KURSPLAN Telefon Sida 1 (5) Sektionen för lärarutbildning Kurskod: UV1008 / 1.1

Transkript

1 HÖGSKOLAN I HALMSTAD KURSPLAN Telefon Sida 1 (5) Sektionen för lärarutbildning Kurskod: Specialpedagogik (1-30), 30 hp A Deeper Understanding of Special Needs Education 30 credits Grundnivå Progression: 1-30 Huvudområde: Utbildningsvetenskap Kursplanen är godkänd av styrelsen för Sektionen för lärarutbildning ( ) och fastställd i Lärarutbildningsnämnden ( ) och gäller från och med vårterminen Kursens inplacering i utbildningssystemet Kursen är en specialisering/breddning i lärarprogrammet. Behörighetskrav Utbildningsvetenskap 1-60 hp, lärarexamen eller motsvarande. Kursens mål Kursens mål är att studenten skall få en fördjupad förståelse om synsätt, förhållningssätt, begrepp, teorier, metoder och problemställningar inom området specialpedagogik. Studenten skall även tillägna sig kunskap om olika skolrelaterade svårigheters och funktionshinders betydelse för lärprocessen och praktisk specialpedagogiska arbetssätt som är användbar i det dagliga skolarbetet. Studenten förväntas få insikter om specialpedagogik i teori och praktik framför allt ur svenskt men även ur internationellt perspektiv. Kursen genomsyras av att studenten ska utveckla beredskap att möta förändringar i skolans verksamheter, självständigt göra kritiska bedömningar samt söka och analysera kunskap på vetenskaplig nivå. Efter avslutad kurs skall studenten kunna: Kunskap och förståelse redogöra för historik, olika teoretiska perspektiv och begrepp inom specialpedagogiska området redovisa och analysera skolans styrdokument ur ett specialpedagogiskt perspektiv och jämföra dessa med olika pedagogiska praktiker beskriva skolrelaterade svårigheter och funktionsnedsättningar samt visa förståelse för dess konsekvenser i val av arbetssätt Färdighet och förmåga utforma och analysera åtgärdsprogram för att åskådliggöra utveckling och förändring på så väl individ-, gruppsom institutionsnivå identifiera och analysera elevers möjligheter och svårigheter inom språk-, läs-, skriv-, och matematikutveckling analysera lärarens handlingsutrymme för att möta elever i behov av särskilt stöd i olika pedagogiska verksamheter analysera olika konsekvenser av funktionsnedsättningars ur specialpedagogiska perspektiv Värderingsförmåga och förhållningssätt värdera och analysera dagens situation för elever i skolsvårigheter samt deras individuella förutsättningar till delaktighet och lärande kritiskt granska eget och andras syn- och förhållningssätt i relation till skolans värdegrund i en skola för alla Kursens huvudsakliga innehåll Kursen genomsyras av tre teman: 1) Specialpedagogikens grunder, utveckling och teorier, 2) specialpedagogiska perspektiv på barn och unga i behov av stöd samt 3) specialpedagogiska perspektiv på språk-, läs-, skriv- och matematikutveckling. 1) Specialpedagogikens historiska ursprung och dess utformning fram till idag belyses, liksom att aktuella teoretiska och praktiska strömningar och trender från olika länder analyseras. Specialpedagogiska synsätt och dess teoretiska förankring och begrepp behandlas utifrån begreppet En skola för alla. Styrdokument på olika nivåer samt relevanta internationella förordningar bearbetas. 2) Olika typer av funktionshinder och skolrelaterade svårigheter samt synsätt på funktionshinder behandlas samt att pedagogiska konsekvenser utifrån barns och ungdomars individuella förutsättningar och lärandemiljön problematiseras. Här berörs även hur miljön och val av arbetssätt kan motiveras. 3) Elevers utveckling och svårigheter inom områdena språk, läsning, skrivning och matematik belyses utifrån olika lärandeperspektiv, didaktiska modeller och förhållningssätt. Betydelsen av lärande i olika miljöer med olika strategier

2 Sida 2 (5) behandlas samt hur ämnesval och arbetssätt kan underlätta eller försvåra utveckling. Undervisning Undervisningen sker i form av föreläsningar, seminarier samt gruppuppgifter bland annat via nätbaserat forum. Undervisningen bedrivs normalt på svenska men undervisning på engelska kan förekomma. Kursen bygger på olika delmoment som examineras efter hand. Examination kan ske individuellt och/eller grupp, i form av skriftliga och muntliga tentamina. Kursvärdering I kursen ingår kursvärdering. Denna ska vara vägledande för utveckling och planering av kursen. Kursvärderingen ska dokumenteras och redovisas för studenterna. Examination Som betyg för hel kurs används något av uttrycken Underkänd, Godkänd eller Väl godkänd. Kurslitteratur 1. Ahlberg, A. (1999) På spaning efter en skola för alla. Göteborg: Institutionen för specialpedagogik Göteborgs universitet. Ahlberg, A. (2009). Specialpedagogisk forskning. En mångfasetterad utmaning. Lund: Studentlitteratur. 1. Assarsson, I. (2009). Talet om en skola för alla. Pedagogers meningskonstruktion i ett politiskt uppdrag (Diss) Malmö: Malmö Högskola Asmervik, S., Ogden, T. & Rygvold, A. (red) (2001). Barn med behov av särskilt stöd. Lund: Studentlitteratur. Bjar, L. & Frylmark, A. (red) (2009). Barn läser och skriver specialpedagogiska perspektiv. Lund: Studentlitteratur. 1. Börjesson, M. & Palmblad, E. (2003). Problembarnets århundrade. Lund: Studentlitteratur. Danielsson, L. & Liljeroth, I. (1998). Vägval och växande: förhållningssätt, kunskap och specialpedagogik för yrkesverksamma hjälpare. Stockholm: Liber. Elvstrand, H. (2009). Delaktighet i skolans vardagsarbete (Diss). Linköping: Linköpings Universitet Göransson, K. (2008). Man vill ju vara som alla andra. Elevers röster om delaktighet och inkludering med fokus på elever med funktionsnedsättning 1. Heimdahl Mattson, E. (2008). Mot en inkluderande skola? Elevers syn på specialpedagogiska insatser. Isaksson, J. (2009). Spänningen mellan normalitet och avvikelse: Om skolans insatser för elever i behov av särskilt stöd (Diss). Umeå: Umeå Universitet. Liberg, C. (1999). Läs- och skrivprocessen i undervisning. I Nationella kvalitetsgranskningar Stockholm: Skolverkets rapport 160 (29 s.). /publicerat Ljungblad, A-L (2004). Att möta barns olikheter, åtgärdsprogram och matematik. Varberg: Argument. Mineur, T. (2007). I klass med alla andra två fallstudier om grundskoleplacerade särskoleelevers upplevelser av sin skolvardag. Halmstad: Högskolan Halmstad. dspace.hh.se/dspace/bitstream/2082/1371/1/maguppsats%20mineur1.pdf

3 Sida 3 (5) Myrberg, P. (2007). Dyslexi en kunskapsöversikt. Stockholm: Vetenskapsrådet Nilholm, C. (2006). Inkludering av elever i behov av särskilt stöd Vad betyder det och vad vet vi? Forskning i fokus nr Persson, B. (2008). Elevers olikheter och specialpedagogisk kunskap. Stockholm: Liber. Skolverket (1999). Överenskommet! Fem internationella överenskommelser som ligger till grund för de nya läroplanerna. Skolverket (2008). Allmänna råd för arbetet med åtgärdsprogram. Skolverket (2003). Kartläggning av åtgärdsprogram och särskilt stöd i grundskolan. Skolverket (2008). Allmänna råd för den individuella utvecklingsplanen med skriftliga omdömen. Skolverket (2007). Hur används individuella utvecklingsplaner? En studie efter införandes av nya bestämmelser. Svenska Unescorådet (1997). Salamanca-deklarationen handlingsram för undervisning av elever med behov av särskilt stöd. Stockholm: Svenska Unescorådets skriftserie 1996:4 Thelander, N. (2009). We are all the same, but we are all the same. Kenyan and Swedish school-children s views on children s rights (Diss). Karlstad: Karlstads Universitet. Tideman, K. (2005). Skolgångens betydelse för fosterhemsplacerade barn. Fosterbarns, fosterföräldrars och lärares erfarenheter. Halmstad: Högskolan i Halmstad. 1. Tideman, M., Rosenqvist, J., Lansheim, B., Ranagården, L. & Jacobsson, K. (2004). Den stora utmaningen om att se olikheter som resurs i skolan. Högskolan i Halmstad och Malmö Högskola. 1. Tössebro, J. (2004). Integrering och inkludering. Lund: Studentlitteratur. Utbildningsdepartementet (1994). Läroplan för de frivilliga skolformerna Lpf94, Gymnasieskolan, Gymnasiesärskolan, den kommunala vuxenutbildningen, statens skolor för vuxna och vuxenutbildningen för utvecklingsstörda. Stockholm: Fritzes. Utbildningsdepartementet (1998). Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet. Stockholm: Fritzes. Utbildningsdepartementet (1998). Läroplan för förskolan. Stockholm: Fritzes. Wedin, Å. (2007). Monologen som resurs i klassrummet. Pedagogisk forskning i Sverige (13) 4, s Wennergren, A-C. (2007). Dialogkompetens i skolans vardag. En aktionsforskningsstuide i hörselklassmiljö (Diss). Luleå: Luleå tekniska universitet, Institutionen för pedagogik och lärande. epubl.luth.se/ /2007/34/index.html 1. Williams, P., Sheridan, S. & Pramling Samuelsson, I. (2000). Barns samlärande en forskningsöversikt. Stockholm: Liber Distribution. /publikationer Zackari, G. & Modig, F. (2000). Värdegrundsboken: om samtal för demokrati i skolan. Stockholms: Utbildningsdepartementet (121 s.)

4 Sida 4 (5) 1. Grundskoleförordningen (delar av) 1. Gymnasieförordningen (delar av) 1. Kursplaner för skolan 1. Skollagen (delar av) 1. Yrkesetik i vardagen ett fördjupningsmaterial Skönlitterära böcker tillkommer (valbara) Ytterligare litteratur tillkommer från kursledningen samt litteratur enligt vald fördjupning. 1. Litteratur som avser kursens inledande del 2. Kan ersättas med artiklar Referenslitteratur Bjar, L. (red) (2006). Det hänger på språket: lärande och språkutveckling i grundskolan. Lund: Studentlitteratur. Doveborg, E. & Pramling Samuelsson, I. (2000). Tema Biet barnintervjuer till grund för både planering, genomförande och utvärdering, sid 68-78, IE. Doverborg, E. & Pramling Samuelsson, I. (2000). Att förstå barns tankar. Stockholm: Liber Dysthe, O., Hertzberg, F. & Hoel T. (2002). Skriva för att lära: skrivande i högre utbildning. Lund: Studentlitteratur. Fast, C. (2008). Literacy i familj, förskola och skola. Lund: Studentlitteratur. Frithiof, E. (2007). Mening, makt och utbildning delaktighetens villkor för personer med utvecklingsstörning. Växjö Universitet. Haug, P. (1998). Pedagogiskt dilemma specialundervisning. Skolverket, Stockholm. Liberg, C. (2006). Hur barn lär sig läsa och skriva. Lund: Studentlitteratur. Ljungblad, A-L (2001). Att räkna med barn i specifika matematiksvårigheter. Varberg: Argumnet. Meijer, C. (2003). Inkluderande undervisning och goda exempel: sammanfattande rapport. European Agency for Development in Special Needs Education, Middlefart. Molin, M. (2004a). Att vara i särklass om delaktighet och utanförskap i gymnasiesärskolan. Linköping: Institutionen för beteendevetenskap/ handikappvetenskap. Murray-Nyman, M. (red) (2005) Dubbel utsatthet. Sundbyberg: Sveriges kristna råd. Möller, A. & Nyman, E.(2003) Barn med funktionshinder utveckling och habilitering. Stockholm: Liber. Nilholm, C. (2007). Perspektiv på specialpedagogik. Lund: Studentlitteratur. Vernersson, I. (2007). Specialpedagogik i ett inkluderande perspektiv. Lund: Studentlitteratur. Olofsson, M. (red). (2007). Symposium 2006: bedömning, flerspråkighet och lärande. Stockholm: HLS förlag. SOU (2003). För den jag är om utbildning och utvecklingsstörning. Szönyi, K. (2005). Särskolan som möjlighet och begränsning elevperspektiv på delaktighet och utanförskap. Stockholm: Pedagogiska institutionen.

5 Wennergren, A-C. (2008). Elever som aktörer. Grundskoletidningen 2 s Sida 5 (5)