Ämnesblock tyska 142,5 hp för undervisning i gymnasieskolan

Transkript

1 Ämneslärarexamen inriktning gymnasieskolan Sida 1 av Ämnesblock tyska 142,5 hp för undervisning i gymnasieskolan Ämnesblocket omfattar ämnesstudier inklusive ämnesdidaktik om 120 hp, utbildningsvetenskaplig kärna 7,5 hp och VFU 15 hp Mål för ämnesblocket Ämnesblockets övergripande mål är att de studerande utvecklar dels den generella kunskap, färdighet och värderingsförmåga som fastställs i de nationella och lokala styrdokumenten i form av kritiskt tänkande, vetenskapligt förhållningssätt, interkulturell förståelse och självständighet, och dels de specifika kunskaper och färdigheter inom ämnesområdet tyska som krävs för pedagogisk verksamhet inom gymnasieskolan, dvs. kunskap om såväl ämnets vetenskapliga grund som lärande och undervisning inom området. Efter avslutat ämnesblock i tyska om 142,5 hp ska de studerande kunna: Kunskap och förståelse visa goda kunskaper i det tyska språkets struktur inbegripet dess grammatik, syntax och fonetik samt dess sociala och geografiska variation visa goda kunskaper om och förståelse av tyskspråkig litteratur och kultur samt dess framväxt och idéhistoria visa fördjupade kunskaper i den tyskspråkiga lingvistikens och litteraturvetenskapens centrala teoribildningar och vetenskapliga metoder visa fördjupad kunskap och medvetenhet om centrala språkdidaktiska frågor och språkinlärningsteorier, inklusive bedömning och betygsättning av elevers kunskaper och färdigheter med fokus på tyska som främmande språk visa kunskaper om olika teorier om pedagogiskt ledarskap i ett historiskt, filosofiskt, internationellt och yrkesetiskt perspektiv, samt hur detta ledarskap kan komma till uttryck i tyskundervisningen Färdighet och förmåga kommunicera obehindrat på klar och tydlig tyska såväl muntligen som skriftligen i form av analyserande och argumenterande texter och presentationer tillämpa centrala språk- och litteraturvetenskapliga begrepp och metoder i form av självständiga analyser och tolkningar av olika sorters texter och språkanvändning omsätta egna kunskaper i det tyska språkets struktur, kultur, litteratur och didaktik på ett sådant sätt att goda betingelser skapas för elevers lärande självständigt och tillsammans med andra planera, genomföra och utvärdera undervisning i tyska utifrån gällande styrdokument i den egna undervisningen välja innehåll, gestaltningsformer och arbetssätt i relation till gruppens och den enskilde individens lärande och till verksamhetens mål

2 Ämneslärarexamen inriktning gymnasieskolan Sida 2 av 5 bedöma och värdera individers lärande och utveckling i samarbete med verksamma lärare översätta fackspråkliga såväl som skönlitterära texter till och från tyska och svenska på ett sätt som visar på teoretisk medvetenhet och en god språkfärdighet utföra två självständiga examensarbeten utifrån väl avgränsade ämnesdidaktiska problemställningar, som visar på en god förmåga att relatera de egna språkstudierna i tyska till aktuell forskning såväl språk-/litteraturvetenskaplig som didaktisk. Värderingsförmåga och förhållningssätt reflektera självständigt och kritiskt över tyskämnets mål och innehåll i relation till centrala språkdidaktiska teoribildningar såväl som det egna lärandet kritiskt granska egna och andras tyskkunskaper och färdigheter för att kunna identifiera eget och andras behov av ytterligare kunskaper inom ämnet kritiskt och självständigt analysera och tolka olika skönlitterära/fackspråkliga texter med utgångspunkt i centrala språk-/litteraturvetenskapliga teorier och metoder. Ämnesblockets delar och struktur Ämnesblocket består av 4 terminers studier i tyska (120 hp) inklusive ämnesdidaktik, kärnkursen Didaktik och ledarskap (7,5 hp), samt två VFU-perioder à 7,5 hp vardera. Kärnkursen Didaktik och ledarskap integreras med den första VFU-perioden i tyska. Ämnesblockets kurser tillgodoser såväl examensmål som verksamhetskrav. De första två terminers ämneskurser samläses med studenter som läser tyska som fristående kurs med undantag av delkurserna i språkdidaktik, som till viss del samläses med lärarstuderande i språken engelska, franska och spanska. Kurserna fördelas på följande sätt. Termin 1 Tyska I med didaktisk inriktning 30 hp (grundnivå 1) Muntlig språkfärdighet med fonetik, kulturkunskap I, 5 hp Tysk grammatik med textkommentar, 6 hp Modern tyskspråkig litteratur, 6,5 hp Skriftlig språkfärdighet I, 6,5 hp Språkdidaktik I, 6 hp Termin 2 Tyska II med didaktisk inriktning 30 hp (grundnivå 1) Muntlig språkfärdighet med fonetik och kulturkunskap II, 5 hp Skriftlig språkfärdighet II, 6,5 hp Språk- och kulturhistoria med uppsats, 6,5 hp Tyskspråkig litteratur och litteraturhistoria, 6 hp Språkdidaktik II, 6 hp Termin 3 Didaktik och ledarskap för ämneslärare 15 hp (grundnivå 1) varav 7,5 hp VFU Termin 8 Tyska III med didaktisk inriktning 30 hp (grundnivå 2) Den moderna tyskspråkiga lingvistikens utveckling 7,5 hp Tyskspråkig litteratur och litteraturvetenskap 7,5 hp Examensarbete 1 för ämneslärarexamen, 15 hp Termin 9 Tyska IV med didaktisk inriktning 30 hp (avancerad nivå) Språkvetenskapens historia7,5 hp Modern kvinnolitteratur 7,5 hp

3 Ämneslärarexamen inriktning gymnasieskolan Sida 3 av 5 Examensarbete 2 för ämneslärarexamen, 15 hp Termin 6 VFU i tyska 7,5 hp (avancerad nivå) Innehåll och progression Kurserna har en inbördes progression, vilken innebär att studenten successivt utvecklar och fördjupar sina kunskaper och färdigheter i enlighet med examensordningen för ämneslärarexamens och Högskolan Dalarnas utbildningsplan. Progressionen kan ses i kursernas kunskaps- och färdighetsmål, innehåll samt i de studerandes arbetsformer. Studentens grad av självständighet och förmåga att ta eget ansvar för sina studier och undervisningsmoment utvecklas successivt. En illustration av denna progression i relation till kursernas mål och innehåll ser ut på följande sätt: Termin 1 Under ämnesblockets första termin utvecklar studenten grundläggande kunskaper i det tyska språkets struktur, dels genom studier av språkets fonetik och grammatik, dels genom skriftliga övningar såsom översättningsövningar, ett kontrastivt studium av svenskt och tyskt språkbruk och olika typer av fri skrivning. Grundläggande kunskaper om de tysktalande ländernas litteratur och kultur utvecklas både genom en introduktion till geografi, historia, kultur och samhällsliv i de tysktalande länderna, med särskilt fokus på Tyskland, och genom studier av ett urval skönlitterära verk från och talen, där man också introducerar ett begränsat antal litteraturvetenskapliga begrepp. Under denna första termin introduceras också språkdidaktiken. I en separat delkurs läggs grunden för det kommande yrket genom en historisk genomgång av det tyska språkets roll i svensk skola, studium av dagens styrdokument samt en introduktion till centrala teorier om språklärande. Innehållet i de andra delkurserna integreras och bearbetas även i denna delkurs. Frågor som På vilket sätt kan läsning av texter bidra till att utveckla ett språk? eller Varför ingår grammatikstudier i tyskämnet? diskuteras och bearbetas för att den studerande ska få insikt i hur de akademiska språkstudierna bygger upp förmågan att verka som språklärare. Gemensamt för terminens samtliga kurser är att stor vikt läggs vid den egna språkfärdigheten, som tränas genom olika typer av skriftliga och muntliga övningar och kortare presentationer, både enskilt och i grupp. Utöver ämnesstudierna i tyska ska den studerande under denna första termin knytas till ett partnerområde/en partnerskola och en VFU-lärare som undervisar i tyska. Syftet är att den studerande redan från starten på programmet ska känna att studierna leder till den framtida yrkesprofessionen, och tillhörigheten till en partnerskola är då väsentlig. Två till tre fältdagar genomförs på skolan för att förbereda den kommande verksamhetsförlagda utbildningen under termin 3. Termin 2 Under ämnesblockets andra termin fortsätter den studerande att utveckla och fördjupa sina kunskaper i det tyska språkets struktur, användning, litteratur och kultur, samtidigt som den studerandes skriftliga och muntliga språkfärdighet, uttrycksförmåga och språkliga register utvecklas ytterligare. Framför allt fokuseras det tyska språkets variation i olika situationer. Litteratur- och kulturstudierna fördjupas genom en historisk överblick av den tyskspråkiga litteraturhistoriens framväxt, samt genom en första introduktion till litteraturvetenskaplig teori och metod. Förmågan att självständigt analysera och tolka olika tyskspråkiga texter, samt att kommunicera dessa i form av argumenterade uppsatser och längre muntliga presentationer, utvecklas ytterligare genom skrivandet av en kortare akademisk uppsats, där gängse former för vetenskaplig presentation och dokumentation introduceras. Uppsatsen kan ha språk- eller litteraturvetenskapligt fokus och har en didaktisk inriktning. Ämnesblockets andra

4 Ämneslärarexamen inriktning gymnasieskolan Sida 4 av 5 delkurs i språkdidaktik kompletterar innehållet i övriga delkurser och fördjupar den teoretiska grund i språkdidaktik som lades i första terminens studier. Delkursen fokuserar det europeiska samarbetet inom språksektorn som lett fram till skriften Gemensam europeisk referensram för språk och hur denna påverkat svensk syn på språkundervisning. Skolelevers uppfattning om egen språkinlärning bearbetas och sätts i relation till teorier om hur språkkunskaper utvecklas. Bedömning ur olika aspekter studeras också. Hur IT och moderna media kan berika språklärandet är ett annat inslag. Liksom under första terminens studier är målet att den studerande ska se sambandet mellan de olika delkursernas innehåll och uppdraget i det kommande yrket. Språkdidaktikmomentet ger möjlighet till detta genom att den studerande bearbetar kursinnehållet i de andra delkurserna från ett didaktiskt perspektiv. Gemensamt för alla delkurser är att de också samverkar för att utveckla den studerandes egen språkförmåga. Termin 3 Under ämnesblockets tredje termin läser den studerande kärnkursen Didaktik och ledarskap för ämneslärare, vilken integreras med första VFU-perioden i tyska. Kursen Didaktik och ledarskap för ämneslärare omfattar dels ämnesövergripande studier kring ledarskap, dels språkspecifika moment som konkretiserar det allmänna innehållet och kopplar det till ämnet tyska. Den studerande förbereder sin VFU-period genom att studera bl.a. planering, men också genom att moment från de tidigare delkurserna i språkdidaktik tas upp på nytt ur ett mer konkret och undervisningsrelaterat perspektiv. Den studerande utvecklar förmågan att kunna omsätta sina kunskaper och färdigheter i tyska och i språkdidaktik på ett sådant sätt att han/hon kan göra medvetna val av innehåll och arbetssätt i relation till gruppens och den enskilde individens lärande och till verksamhetens mål. Den studerande utvecklar också grundläggande kunskaper i att bedöma elevers lärande och kunskapsutveckling. Kursen förutsätter således både goda ämneskunskaper och förståelse av det pedagogiska arbetets mål och förutsättningar. Strävan är att integrera det teoretiska och det praktiska genom att låta teori prövas på fältet och genom att praktiska erfarenheter diskuteras i teoretiska termer under seminarier på Högskolan. Kursen leds således av både högskole- och verksamhetsförlagda lärarutbildare. I fokus står under hela kursen det pedagogiska ledarskapet som lärare i tyska. Termin 8 Under ämnesblockets fjärde termin läses Tyska III, som ligger på grundnivå 2, och som innehåller både en fördjupning av de akademiska ämnesstudierna i tyska och en förberedelse för den kommande yrkesprofessionen genom skrivandet av det första examensarbetet Examensarbete 1. Studentens språkliga kompetens och förmåga befästes och utvecklas ytterligare genom en språkvetenskapligt och en litteraturvetenskapligt inriktad delkurs. Kurserna bygger vidare på kunskaper från de inledande två terminerna och fördjupar ytterligare den studerandes förmåga till självständig analys och kritiskt tänkande. Terminen avslutas med att den studerande genomför ett första självständigt examensarbete utifrån en väl avgränsad ämnesdidaktisk problemställning, som bygger på de språk- eller litteraturvetenskapliga ämneskunskaperna och som relaterar till tidigare språkdidaktiska kunskaper och till erfarenheter från den verksamhetsförlagda utbildningen. Detta examensarbete är forskningsförberedande och inriktat mot studier av tidigare forskning. På så vis knyter examensarbetet an både till utvecklingen av den egna pedagogiska verksamheten och till aktuell forskning. Termin 9 Denna termin läses kursen Tyska IV, som ligger på avancerad nivå. Den studerande fördjupar sina tyskkunskaper ytterligare genom avancerade studier i det tyska språkets lingvistik och tyskspråkig litteraturvetenskap vilka knyter an till pågående forskning inom ämnesområdet. Utmärkande för kurserna på avancerad nivå är den påtagliga forskningsanknytningen, vilken förebereder den

5 Ämneslärarexamen inriktning gymnasieskolan Sida 5 av 5 studerande för det andra examensarbetet. Examensarbete 2 utgår från en självständigt utvecklad ämnesdidaktisk problemställning som ansluter till pågående forskning vid ämnesavdelningen. Men till skillnad mot det första arbetet ställer detta arbete större krav på studentens egna vetenskapliga bidrag till kunskapsutvecklingen inom området. Arbetet syftar till att förbereda den studerande för den egna kommande yrkesrollen som ämneslärare i tyska och till att bidra med ny kunskap inom ett avgränsat område till det kollektiva lärandet vis akademin såväl som utvecklingen av tyskundervisningen vid de studerandes partnerområde/-skola. Termin 10 Ämnesblocket avslutas med en längre sammanhängande VFU-period under vilken den studerande tar ett självständigt helhetsansvar för undervisningen i tyska. Under denna VFU-period får den studerande möjlighet att omsätta sina under utbildningen förvärvade kunskaper i den egna pedagogiska verksamheten som ämneslärare i gymnasieskolan. Detta gäller ämneskunskaper, kunskaper som förvärvats genom de två didaktiska examensarbetena, och kunskaper från den utbildningsvetenskapliga kärnan. Det är också under denna examens-vfu som den studerande får möjlighet att visa att hon/han uppnår examensmålen.