Ämnesblock svenska 142,5 hp

Transkript

1 Ämneslärarexamen inriktning gymnasieskolan Sida 1 av 5 Ämnesblock svenska 142,5 hp för undervisning i gymnasieskolan Ämnesblocket omfattar ämnesstudier inklusive ämnesdidaktik om 120 hp, utbildningsvetenskaplig kärna 7,5 hp och VFU 15 hp Mål för ämnesblocket Ämnesblockets övergripande mål är att studenten utvecklar dels den generella kunskap, färdighet och värderingsförmåga som fastställs i de nationella och lokala styrdokumenten i form av kritiskt tänkande, vetenskapligt förhållningssätt, interkulturell förståelse och självständighet, och dels de specifika kunskaper och färdigheter inom ämnesområdet svenska som krävs för pedagogisk verksamhet inom gymnasieskolan, dvs. kunskap om såväl ämnets vetenskapliga grund som lärande och undervisning inom området. Efter avslutat ämnesblock 142,5 hp ska den studerande kunna Kunskap och förståelse Visa sådan kunskap i språk- och litteraturvetenskapliga teoribildningar och metoder som krävs för undervisning i gymnasieskolan vad gäller kunskapsområdenas vetenskapliga grund, relevanta didaktiska ställningstaganden samt insikt om aktuella forskningsfrågor visa fördjupade kunskaper i det svenska språkets tal- och skriftspråkliga struktur och variationer och i den fortsatta språk-, läs- och skrivutvecklingens didaktik visa god kunskap om och insikt i människors kommunikativa förmågor och individens kommunikativa möjligheter, villkor och variationer i olika sammanhang såväl som i olika litterära och språkliga genrer visa kunskaper om språkets betydelse för lärande och utveckling visa kunskaper om ungdomars vidgade textvärldar utifrån både språkliga och litterära perspektiv visa kunskap om och förståelse för svenskämnets didaktiska tolkningsmöjligheter och självförståelse visa kunskaper om olika teorier om pedagogiskt ledarskap i ett historiskt, filosofiskt, internationellt och yrkesetiskt perspektiv, och hur detta ledarskap kan komma till uttryck i svenskundervisningen Färdighet och förmåga kommunicera såväl muntligt, i presentationer och dialog, som skriftligt i form av längre analyserande och argumenterande texter med hög medvetenhet om genretyper och stilvalörer och med korrekt språkbruk självständigt och kritiskt analysera och tolka olika typer av texter med utgångspunkt i centrala språkvetenskapliga och litteraturvetenskapliga teorier och metoder

2 Ämneslärarexamen inriktning gymnasieskolan Sida 2 av 5 kritiskt och självständigt reflektera över både egna och andras erfarenheter och forskningsresultat inom kunskapsområdet svenska med didaktisk inriktning samt kommunicera detta muntligt och skriftligt med fördjupad, språklig och metodisk färdighet analysera och tolka olika typer av texter i mediesamhället i ljuset av gällande läroplans och ungdomars olika textvärldar analysera, bedöma, dokumentera och värdera ungdomars språkutveckling genom att relatera till aktuell ämnesdidaktisk forskning visa förmåga att i den egna undervisningen, utifrån gällande styrdokument och i samarbete med verksamma lärare, välja innehåll, gestaltningsformer och arbetssätt i relation till gruppens och den enskilde individens lärande och till verksamhetens mål genoomföra, skriva och redovisa två självständiga examensarbeten utifrån väl avgränsade ämnesdidaktiska problemställningar, som visar på en god förmåga att relatera den egna pedagogiska verksamheten till aktuell forskning såväl språk- och litteraturvetenskaplig som didaktisk. Värderingsförmåga och förhållningssätt reflektera självständigt och kritiskt över svenskämnets mål och innehåll i relation till såväl centrala språkdidaktiska teoribildningar, gällande föreskrifter och riktlinjer som det egna lärandet kritiskt granska egna och andras kunskaper och färdigheter inom ämnesområdet svenska samt skolämnet svenska för att kunna identifiera eget och andras behov av ytterligare lärande. Ämnesblockets delar och struktur Ämnesblocket består av fyra terminers studier inom kunskapsområdet svenska med didaktisk inriktning om 120 hp, kärnkursen Didaktik och ledarskap om 15, inkl 7,5 hp VFU samt ytterligare en VFU-period om 7,5 hp. De två första ämnesteoretiska terminskurserna Kommunikation och språk och Kommunikation och text samläses med ämneslärarstudenter inriktning 7-9, samt fristående studenter. Därefter läses två fördjupningsterminer i svenska med didaktisk inriktning.. Kurserna fördelas på följande sätt: Termin 1 Svenska I med didaktisk inriktning: Kommunikation och språk 30 hp (grundnivå 1) Människan, språk och kommunikation 7.5 hp Språkstruktur 7.5 hp Språkvetenskapliga verktyg 7.5 hp Didaktiska perspektiv på kommunikation och språk 7.5 hp Termin 2 Svenska II med didaktisk inriktning: Kommunikation och text 30 hp(grundnivå 1) Dramatisk framställning 7.5 hp Populärt berättande 7.5 hp Barn- och ungdomslitteratur7.5 hp Didaktiska perspektiv på kommunikation och text 7,5 hp Termin 3 Didaktik och ledarskap 15 hp (grundnivå 1) varav 7,5 hp VFU Termin 8 Svenska III med didaktisk inriktning (grundnivå 2)

3 Ämneslärarexamen inriktning gymnasieskolan Sida 3 av 5 Språkhistoria, grannspråk 7.5 hp Romanens framväxt 7.5 hp Examensarbete I för ämneslärarexamen,15 hp Termin 9 Termin 10 Svenska IV med didaktisk inriktning (avancerad nivå) Tal, samtal och retorik 7.5 hp Litterär och språkvetenskaplig stilistik och textanalys 7.5 hp Examensarbete 2, för ämneslärarexamen, 15 hp VFU i svenska 7,5 hp (avancerad nivå) Innehåll och progression Kurserna har en inbördes progression, vilken innebär att studenten successivt utvecklar och fördjupar sina kunskaper och färdigheter i enlighet med lärarprogrammets examensordning och Högskolan Dalarnas utbildningsplan för lärarprogrammet. Progressionen kan ses i kursernas kunskaps- och färdighetsmål, innehåll samt i studenternas arbetsformer. Studentens grad av självständighet och förmåga att ta eget ansvar för sina egna studier och undervisningsmoment utvecklas successivt. En enkel illustration av denna progression i relation till kursernas mål och innehåll ser ut på följande sätt: Termin 1 Under ämnesblockets första termin introduceras svenska som vetenskaplig disciplin och som skolämne, med särskilt fokus på de språkliga delarna av svenskämnet. Här studeras den centrala betydelse kommunikation och språk har för ungdomars utveckling och lärande samt de grundläggande villkoren för barns och ungdomars första - och andraspråksutveckling. Genom studier av svenska språkets grundläggande struktur lär sig studenten att förstå och analysera ungdomars språk och språkutveckling, både vad gäller tal- och skriftspråk. I analogi med detta studeras olika språkvetenskapliga verktyg i form av metoder för textanalys. Studenten utvecklar här den egna förmågan att uttrycka sig väl i tal och skrift med färdighetsträning i olika tal- och skrivrepertoarer. Språkets retoriska, strukturella och identitetsskapande sidor behandlas också. Språkets betydelse för skolämnet svenska, såsom denna skrivs fram i gällande kursplan, behandlas i samtliga delkurser. Utöver studierna i svenska ska den studerande under denna första termin knytas till ett partnerområde/partnerskola och en VFU-lärare som undervisar i svenska. Syftet är att den studerande redan från starten på programmet ska känna att studierna leder till den framtida yrkesprofessionen och tillhörigheten till en partnerskola är då väsentlig. Två till tre fältdagar ska genomföras på skolan för att förbereda den kommande verksamhetsförlagda utbildningen under termin 3. Termin 2 Under ämnesblockets andra termin behandlas svenska som vetenskaplig disciplin och skolämne, med särskilt fokus på de litterära delarna av svenskämnet. Här studeras den centrala betydelse kommunikation och text har för ungdomars lärande och utveckling. Olika litteraturvetenskapliga perspektiv anläggs på text såsom dramatik, lyrik, barn- och ungdomslitteratur och populärlitteratur. Studentens analys- och tolkningsförmåga uppövas successivt då denne i samtliga delkurser möter såväl litteraturhistoriska, litteraturvetenskapliga som ämnesdidaktiska perspektiv på skönlitterära texter. Texterna studeras för att grundlägga studentens egen kunskap

4 Ämneslärarexamen inriktning gymnasieskolan Sida 4 av 5 och förståelse av texter från olika tider och genrer med orientering mot ungdomars egna textvärldar, men också för att grundlägga den textuella kompetens som krävs för betygsättning och bedömning i svenskämnet. Litteraturens plats i skolämnet svenska, såsom den skrivs fram i gällande kursplan, behandlas i samtliga delkurser. Termin 3 Under inriktningens tredje termin fördjupar den studerande de ämnesdidaktiska kunskaperna och färdigheterna genom att läsa kärnkursen Didaktik och ledarskap vilken integreras med första VFUperioden i svenska. Kursen Didaktik och ledarskap omfattar dels ämnesövergripande studier i ledarskap, dels språkspecifika moment som konkretiserar det allmänna innehållet och kopplar det till ämnet svenska i gymnasieskolan. Studenten förbereder sin VFU-period genom att studera bl.a. planering och utvärdering, men också genom att moment från de tidigare delkurserna i didaktik tas upp på nytt ur ett mer konkret och undervisningsrelaterat perspektiv. Studenten utvecklar förmågan att kunna omsätta sina kunskaper och färdigheter i svenska och i svenskämnets didaktik på ett sådant sätt att han/hon kan göra medvetna didaktiska val i relation till gruppens och den enskilde individens lärande och till verksamhetens mål. Studenten ska också utveckla också kunskaper i att analysera och bedöma elevers lärande och kunskapsutveckling. Kursen förutsätter således både goda ämneskunskaper och förståelse för det pedagogiska arbetets mål och förutsättningar. Strävan är att integrera det teoretiska och det praktiska genom att låta teori prövas på fältet och genom att praktiska erfarenheter diskuteras i teoretiska termer under högskoleförlagda seminarier. Kursen leds således av både högskole- och verksamhetsförlagda lärarutbildare. I fokus står under hela kursen det pedagogiska ledarskapet som lärare i svenska. Termin 8 Under ämnesblockets fjärde termin, vilken ligger på grundnivå 2, fördjupar studenten sina kunskaper i svenskämnets språk- och litteraturvetenskapliga såväl som ämnesdidaktiska innehåll. Bland annat studeras svenska språkets historia och de nordiska språken. Dessutom studeras den moderna romanens genombrott och framväxt ur ett litteraturvetenskapligt perspektiv. Gemensamt för samtliga kurser är det kritiska och vetenskapliga förhållningssätt som studenten uppmuntras till att inta gentemot de språk- och litteraturveteskapliga teorier som studeras. Terminen avslutas med att studenten genomför ett första självständigt examensarbete, Examensarbete 1, utifrån en väl avgränsad ämnesdidaktisk problemställning. Detta först examensarbete är forskningsförberedande och inriktat mot konsumtion av tidigare forskning. Det kan dels bygga på de språk- eller litteraturvetenskapliga ämneskunskaperna, och dels relaterar till tidigare svenskämnesdidaktiska kunskaper och till erfarenheter från den verksamhetsförlagda utbildningen. På så vis knyter examensarbetet an både till utvecklingen av den egna pedagogiska verksamheten och till aktuell forskning inom såväl språkvetenskap som litteraturvetenskap och svenskämnets didaktik. Termin 9 Kursen bygger vidare på de kunskaper som studenten tillägnat sig under de tidigare terminernas studier. Här fokuseras svenskämnet i ett teoretiskt perspektiv och undervisningen knyter an till pågående forskning inom ämnesområdet. I de första två kurserna kombineras litteraturvetenskapliga och språkvetenskapliga perspektiv när skrivna respektive talade texter studeras ur ett didaktiskt perspektiv. Studenten får alltså fördjupa sina kunskaper i textanalys och tillämpa olika analysmetoder på texter av skilda slag och modaliteter. Utmärkande för kurserna på avancerad nivå är den påtagliga forskningsanknytningen vilken förebereder studenterna för Examensarbete 2. Även detta andra examensarbete utgår från en självständigt utvecklad ämnesdidaktisk problemställning som ansluter till pågående forskning vid ämnesavdelningen. Men till skillnad mot det första arbetet ställer detta arbete större krav på studentens egna vetenskapliga bidrag till kunskapsutvecklingen inom området. Arbetet syftar på så vis dels till att förbereda studenten för den egna kommande yrkesrollen som lärare i svenska dels till att utveckla verksamheten vid studentens partnerområde/skola.

5 Ämneslärarexamen inriktning gymnasieskolan Sida 5 av 5 Termin 10 Ämnesblocket avslutas med en längre sammanhängande VFU-period under vilken studenten tar ett självständigt helhetsansvar för undervisningen i svenska. Under denna VFU-period får studenten möjlighet att omsätta förvärvade ämneskunskaper, inklusive de förvärvade genom de två didaktiska examensarbetena, såväl som kunskaper från utbildningsvetenskapliga kärnan och den egna pedagogiska verksamheten som ämneslärare i gymnasieskolan. Det är också under denna examens-vfu som studenten får möjlighet att visa att hon/han uppnår examensmålen.