KUNSKAP OCH FANTASI (KUFA)

Transkript

1 KURSPLAN LKF120 LKF170 LKF210 LKF260 Kommentarmaterial Gäller fr.o.m. vt 10 KUNSKAP OCH FANTASI (KUFA) KOMMENTARDEL till inriktningen Kunskap och fantasi (KUFA) 1. Inledning Inriktningen vänder sig till studenter som ska bli lärare i förskola, förskoleklass, fritidshem för barn i åldern 1 8 år och bedriva pedagogisk verksamhet i grundskolan till och med år 2. Inriktningen omfattar 60 högskolepoäng och består av följande 4 kurser om vardera 15 högskolepoäng: LKF120 Samhällets uppdrag och pedagogisk verksamhet i förskola, förskoleklass, fritidshem och grundskolans första år, 15 hp LKF170 Barns lek, kreativitet och matematiklärande, 15 hp LKF210 Barns kommunikation och skriftspråkande, 15 hp LKF260 Pedagogisk dokumentation barns och pedagogers lärande, 15 hp I inriktningen ingår totalt 15 högskolepoäng verksamhetsförlagd utbildning (VFU). I inriktningens kurser integreras och bearbetas successivt 15 högskolepoäng om barns matematiklärande och 15 högskolepoäng om barns tal och skriftspråkliga lärande, vilket uppfyller kraven vid examen för genomförande av läraruppdraget i förskola, förskoleklass, fritidshem och skolans tidigare år. 2. Förklaring av centrala begrepp Titeln på inriktningen, Kunskap och fantasi, avser att spegla att all kunskapsbildning innehåller dimensioner eller element av fantasi, kreativitet, föreställningsförmåga och meningsskapande, som lärare behöver kunna förstå, förhålla sig till och använda som utgångspunkter vid genomförandet av läraruppdraget i verksamheter med yngre barn. Sidan N av T =

2 Professionsaspekter av inriktningens innehåll Det övergripande syftet med inriktningen är att studenten skall utveckla kunskaper och förståelse för innehåll och arbetssätt enligt läraruppdraget riktat mot verksamhet i förskola, förskoleklass, fritidshem, samt för pedagogisk verksamhet i grundskolans år 1 och 2. Studenten skall successivt i inriktningen utveckla ett vetenskapligt förhållningssätt för att i sin yrkesverksamhet kunna planera, genomföra, dokumentera, reflektera över och utveckla verksamheten i förskola, förskoleklass, fritidshem samt den pedagogiska verksamheten i grundskolans år 1 och 2. Barns lek, fantasi och kreativa uttrycksformer, barns kommunikation och samspel med kamrater, barns tal och skriftspråkliga lärande, samt barns matematiska lärande utgör centralt innehåll i inriktningen. Barns lärande och utveckling i vid bemärkelse studeras, vilket inbegriper barns och ungas socialisation, identifikations och kulturskapande, livsbetingelser och livsvillkor samt deras perspektiv och erfarenheter av dessa. De miljöer som ingår i barns värld familj, förskola, skola och fritid och andra platser som kan vara betydelsefulla i deras liv, belyses både från samhälls och individnivå och etnicitet och genus utgör viktiga områden. Barns förändrade livsmiljöer skapar nya möjligheter för lek, kommunikation, socialisation och meningsskapande eller lärande. I inriktningen integreras successivt relevant forskning från pedagogik, sociologi och psykologi med syfte att fördjupa studenternas kunskaper om det senmoderna samhällets förändrade villkor. Det innehåll som uttrycks i kursplanerna och preciseras i kursplanekommentarerna skall kunna relateras till följande innehållsliga professionsaspekter: SAMHÄLLSPERSPEKTIV Forskning om barns livsvillkor, lärande och utveckling tas som utgångspunkter för att studera läraruppdragets samhälleliga karaktär i relation till de yngre barnens lärande och utveckling. Historiska, kulturella och strukturella faktorer synliggörs, dels genom studier av styrdokument på internationell, nationell och lokal nivå, dels genom studier av relevant forskning om dessa verksamheters organisering, innehåll och arbetssätt. Studenterna genomför under sin verksamhetsförlagda utbildning egna analyser av verksamheten och tar successivt själva ett allt större ansvar för genomförandet av de vardagliga aktiviteterna med barn i förskola, förskoleklass, fritidshem och grundskolans tidigare år. Alla barns lika värde och rättigheter samt delaktighet och inflytande uppmärksammas och betonas, liksom lärares och de pedagogiska verksamheternas beroende av och kontakt med föräldrar och andra parter i det omgivande samhället. INOMVETENSKAPLIGA PERSPEKTIV Med utgångspunkt i tvärvetenskapliga och ämnesövergripande perspektiv samt baserat på praxiskunskap om barns intresse, erfarenheter och kompetenser i vardagliga aktiviteter studeras och granskas kritiskt hur lärare skapar miljöer för barns lärande och utveckling i relation till de mål som formuleras i övergripande Sidan O av T =

3 styrdokument. Fokus ligger på lärares uppdrag i de pedagogiska verksamheterna i förskola, förskoleklass, fritidshem och grundskolans år 1 och 2 genom studier av forskning där barns lärande och utveckling, synliggörs och problematiseras. Värdegrundsfrågor så som genus, etnicitet, interkulturella frågeställningar, barns delaktighet och inflytande utgör innehållsliga aspekter i inriktningen såväl som barns sociala, språkliga och kommunikativa lärande och utveckling, läs och skiftspråkliga processer, matematisk kunskapsbildning, barns lek, kreativitet och skapande verksamhet. INDIVID OCH GRUPPERSPEKTIV I inriktningens kurser studeras barns kamratkulturer som arenor för barns identitetsutveckling och för barns erövrande av kompetenser inom de områden som anges i gällande styrdokument. Teoretiska perspektiv på lärande och utveckling analyseras i relation till relevant forskning om barn och såväl kollektiva som individuella dimensioner i dessa teorier uppmärksammas. Barns sätt att hantera omvärlden, formulera frågor och utöva inflytande över sitt eget lärande analyseras och utgör grund för utveckling av studenternas didaktiska kompetenser. Barns lek, skapande och kreativa verksamheter utgör en central utgångspunkt i inriktningen samt hur barn ges möjlighet att utöva inflytande i verksamheten är andra särskilt betydelsefulla aspekter. Metoder att se barn som individer och som en del av gruppen introduceras och särskild tonvikt läggs vid att ta utgångspunkt i barnens egna intressen och aktiviteter i olika sammanhang. Mångfalden i barns uppväxtvillkor, deras olika erfarenheter och betydelsen av de nära sociala mötena uppmärksammas och bearbetas vid studier av såväl forskning som studenternas egna erfarenheter och reflektioner. 4. Genus och värdegrundsperspektiv I inriktningens kurser uppmärksammas frågor om genus, jämställdhet, värdegrundsoch interkulturella frågor. Inriktningens första kurs granskar hur dessa frågor framträder i läroplaner och andra styrdokument, samt hur dessa frågor är inbäddade i såväl de pedagogiska verksamheternas traditioner och utformning som i människors föreställningar och handlingsmönster. I de följande två kurserna analyseras barns och lärares aktiviteter i pedagogiska verksamheter, med hänsyn till genus, etik, samt interkulturella aspekter. I inriktningens sista kurs skall genus och värdegrundfrågor och interkulturella perspektiv ingå i de studerandes didaktiska överväganden. 5. IKT I första kursen i inriktningen Samhällets uppdrag och pedagogisk verksamhet i förskola, förskoleklass, fritidshem och grundskolans första år liksom i den andra kursen Barns lek, kreativitet och matematiklärande förväntas studenterna självständigt hantera webbbaserad lärplattform som redskap för kunskapsutveckling och dokumentation. I inriktningens tredje kurs Barns kommunikation och skriftspråkande använder studenterna digitala verktyg för att illustrera och tolka observationer. I den sista kursen i inriktningen Pedagogisk dokumentation barns och pedagogers Sidan P av T =

4 lärande skall studenterna grafiskt framställa och analysera underlag från dokumentation. 6. Integration En tydlig yrkesinriktning betonas i gällande övergripande styrdokument och i de lärandemål som formulerats i inriktningens fyra kurser. Genom integration av ämnesövergripande, tvärvetenskapliga och praxisbaserade kunskaper förväntas studenterna erövra didaktisk kompetens för genomförande av läraruppdraget. Studenterna skall successivt under inriktningens kurser utveckla kunnande och färdigheter i att planera, genomföra, analysera, dokumentera, utvärdera och utveckla en pedagogisk verksamhet som har sin grund i insikter om komplexiteten i uppdraget med hänsyn till samhällets förändringar. I varje delkurs introduceras olika vetenskapligt inspirerade metoder; observation, intervju, deltagande observationer och textanalys/diskursanalys, samt planering, genomförande och rapportering av ett fördjupningsarbete. Dessa metodstudier skall ses som en introduktion av verktyg i ett vetenskapligt förhållningssätt och successivt skall de kunna utgöra didaktiska verktyg när det gäller att tolka styrdokumentens uppdrag, utgå från barns perspektiv, intressen, föreställningar och erfarenheter, göra didaktiska iakttagelser som stöd för lärares pedagogiska vardagliga arbete och den pedagogiska verksamhetsutvecklingen. Studenterna har ansvar för att i samråd med de lokala lärarutbildarna planera den verksamhetsförlagda utbildningen i varje kurs. Strävan i inriktningen är att etablera ett samarbete med de lokala lärarutbildarna i kommunerna där utbyte av erfarenheter och kunskaper tas tillvara och utvecklas för att en utveckling av såväl inriktningens kurser och för hur studenternas verksamhetsförlagda utbildning skall kunna utvecklas. LKF120 I kursen LKF120 Samhällets uppdrag och pedagogisk verksamhet i förskola, förskoleklass, fritidshem och grundskolans första år riktas innehållet främst mot samhällets styrdokument, syn på barn, kunskap, lek, lärande och hur de formar lärares förhållningssätt och syn på barn, barndom, pedagogisk verksamhet med yngre barn. Under den verksamhetsförlagda utbildningen studerar och analyserar studenterna måldokument och andra texter. Studenterna genomför successivt alltfler egna aktiviteter med barnen i verksamheten. Studenternas egna erfarenheter diskuteras och bearbetas i relation till kursens innehållsliga teman, exempelvis syn på barn, kunskap, lek och lärande för att synliggöra skilda sätt att hantera det vidgade pedagogiska uppdraget i ett föränderligt samhälle. Den verksamhetsförlagda delen av utbildningen utgör 2 veckor (3 hp VFU). LKF170 I kursen LKF170 Barns lek, kreativitet och matematiklärande riktas innehållet mot Sidan Q av T =

5 barns lek med kamrater, fantasi och kreativitet, samt barns matematik i vardagen. Via fältstudier, barnintervjuer och deltagande observationer i de pedagogiska verksamheterna samlas underlag för att analysera och ta fram didaktiska utgångspunkter för genomförande av tre veckors (4,5 hp) verksamhetsförlagd utbildning. Studenternas egna VFU erfarenheter skapar i kursen en grund för att se hur det pedagogiska uppdraget är beroende av i vilket sammanhang olika aktiviteter blir betydelsefulla för barnen. LKF210 I kursen LKF210 Barns kommunikation och skriftspråkande riktas innehållet mot att skapa förutsättningar för barns kommunikation och skiftspråkande. Studenterna genomför läraruppdraget i verksamheten under en tre veckor (4,5 hp) sammanhållen verksamhetsförlagd utbildning. Genom att planera, genomföra, dokumentera och diskutera egna erfarenheter från den verksamhetsförlagda utbildningen i relation till teorier om barns språkutveckling, skapande och kreativa läroprocesser, samt skriftspråkliga aktiviteter är avsikten att studenterna skall utveckla sitt didaktiska kunnande inom dessa områden. LKF260 Kursen LKF260 Pedagogisk dokumentation barns och pedagogers lärande avser att ge studenterna möjlighet att utveckla kunskaper och förståelse för hur lärare planerar, genomför, dokumenterar, utvärderar och utvecklar verksamheten i förskola, förskoleklass, fritidshem och grundskolans första år så att den stödjer och utmanar barns lärande inom de områden som anges i styrdokumenten. Under en 2 veckor (3 hp) lång verksamhetsförlagd utbildning planerar, genomför, dokumenterar och utvärderar studenterna ett eget arbete med barnen i verksamheten. Detta arbete utgör underlag vid kursens examination där studenterna rapporter ett eget vetenskapligt fördjupningsarbete. Inriktningens innehåll i relation till det allmänna utbildningsområdet I det allmänna utbildningsområdet skall innehållet präglas av att utbildningen gäller en professionsutbildning och där behandlas grundläggande frågor och problem som alla lärare måste ta ställning till oavsett vilket specifikt läraruppdrag som gäller. Inriktningen utgår ifrån dessa grundläggande frågor och strävar efter att ytterligare synliggöra det specifika för verksamheter i förskola, förskoleklass, fritidshemsverksamhet, och samverkan med grundskolans första årskurser samt vid kontakt och samverkan med föräldrar. Specialiseringar och examensarbete Inriktningen syftar till att utbilda lärare för verksamhet i förskola, förskoleklass, fritidshem och samverkan med grundskolans första år och som nämnts ovan fördjupas Sidan R av T =

6 AUO kursernas innehållsliga delar i inriktningens kurser. Kursinnehållet i inriktningen avser därmed att vara grundläggande för fördjupning och/eller breddning genom de studier som sker inom specialiseringskurserna. Det finns en specialisering på grundläggande nivå inom fältet Fritid som barns och ungas lärande och utveckling som erbjuder och avser att ge breddning och fördjupning av kunskaper och färdigheter inför läraruppdraget i fritidsverksamhet: PDG515 Fritidspedagogik för barn och unga, 15 hp PDG518 Utomhuspedagogik, 15 hp I specialiseringen Mångkulturell pedagogik ges studenterna möjlighet att fördjupa och bredda sina kunskaper om interkulturella perspektiv och arbetsformer och därmed vissa pedagogiska, psykologiska, etnologiska och statsvetenskapliga begrepp och teoribildningar. PDG514 Mångkulturell pedagogik, 15 hp Det finns även specialiseringskurser på avancerad nivå som ger studenterna möjlighet att fördjupa sina kunskaper och färdigheter inför sin kommande yrkesverksamhet inom områdena barns tal och skriftspråkliga samt förskolebarns matematiklärande. När det gäller examensarbetet i lärarutbildningen har inriktningens olika innehållsliga delar redan stor betydelse vid studenternas val av ämnesområden för examensarbetet. I inriktningens kurser kommer vetenskapliga metoder att bearbetas och forskningsrapporter att studeras med syfte att detta skall kunna ge en grund, dels för studenternas litteraturstudier i samband med examensarbetet, dels som ett redskap för att öka studenternas forskningsanknytning i dessa arbeten. 7. Progression Progression i inriktningen förväntas ske genom att studenterna successivt lär sig hantera komplexiteten i läraruppdraget i förskola, förskoleklass, fritidshem och samarbetet med grundskola med fokus på alla barns rätt att lära och utvecklas. I inriktningens kurser behandlas kunskaper och föreställningar om barn och barndom genom studier av relevant forskning, samt tolkningar av läraruppdragets styrdokument och i den verksamhetsförlagda utbildningen. Dessa kunskaper avser att ge studenterna kunskaper och förståelse för läraruppdraget, samt även utgöra så kallade didaktiska verktyg att erövra förståelse för olika förhållningssätt och möjligheter att agera i den pedagogiska verksamheten som stödjer och utmanar barns lärande i enlighet med intentioner i styrdokument. Genom studier av och samtal om relevant forskning om barns livsvillkor, familj, kultur, intressen och fritidsaktiviteter och hur barn leker, samspelar och deltar i kamratgrupper förväntas studenterna utveckla verktyg för att de successivt i verksamheten skall kunna beakta, hantera och synliggöra barns erfarenheter och föreställningar i relation till olika innehållsliga områden, samt relativt mål i övergripande styrdokument. Progressionen utgörs även av att de innehållsliga områden som beskrivs i kursplanerna integreras och flätas samman så att studenterna kan erövra kunskaper och Sidan S av T =

7 färdigheter i att arbeta ämnesövergripande och tematiskt för att skapa lärande möten tillsammans med barnen i de vardagliga aktiviteterna. I inriktningen behandlas kontinuerligt frågor om verksamhetens pedagogiska kvalitet, där studenterna ges möjlighet att utveckla sina kunskaper och förmågor att planera, genomföra, diskutera, dokumentera, värdera och utveckla verksamhetens kvalitet i enlighet med samhällsuppdraget. Inom inriktningen sker en progression för studenten genom val av litteratur, kursuppgifter, redovisningsformer och examinationsuppgifter. Successivt under inriktningen skall studenterna utveckla sina kompetenser i att kunna planera, genomföra, reflektera över, argumentera för och kommunicera sina pedagogiska ställningstaganden i ord, tanke och handling. Utvärdering Utvärderingen inom inriktningens samtliga kurser avser att ge studenterna möjligheter att ha inflytande över kursers innehåll och genomförande. Studenters såväl som lärares utvärderingar sammanställs av kursansvarig, presenteras för studenter, lärare och studierektor samt bildar diskussionsunderlag för utvecklings och förändringsarbete av kurser. = Sidan T av T =