praktiskt visa att den behärskar att med grund i styrdokumenten didaktiskt individualisera undervisningen inom de egna ämnesområdena och tillsammans med VFU-läraren planera, genomföra och utvärdera undervisningen Delkurs 3: Didaktisk tillämpning VFU III (5 poäng, 7,5 ECTS) Delkursen består av verksamhetsförlagd utbildning och den studerande skall utveckla ett verksamhetsperspektiv på läraryrket som profession. Den studerande ska visa i reflektion och handling att den behärskar att välja stoff utifrån vetenskaplig kunskap, skolans styrdokument, samt involvera elevernas erfarenheter. Vidare ska den studerande pröva och granska olika sätt att undervisa och därvid problematisera lärares undervisning i relation till elevers lärande och samhällets krav. - utveckla praktiska kunskaper i hur större områden inom de egna ämnena planeras, genomförs och utvärderas tillsammans med VFU-läraren med utgångspunkt i vetenskaplig kunskap och beprövad erfarenhet - utveckla kunskaper om bedömning och betygssättning av elever - kunna bedöma olika sätt att undervisa i relation till elevers lärande och samhällets krav Delkurs 4: Specialpedagogik/Barn i behov av särskilt stöd (5 poäng, 7,5 ECTS) Delkursen tar upp undervisning av barn med särskilda behov utifrån deras olika psykologiska, sociala och fysiska förutsättningar. Frågan om bedömning av särskilda behov och hur diagnoser fastställs berörs. Olika typer av svårigheter behandlas som t ex autism, Damp, ADHD, dyslexi och dyskalkyli. Kulturella och språkliga skillnader på grund av utländsk bakgrund m.m. belyses. - utveckla kunskaper om olika förhållningssätt inom specialpedagogik - praktiskt kunna visa hur olika svårigheter kan bemötas inom klassens ram - utveckla kunskaper om praktiska konsekvenser av elevers kulturella och språkliga skillnader - utveckla kunskaper om autism, Damp, ADHD, dyslexi och dyskalkyli som grund för att kunna avgöra om utredning av psykolog eller läkare behövs

3 - praktiskt visa hur den kan utveckla egna kunskaper om elever i svårigheter genom ett projektarbete Undervisning och examination Undervisningen sker huvudsakligen genom föreläsningar och seminarier. Studierna bedrivs dessutom via fältstudier, övningar och enskilt kunskapssökande. Examination sker i form av skriftliga och muntliga tentamina individuellt eller i grupp. Som betyg används Väl Godkänd, Godkänd eller Underkänd. För de kurser som innehåller VFU, se särskilda bedömningsgrunder. Kursvärdering I kursen ingår kursvärdering. Denna skall vara vägledande för genomförande av pågående kurs samt för utveckling och planering av kommande kurser. Kursvärderingen ska genomföras gemensamt av lärare och studenter samt därefter redovisas och dokumenteras. Delkurs 1: Ledarskap för lärare, 5 poäng 0201 Bergem, Trygve (2002). Läraren i etikens motljus. Lund: Studentlitteratur. Lärande ledare.(2001). Utbildningsdepartamentets skriftserie. Rapport S Finns att hämta: Löwenborg, Lars & Gíslason, Björn (2002). Lärarens arbete. Stockholm: Liber. S Madsén, Torsten (red.). (1994). Lärares lärande. Lund: Studentlitteratur. S Maltén, Arne (2000). Det pedagogiska ledarskapet. Lund: Studentlitteratur. Persson, Ingvar (2002). Skolledare i grundskolan. En fallstudie av biträdande rektorers möte med skolledning. Lunds universitet, Pedagogiska institutionen.. S Referenslitteratur Moxnes, Paul (1984). Att lära och utvecklas i arbetsmiljön. Stockholm: Natur och Kultur. S Lärarprofessionalism om professionella lärare. (1995). Stockholm: Lärarförbundet. S Stensmo, Christer (1997). Ledarskap i klassrummet. Lund: Studentlitteratur. Utbildningsdepartementet (1994) Läroplan för de frivilliga skolformerna LPF 94 Gymnasieskolan, Gymnasiesärskolan, den kommunala vuxenutbildningen, statens skolor för vuxna och vuxenutbildningen för utvecklingsstörda. Stockholm: Skolverket/Fritzes. Utbildningsdepartementet (1998) Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet. Stockholm: skolverket/ Fritzes. Ytterligare material tillkommer enligt lärares anvisningar. listan kan ev kompletteras.

4 Delkurs 4: Specialpedagogik/ Barn i behov av särskilt stöd, 5 poäng Lindell, Carl Gustav & Lindell, Sonya (1996). Dyslexi, problem och möjligheter. En handbok om läs- och skrisvårigheter för föräldrar och personal i skola och förskola. Stockholm: Brevskolan. Persson, Bengt (2001). Elevers olikheter och specialpedagogisk kunskap. Stockholm: Liber. Skolverket (2001). Att arbeta med särskilt stöd med hjälp av åtgärdsprogram. (kan rekvireras från Skolverket gratis, endast fraktkostnad betalas) gå in under publikationer, om du vill plocka ut den via webbsidan. Trillingsgaard, Anegen, Dalby, Mogens A. & Östergaard, John R. (1999). Barn som är annorlunda. Lund: Studentlitteratur. Utbildningsdepartementet (1994). Läroplan för de frivilliga skolformerna LPF 94 Gymnasieskolan, Gymnasiesärskolan, den kommunala vuxenutbildningen, statens skolor för vuxna och vuxenutbildningen för utvecklingsstörda. Stockholm: Skolverket/Fritzes. Utbildningsdepartementet (1998). Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet. Stockholm: Skolverket/ Fritzes. Skolverket (2002). Att arbeta med särskilt stöd. Några perspektiv. Stockholm: Skolverket/Liber förlag. gå in under publikationer, om du vill plocka ut den via webbsidan. Dessutom väljs två fackböcker, en med temat samtal/kommunikation samt en fackbok med tema i anslutning till fördjupningsarbete. En skönlitterär bok med anslutning till kursens schema. Förslag på litteratur till detta görs vid första lektionen. Referenslitteratur Ahlberg, Ann. (2001). Lärande och delaktighet. Lund: Studentlitteratur. Backman, Jarl (1998). Rapporter och uppsatser. Lund: Studentlitteratur. Bengtsson, Hans & Svensson Krister. (2002). Ansvar och sekretess i förskola, skola och fritidshem. Stockholm: Liber. Danielsson, Lennart & Liljeroth, Ingrid (1998). Vägval och växande: förhållningssätt, kunskap och specialpedagogik för yrkesverksamma hjälpare. Stockholm: Liber. Ingvarsson, Gerd, Parsmo, Rigmor & Spångberg, Ann (1998). Barn och ungdomar med funktionshinder. Stockholm: Bonnier utbildning. Järpsten, Birgitta & Stadler, Ester (1996). Åtgärdsplanering/program. Att upprätta åtgärdsprogram för enskilda elever. Hägersten: Psykologiförlaget. Kinge, Emilie (2000). Empati hos vuxna som möter barn med särskilda behov. Lund: Studentlitteratur. Larsson-Swärd, Gunnel (1999). Åtgärdsprogram för barn med behov av särskilt stöd. 2:a upplagan, Lund: Studentlitteratur. Malmer, Gudrun (2002). Bra matematik för alla nödvändig för elever med inlärningssvårigheter. 2:a upplagan, Lund: Studentlitteratur. Tideman, Magnus (1996). Perspektiv på funktionshinder och handikapp. Stockholm: Johansson & Skyttmo.

5 Ytterligare material tillkommer enligt lärares anvisningar.