LMS100, MÄNNISKA, NATUR OCH SAMHÄLLE 1, 20 poäng. Man, Nature and Society 1, Introductory level.

Transkript

1 , MÄNNISKA, NATUR OCH SAMHÄLLE 1, 20 poäng. Man, Nature and Society 1, Introductory level. Kursnivå: 1-20 poäng. Introductory level 1. FASTSTÄLLANDE Kursplanen är interimistiskt fastställd av och reviderad Ansvarig institution: Institutionen för pedagogik och didaktik Utbildningsområde: Naturvetenskap 75 %, Undervisning 25 % 2. KURSENS INPLACERING Kursen ingår i Lärarprogrammet samt kan ges som fristående kurs. 3. TILLTRÄDESKRAV/FÖRKUNSKAPER För tillträde till kursen krävs grundläggande behörighet för högskolestudier samt Ma A eller motsvarande kunskaper. 4. SYFTE Studenten skall i kursen ges möjlighet att utveckla sin förmåga att belysa temat människa, natur och samhälle utifrån ett naturvetenskapligt och samhällsvetenskapligt perspektiv. I kursen skall studenten skaffa sig grundläggande kunskaper om faktorer som kan påverka människans möjligheter att ta ansvar och förändra sina villkor. kunskaper om olika uppfattningar och ideologiers syn på förhållandet mellan natur, samhälle och teknik. kunskaper om hur olika vetenskaper utvecklats historiskt. kunskaper om miljö och miljöpolitik och begrepp som exempelvis hållbar utveckling. kunskaper om teorier för lärande, lärarens val och ämnesdidaktisk forskning. kompetens att utifrån teorier om lärande planera och omsätta sina kunskaper och erfarenheter i olika lärandesituationer. 6. INNEHÅLL Innehållet är strukturerat i fyra delar där VFU och didaktik är integrerade. 6.1 Introduktion 3p varav 1p VFU Relationen mellan natur-, samhälls- och kulturvetenskap samt människans sätt att skapa sina livsåskådningar. Människans plats i universum genom historien. 1

2 Barns syn på hur man får kunskaper om världen med fokus på hur man kan arbeta med denna i olika lärande situationer. VFU fokuserar hur man arbetar med ovanstående i pedagogisk verksamhet. 2

3 6.2: Från solen till människan 9 p varav 2p VFU Materians kretslopp och energins flöden kopplat till livets behov samt människans matförsörjning och kunskaper om växtodling. Luft och vatten som tema ingår tillsammans med hur vi människor påverkar naturen på olika sätt. Begreppet hållbar utveckling behandlas och diskuteras. Naturvetenskapens användning av modeller och teorier tydliggörs och studenterna får arbeta med olika typer av partikelmodeller för att förklara och förstå. Val av innehåll utifrån tolkning av styrdokumenten för förskola, fritidshem och skola. Forskning om barns syn på omvärlden och relationen vardagskunnande/vetenskapligt kunnande. VFU utvecklar studentens kompetens att följa barns kunskapsutveckling inom området ovan och studera hur det behandlas i pedagogisk verksamhet. 6.3 Individen i ett kulturvetenskapligt perspektiv 5p varav 1p VFU En analys av vad det innebär att beskriva vår verklighet utifrån ett kulturvetenskapligt arbetssätt och hur det kulturvetenskapliga arbetssättet skiljer sig från ett naturvetenskapligt. Delkursen behandlar i detta samanhang viktiga livsvärldsfrågor. Frågor om kulturmöten tas upp, särskilt förändringar av storstaden som integrerad samlevnadsform. VFU utvecklar studenternas förståelse för hur barn reflekterar kring kulturmöten i skolan och i sin närmaste omvärld. 6.4: Teknik 3p varav 1 p VFU Teknikens betydelse för samhällets utveckling och vår fysiska miljö och därmed teknikens möjligheter och konsekvenser. Praktiskt arbete med tekniska komponenter och system. VFU belyser kopplingen mellan samhälle, natur och teknik i arbetet i undervisning. Didaktik De didaktiska momenten studeras integrerat med de ämnesteoretiska och tränar bl.a. studenterna att definiera ämnet, välja relevant stoff och argumentera för sitt ställningstagande samt välja olika sätt att presentera stoffet. Slutligen uppmärksammas studenterna på hur det didaktiska arbetet påverkar elevernas möjligheter att få insikt i miljöproblematiken. Följande områden behandlas Utvärdering. Elever kunskapsutveckling inom området. Elevers begreppsutveckling. Formulering, tolkning och utvärdering av mål. Relationen vetenskapligt kunnande och vardagskunnande. Barns syn på omvärlden. Tolkning av kursplaner och läroplan. Val av innehåll. Val av arbetssätt. Teorier om inlärning. 7. UNDERVISNINGENS UTFORMNING 3

4 Undervisningen består av föreläsningar, lektioner, demonstrationer, laborationer, studiebesök, exkursioner, fältstudier och seminarier, öppet hus, workshops och verksamhetsförlagd utbildning. Gemensamt för kursavsnitten skall vara ett laborativt arbetssätt experimentell problemlösning användning av modeller av olika slag tillämpningar av undervisningsprinciper och metoder Verksamhetsförlagd utbildning, VFU Varje moment tar sitt avstamp i studier av hur ämnet får sitt uttryck i förskola, grundskola, gymnasieskola och/eller annan verksamhet av betydelse för läraryrket och samhället. Liknande kopplingar sker fortlöpande under studierna och som avslutning har studenterna möjlighet att pröva på att själva undervisa om momentet. På så sätt motiveras de akademiska studierna i ämnet av och anknyts till studenternas blivande yrke. Totalt motsvarar VFU minst 5 av ovan redovisade 20 poäng. 8. FORMER FÖR BEDÖMNING För bedömningen skall underlaget vara sådant att individuella prestationer kan särskiljas. Formerna för bedömning skall relateras till innehållet och momentets uppläggning. Olika examinationsformer skall tillämpas. 9. BETYG För att bli godkänd på hela kursen skall såväl alla delmoment som obligatoriska uppgifter vara godkända. Vid bedömning används en tregradig betygsskala; Väl Godkänd, Godkänd eller Underkänd. 10. UTVÄRDERING/KVALITETSSÄKRING Varje kurs (delmoment) skall utvärderas och resultaten skall bli föremål för diskussion mellan lärarna på kursen och representanter för studenterna ( ämnesgruppen ). Protokoll/minnesanteckningar från denna diskussion skall avrapporteras till kursansvarig nämnd. Utvärderingen skall ske dels efter avslutad kurs och dels vid minst ett tillfälle under kursens gång. Vid planeringen av påföljande kurstillfälle skall det dokumenteras hur resultaten av utvärderingen har tagits till vara. 11. ÖVRIGA FÖRESKRIFTER Student som har underkänts två gånger i ett prov för viss kurs eller del av kurs har rätt att hos institutionsstyrelsen begära att en annan examinator utses. Jämlikhets- och jämställdhetsaspekterna skall beaktas i innehåll, litteratur och kvalitetssäkring. Internationella förhållanden skall beaktas i innehåll och litteratur. Kursen förbereder för verksamhet inom fritidshem, förskola, förskoleklass och grundskola år

5 12. KURSLITTERATUR Delkurs 1 Ingen speciell litteratur Del kurs 2 Andersson, Björn. (2001). Elevers tänkande och skolans naturvetenskap. Skolverket. Harlen, Wynne (red.) (1996). Våga språnget! Om att undervisa barn i naturvetenskapliga ämnen. Almqvist & Wiksell. Sjöberg, Svein. (2000). Naturvetenskap som allmänbildning en kritisk ämnesdidaktik. Studentlitteratur. Litteratur i ämnesteori tillkommer Delkurs 3 Ahlberger, Christer. (2001) Den svenska staden vinnare & förlorare. Stockholm. (128 s) Cöster, Henry. (1992) Religion. En fenomenologisk skiss. Skrifter utgivna vid Institutionen för Religionsvetenskap. Göteborgs universitet. Göteborg (81 s) Frykman, J & Löfgren, O: Den kultiverade människan. Skrifter utgivna av Etnologiska sällskapet i Lund. Lund Liber förlag. (Omtryckt 188 ggr, senast 2001) Liedman, Sven-Erik. (1997) I skuggan av framtiden. Modernitetens idéhistoria. Stockholm. (597 s) Delkurs 4 Mattsson, Gunilla, Teknikidéer för skolan Siraj-Blatchford, John. MacLeod-Brudenell, Ian. (1999) Supporting science and technology in the early years. Open university press. Sundin, Bo. Den kupade Handen Referenslitteratur Ginner, T., Mattsson, G. Tekniken i skolan Siraj-Blatchford, John. (1996). Learning Technology, science and social justice: an integrated approach for 3-13 year olds. Education Now Books. Sjöberg, Staffan. Människa, teknik, Samhälle Ytterligare litteratur i delkurserna samt artiklar mm kan tillkomma i begränsad omfattning. 5