KURSPLAN Telefon Sida 1 (5) Sektionen för lärarutbildning Kurskod: UV3002 / 1

Transkript

1 HÖGSKOLAN I HALMSTAD KURSPLAN Telefon Sida 1 (5) Sektionen för lärarutbildning Kurskod: Utbildningsvetenskap för AU90 (31-60), 30 hp Education Science, Intermediate Level 30 credits Grundnivå Progression: Huvudområde: Utbildningsvetenskap Kursplanen är fastställd i Lärarutbildningsnämnden ( ) och gäller från och med höstterminen Kursens inplacering i utbildningssystemet Kursen utgör allmänt utbildningsområde inom lärarexamen, Allmänt utbildningsområde (AU) 90 hp. Behörighetskrav Allmänt utbildningsområde (AUO) Utbildningsvetenskap 1-30 hp. Minst 75% av poängen, inklusive verksamhetsförlagd utbildning (VFU), inom AUO/Utbildningsvetenskap 1-30 hp. Kursens mål När ordet lärare används utan precisering i den följande texten avses lärare för förskola och fritidshem, grundskollärare och gymnasielärare (inklusive lärare inom vuxenutbildningen). När ordet skola används utan precisering avses alla former från förskola till gymnasieskola. När ordet elev används avses barn, ungdomar och vuxna som deltar i undervisning. Kursen syftar till att den studerande tillägnar sig kunskaper om skolan som lärmiljö, om undervisningens komplexitet, dess olika komponenter och variationsmöjligheter, samt utvecklar förståelse för hur lärare kan skapa förutsättningar för elevers lärande och stimulera kunskapsutveckling. Den studerande skall utveckla kunskaper om hur forskning och skolans verksamhet samverkar samt fördjupa kunskaper om ledarskap och hållbar utveckling. Kursens huvudsakliga innehåll Kursen består av fyra delkurser varav delkurs 2 och 3 innehåller verksamhetsförlagd utbildning. Delkurs 1 innehåller delar som motsvarar centrala kunskapsområde och delkurs 4 består av tvärvetenskapliga ämnesstudier. Delkurs 1: Ledarskap för lärare, 7,5 hp (Teacher leadership, 7,5 ECTS) utveckla kunskaper om skolans samhällsuppdrag, skolan som organisation och organisering tillägna sig grundläggande begrepp, teorier och forskning inom ledarskap utgående från olika teman utveckla kunskaper om skolledares och lärares ledarskap och kompetens utveckla kunskap om skolledares och lärares ansvar som pedagogiska ledare vad det gäller skolans utveckling, som lärare och handledare i klassrummet och som kollega i ett arbetslag ha förstått lärarens uppdrag och arbete i klassrummet, i arbetslaget och med skolledningen utveckla kunskaper om bedömning av elever utveckla kunskaper om utvärdering av skolans verksamhet utveckla kunskaper i kommunikation samt konflikthantering på organisations-, grupp- och individnivå i ett helhetsperspektiv utveckla kunskaper om hållbar utveckling, etiska, moraliska, demokratiska samt etniska aspekter i lärares arbete Delkurs 2: Didaktisk tillämpning VFU II, 7,5 hp (Applied didactics with Teaching practice II, 7,5 ECTS) kunna reflektera över och analysera konsekvenserna av olika förhållningssätt grundade i vetenskap och/eller beprövad erfarenhet med utgångspunkt i styrdokumenten och i samverkan med VFU-läraren planera, pröva och utvärdera olika sätt att undervisa som bidrar till hållbar utveckling, demokratisk fostran, jämställdhet mellan kön, samt interkulturell förståelse didaktiskt tillämpa sina ämnesområden och med VFUläraren planera, genomföra och utvärdera olika sätt att undervisa med hänsyn till barns olikheter praktiskt visa att den behärskar att med grund i styrdokumenten didaktiskt individualisera undervisningen inom de egna ämnesområdena och tillsammans med VFU-läraren planera, genomföra och utvärdera undervisningen

2 Sida 2 (5) praktiskt visa att den behärskar att tillsammans med VFU-läraren planera, genomföra och variera undervisning utifrån alla elevers olika behov Delkurs 3: Didaktisk tillämpning VFU III, 7,5 hp (Applied didactics with Teaching practice III, 7,5 ECTS) utveckla ett verksamhetsperspektiv på läraryrket som profession visa i reflektion och handling att den behärskar att välja stoff utifrån vetenskaplig kunskap, skolans styrdokument, samt involvera elevernas erfarenheter pröva och granska olika sätt att undervisa och därvid problematisera lärares undervisning i relation till elevers lärande och samhällets krav utveckla praktiska kunskaper i hur större områden inom de egna ämnena planeras, genomförs och utvärderas tillsammans med VFU-läraren med utgångspunkt i vetenskaplig kunskap och beprövad erfarenhet utveckla kunskaper om bedömning och betygssättning av elever Delkurs 4: Specialpedagogik/ undervisning för alla barn, 7,5 hp (Special education: Education for all children, 7,5 ECTS) utveckla kunskaper om olika förhållningssätt inom specialpedagogik utveckla kunskaper om undervisning av barn med särskilda behov utifrån deras olika psykologiska, sociala och fysiska förutsättningar tillägna sig kunskaper om hur åtgärdsprogram skrivs, bedömning av särskilda behov och hur diagnoser fastställs utveckla kunskaper om kulturella och språkliga skillnader på grund av utländsk bakgrund m.m. utveckla kunskaper om praktiska konsekvenser av elevers kulturella och språkliga skillnader praktiskt kunna visa hur olika svårigheter kan bemötas inom klassens ram praktiskt kunna använda åtgärdsprogram praktiskt visa hur den kan utveckla egna kunskaper om elever i svårigheter Undervisning Undervisningen sker huvudsakligen genom föreläsningar och seminarier. Studierna bedrivs dessutom via fältstudier, övningar och enskilt kunskapssökande. Examination Som betyg för hel kurs används något av uttrycken Underkänd, Godkänd eller Väl godkänd. För de kurser som innehåller VFU, se särskilda bedömningsgrunder. Examination sker i form av skriftliga och muntliga tentamina individuellt och/eller i grupp. Antal tillfällen som studenten får genomgå prov för att få godkänt resultat på en kurs eller del av kurs, är minst fem. För att få godkänt resultat på kurs eller del av kurs, som förutsätter att studenten gjort VFU med godkänt resultat är antalet VFU perioder minst två. För tidsbegränsning för provtillfällen, se studiehandboken. Kursvärdering I kursen ingår kursvärdering. Denna ska vara vägledande för utveckling och planering av kursen. Kursvärderingen ska dokumenteras och redovisas för studenterna. utveckla kunskaper om olika typer av svårigheter behandlas som t. ex. dyslexi, dyskalkyli, uppmärksamhetsstörning, utvecklingsstörning, autismspektrumstörning, psykosociala problem och fysiska funktionshinder Kurslitteratur Delkurs 1, Ledarskap för lärare, 7,5 hp Bergem, Trygve (2000). Läraren i etikens motljus. Lund: Studentlitteratur. (230 s. ISBN: Stensmo, Christer (1997) Ledarskap i klassrummet. Lund: Studentlitteratur. (148 s.) ISBN: Wahlström, Gunilla, O (2005). Samspel och ledarskap: en vardagsbok för pedagoger. Stockholm: Runa. ( 143 s.) ISBN Tillkommer egensök av artiklar från databaser samt valbar litteratur, tillsammans ca 500 sidor, som väljs i samråd med delkursansvarig lärare.

3 Sida 3 (5) Andersson, Gunnar & Persson, Anders (2002). Coaching och handledning av grupper. Lund: Studentlitteratur Levi, Daniel (2001). Group dynamics for teams. Thousand Oaks, Calif: Sage Publications. Persson, Anders (2003). Skola & makt. Om viljan till kunskap, beroendet av utbildning och tvånget att gå i skola. Stockholm: Carlsson. Stensmo, Christer (2000) Ledarstilar i klassrummet. Lund: Studentlitteratur. Delkurs 2, Didaktisk tillämpning VFU II, 7,5 hp Litteratur om ca 200 sidor med inriktning på didaktik väljs i samråd med VFU-ansvarig högskolelärare. Arevik, Sten & Hartzell, Ove (2007). Att göra tänkandet synligt. En bok om begreppsbaserad undervisning. Serie: Didactica 11. Lärarhögskolan i Stockholm: HLS. (251 s.) Aulin-Gråhamn, Lena & Thavenius, Jan. (2003) Kultur och estetik i skolan. Rapporter om utbildning 9/2003. Malmö högskola, Lärarutbildningen (Finns att hämta som PDF-fil, se nedan) (270 s.) Texten från Malmö Högskola finns som PDF-fil. Gå till Malmö Högskola, Publikationer, Lärarutbildningens publikationsserier, Rapporter om utbildningen, Läs mer om vilka rapporter som publicerats. Här finns de under respektive årtal. Dahlqwist, Matts (red.)(1998). Fall för gymnasielärare. Uppsala: Kunskapsföretaget. Dahlqwist, Matts (red.) (1998). Fall för förskollärare. Uppsala: Kunskapsföretaget. Dahlqwist, Matts (red.) (1999). Fall för grundskollärare. Uppsala: Kunskapsföretaget. Menckel, Ewa, (2002). Vänskap vinner. Halmstad: Högskolan i Halmstad. Marner, Anders & Örtegren, Hans (2003). En kulturskola för alla: Estetiska ämnen och läroprocesser i ett mediespecifikt och medieneutralt perspektiv. Stockholm: Myndigheten för skolutveckling. (Finns att hämta som PDF-fil på Myndigheten för skolutvecklings hemsida - publikationer.) (117 s.) Persson, Anders (2003). Social kompetens När individen, de andra och samhället möts. Andra upplagan. Lund: Studentlitteratur. Wrethander Bliding, Marie (2007) Inneslutning och uteslutning barnets relationsarbete i skolan. Lund: Studentlitteratur. (192 s.) Delkurs 3, Didaktisk tillämpning VFU III, 7,5 hp Litteratur om ca 200 sidor med inriktning på didaktik väljs i samråd med VFU ansvarig högskolelärare. Claesson, Silwa. (1999). Hur tänker du då? Empirisk studie om relationen mellan forskning om elevuppfattningar och lärares undervisning. Diss. Göteborgs Studies in Educational Sciences 130: Acta universitatis Gothoburgensis. 248 s. Colnerud, Gunnel & Granström, Kjell (2002). Respekt för läraryrket. Om lärares yrkesspråk och yrkesetik. Stockholm: HLS. (286 s.) Persson, Anders (2003). Skola och Makt. Om viljan till kunskap, beroendet av utbildning och tvånget att gå i skola. Första upplagan Stockholm: Carlssons. (224 s.) 1. Skolverket (2004). Likvärdig bedömning och betygsättning. Allmänna råd och kommentarer. En skrift om likvärdig bedömning och betygsättning. (68 s.)

4 Sida 4 (5) 2. Skolverket (2004). (Red.) Att visa vad man kan. En samling artiklar om ämnesproven i år 5. (215 s.) Skolverket (2005). Allmänna råd och kommentarer Kvalitet i förskolan. (46 s.) Skolverket (2005). Allmänna råd och kommentarer. Den individuella utvecklingsplanen. (17 s.) 1. Tholin, Jörgen. (2003). Att kunna klara sig i ökänd natur En studie av betygskriterier historiska betingelser och implementering av ett nytt system. Skrifter från Högskolan i Borås. Borås: Högskolan i Borås. (211 s.) 1. Främst för lärarstudenter som läser till lärare för gymnasieskolan och grundskolans senare åldrar. 2. Främst för lärarstudenter som läser till lärare för förskola, fritidshem och grundskolan tidigare åldrar. Delkurs 4, Specialpedagogik/Undervisning för alla barn, 7,5 hp Adler, Björn & Adler, Hanna (2006). Neuropedagogik- om komplicerat lärande. (Utgivningsår, 2000) Lund: Studentlitteratur. (266 s.) ISBN: Doverborg, Elisabeth & Pramling Samuelsson, Ingrid (2000). Att förstå barns tankar. Metodik för barnintervjuer. Stockholm: Liber. (88 s.) ISBN Lundgren, Mikael & Lökholm, Kent (2006). Motivationshöjande samtal i skolan. Lund: Studentlitteratur. (150 s.) ISBN: Olsson, Britt-Inger & Olsson, Kurt (2006). Att se möjligheter i svårigheter. Barn och ungdomar med koncentrationssvårigheter. Lund: studentlitteratur. (150 s.) ISBN: Skolverket (2001a). Att arbeta med särskilt stöd med hjälp av åtgärdsprogram. (kan rekvireras från Skolverket gratis, endast fraktkostnad betalas) Gå in under publikationer, om du vill plocka ut den via webbsidan. (18.s.) Skoverkets allmänna råd (2005). Allmänna råd och kommentarer. Den indidvuella utvecklingsplanen. (20 s.) Utbildningsdepartementet (2006a). Läroplan för de frivilliga skolformerna LPF 94 Gymnasieskolan, Gymnasiesärskolan, den kommunala vuxenutbildningen, statens skolor för vuxna och vuxenutbildningen för utvecklingsstörda. Stockholm: Skolverket/Fritzes. (17 s. Utbildningsdepartementet (2006b). Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet. Stockholm: Skolverket/ Fritzes. (20 s.) Utbildningsdepartementet (2006c). Läroplan för förskolan. Stockholm: Skolverket/ Fritzes. (16 s.) Wennergren, Ann-Christine (2002). Dialogiskt lärande för elever i hörselklass. En studie om att utveckla ett förhållningssätt. Magisteruppsats Lärarhögskolan i Stockholm Främst för lärarstudenter som läser till lärare för gymnasieskolan och grundskolans senare åldrar. 2. Främst för lärarstudenter som läser till lärare för förskola, fritidshem och grundskolan tidigare åldrar. Valbar litteratur, ca 350 sidor, tillkommer som fördjupning av kursens innehåll. Ytterligare material kan tillkomma enligt lärares anvisningar. Allard, Birgita, Rudqvist, Margret & Sundblad, Bo, (2002). Nya Lusboken. En bok om läsutveckling. Stockholm: Bonnier. (125 s.) Beckman, Vanna (Red.) (2007). ADHD/Damp En uppdatering. Lund: Studentlitteratur. Egelund, Nils, Haug, Peder & Persson, Bengt. (2006). Inkluderande pedagogik i skandinaviskt perspektiv. Stockholm: Liber. Svein Eikeseth, Svein & Svartdal, Frode, (2007) Tillämpad beteendeanalys. Översättning: Sven-Erik Torhell. Lund: Studentlit-

5 Sida 5 (5) teratur. Iglum Rønhovde, Lisbeth (2006). Om de bara kunde skärpa sig. Barn och ungdomar med ADHD och Tourettes syndrom. Översättning Björn Nilsson. Lund: Studentlitteratur. Ljungblad, Ann-Louise (2001). Att räkna med barn i specifika matematiksvårigheter(att räkna med barn.) (Även tryckår 2003). Varberg: Argument. (222 s.) Juul, Kirsten (2005). Barn med uppmärksamhetsstörningar. En handledning för lärare och annan pedagogisk personal. Lund: Studentlitteratur. Malmer, Gudrun (2002). Bra matematik för alla. Nödvändig för elever med inlärningssvårigheter. (Andra upplagan.) Lund: Studentlitteratur. Mesibov, Gary B m.fl. (2007). TEACCH vid autismspektrumstörning hos barn och vuxna. Lund: Studentlitteratur. Myrberg, Mats (Red) (2003). Att skapa konsensus om skolans insatser för att motverka läs- och skrivsvårigheter. Rapport från Konsensusprojektet Institutionen för individ, omvärld och lärande. Stockholm: Lärarhögskolan Stockholm. Nadeau, Kathleen G. (2002). Flickor med AD/HD. Översättning: Gunnel Wallgren. Lund: Studentlitteratur. Nettelbladt, Ulrika m.fl. (2007). Språkutveckling och språkstörning Del 1. Lund: Studentlitteratur. Persson, Bengt (2001). Elevers olikheter och specialpedagogisk kunskap. Stockholm: Liber. Tideman, M, Rosenqvist, J, Lansheim, B, Ranagården, L & Jacobsson, K (2004). Den stora utmaningen om att se olikhet som resurs i skolan. Halmstad: Högskolan i Halmstad och Malmö Högskola. Trillingsgaard, Anegen, Dalby, Mogens A. & Östergaard, John R.( Red) (1999). Barn som är annorlunda. Hjärnans betydelse för barnets utveckling. Lund: Studentlitteratur. (154 s.) Zetterqvist Nelson, Karin (2003). Dyslexi- en diagnos på gott och ont. Barn, föräldrar och lärare berättar. Lund: Studentlitteratur.