Den fria tidens lärande

Transkript

1 Huvudämne Den fria tidens lärande Lärarutbildningen, Malmö högskola

2 I huvudämnet Fria Tidens Lärande utbildas man till en modern fritidspedagog som arbetar både i och utanför skolan. Utbildningen ger kunskaper och verktyg för att arbeta med att barn och unga ska få en fritid som de upplever som meningsfull. Det handlar exempelvis om att ordna fritidsaktiviteter och att planera och genomföra projekt. Det handlar också om att uppmuntra barnen och de unga att ta egna initiativ och utveckla sina intressen. Centrala delar i utbildningen är därför entreprenörskap, ledarskap och konflikthantering. Andra viktiga inslag är hur kontaktytor och nätverk mellan skola och den fria tidens arenor (exempel: idrottsföreningar, bibliotek, fritidsgårdar och skapande verksamhet som teater och film och så vidare) formas och upprätthålls. I Fria Tiden Lärande är det grundläggande med ett vetenskapligt förhållningssätt i relation till den praktiska verksamheten, det vill säga att förena teori och praktik. Därför är teoretiska perspektiven på barn och ungas livs- och lärandemiljöer liksom historiska, sociologiska, psykologiska och kulturella perspektiv väsentliga delar i utbildningen. Detta för att dels skapa en ökad förståelse kring den egna professionens identitet och kultur, dels för att förstå den fria tidens innehåll och funktion, dess betydelse i samhällsutvecklingen och kring frågor om demokrati och medinflytande. De olika forskningsperspektiven och forskningsområden diskuteras med hjälp av analytiska kategorier som klass, kön etnicitet ålder, generation och så vidare.

3 Att arbeta med barn i förskola och skola förutsätter ett flertal kunskaper och kompetenser - pedagogiska, sociala och didaktiska och ett reflexivt förhållningssätt. För att tillgodose dessa behov fokuserar ämnet frågor om barns livsvillkor, barndom som struktur och livsfas, kritisk didaktik, meningsskapande, samt professionskunskaper. Ämnet innefattar därmed överlappande aktörs-, struktur och generationsperspektiv som studeras i relation till villkor som mångfald, ålder, klass, miljö och genus. Centrala områden som studeras Fria tidens lärande är: - Fritidens arenor i ett modernt samhälle - Barn- och ungdomskulturer - Kommunikation, identitet och socialisation - Barn och ungdomar i svåra situationer - Demokrati, rättigheter och barnperspektiv - Estetiska processer - Språk- och skrivutveckling - Entreprenörskap, ledarskap och projektledning Dessa områden syftar till att bidra till barns och ungdomars personliga och sociala utveckling. Bidra till utvecklingen av demokratiska förhållningssätt och praktiker bland barn och ungdomar. Bidra till en meningsfull fritid för barn och ungdomar. Bidra till stadens/kommunens utveckling via fritidspedagoger med breda kunskaper och kompetenser kring barn och ungdomar, ledarskap, projektledning och entreprenörskap.

4 Språk och språkutveckling I huvudämnet används ett vidgat textbegrepp där språket ses i ett vidare sammanhang av bild, musik och medier. Det vidgade textbegrepp ses som ett viktigt verktyg för barn och ungas språkutveckling och meningsskapande. I dagens snabbt föränderliga kulturella landskap, där barn och unga både producera och konsumerar olika medier, är det angeläget att blivande lärare med fritidspedagogisk inriktning tillägnar sig ett generellt, kritiskt perspektiv på kultur och medier. Kommunikation är ett centralt begrepp inom huvudämnet. Begreppet används för att söka förstå barns och ungdomars identitetsskapande. Barn och ungas samspel och språkliga utveckling diskuteras i relation till deras fritid och kulturaktiviteter. Språk och språkutveckling återkommer i flera kurser inom huvudämnet. Studenterna studerar läs och skrivutveckling i följande kurser (1:2, 2:2). Särskild tyngdpunkt läggs på begreppet kommunikation (2:2) och samspel (3:1), där kommunikationsformer som drama, bild och musik behandlas. Arbetsformer och uppgifter är utformade så att teori och praktik (verksamhetsförlagda) kopplas samman. Kursöversikt: 1:1 Att bli lärare 1:2 Barns och ungdomars världar 2:1 Fritidens arenor 2:2 Fritid, kommunikation och språklig mångfald 3:1 Fritid, identitet och socialisation 3:2 Demokrati och mångfald Sidoämne termin 4 och 5 6:1 Fritid och att arbeta med projekt 6:2 Fritid, ledarskap och entreprenörskap Huvudämnets uppbyggnad och progression Huvudämnet Fria Tidens Lärande är uppdelad i två nivåer, grundnivå och avancerad nivå. Grundnivån innefattar grundläggande studier om barndom och ungdom i ett historiskt, socialt och kulturellt perspektiv, barn och ungdomars världar, fritid, språkliga och kommunikativa utveckling, socialisation och identitetsutveckling. En viktig beståndsdel i dessa kurser är att studenterna ska utveckla en egen professionell identitet. En professionalitet som innebär ett utvecklade av den reflexiva och analytiska förmågan i relation till fenomen som demokrati och mångfald, genus, klass och etnicitet. Mot bakgrund av ovanstående blir också centrala frågor inom Fria tidens lärande skolans värdegrund och att den sociala kompetensen.

5 Arbetsformerna och examinationsuppgifterna syftar till att studenterna skall utveckla en analytisk, självreflekterande och kritiska blick. I denna progression ingår också att lära sig bearbeta och inta ett kritiskt förhållningssätt i relation till texter: såväl till andras texter som till den egna textproduktionen. Det självständiga arbetet på grundnivå löper över två kurser i termin tre och har till syfte att skapa ett sammanhang mellan utbildningens teorier och verksamheternas praktiska situationer. På en avancerad nivå arbetar studenterna vidare med att utveckla sin professionalitet. Mot bakgrund av kurserna på grundnivå som rör sig kring barndoms- och ungdomsstudier arbetar studenterna på en avancerad nivå med projekt, ledarskap och entreprenörskap. Områden som i allt väsentligt är specifika för den fritidspedagogiska verksamheten. I det avslutande examensarbetet får studenten möjlighet att fördjupa sig i ett forskningsområde och arbetar självständigt med att problematisera och analysera ett valt forskningsområde med hjälp av teorietiska analysverktyg och vetenskapliga perspektiv. Examensarbete utgör kulmen av en successiv progression i analytiska och kritiskt tänkande och ett alltmer avancerat skrivande. Det självständiga arbetet på grundnivå Arbetet med det självständiga arbetet tar avstamp i studenternas praktiska erfarenheter under den verksamhetsförlagda tiden och bearbetas, analyseras och presenteras med hjälp av utbildningens teoretiska ramar och begrepp. Inom Fria tidens lärande löper arbetet över två kurser i grundutbildningen (3:1, 3:2) och dess syfte är att skapa en fördjupad integration mellan de högskole- och verksamhetsförlagda delarna av utbildningen. Vi har valt att introducera det självständiga arbetet i kursen Fritid, identitet och socialisation (3:1). I denna kurs genomför man en mindre studie i nära samarbete med verksamma pedagoger. Studien dokumenteras i form av bilder genom en digital berättelse kring begreppen identitet och socialisation. Studenterna ska presentera studien på ett kommunikativt och kreativt sätt. Uppgiften examineras individuellt genom att studenten muntligt redogör för sin studie samt presenterar den digitala produktionen vid ett seminarium Den avslutande delen av det självständiga arbetet på grundnivå görs i kursen Demokrati och mångfald (3:2). En vetenskaplig fråga formuleras mot bakgrund av det självständiga arbetets tidigare delar. Under kursens gång genomförs en vetenskaplig studie utifrån något av kursens centrala perspektiv, t ex demokrati eller mångfald. Examinationsuppgiften består av ett vetenskapligt projektarbete som genomförs individuellt eller i par. Arbetet examineras, presenteras och diskuteras muntligt vid ett avslutande seminarium.